Är bibliotek verkligen tillgängliga för alla?

Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla, som det heter i Bibliotekslagen – men hur tillgängligt är egentligen folkbibliotek ur ett kognitivt perspektiv? Inte särskilt, visade det sig när vi på biblioteket i Simrishamn tog oss an frågan.

När man pratar om tillgänglighet är det kanske först och främst fysisk sådan man tänker på – enkelt avhjälpta hinder som till exempel möjliggör framkomlighet för rullstolsburna. Eller så är det innehållet i bibliotekets bestånd som man vill tillgängliggöra genom talböcker, lättläst och medier på andra språk.

Men tillgänglighet handlar också om att du, när du stiger in i biblioteket, rent kognitivt ska förstå och kunna läsa av rummet. Vad biblioteket har för funktioner, var funktionerna och tjänsterna finns någonstans och hur du använder dem.

Läsfrämjande rum

Att skapa trygga, tydliga och tillgängliga rum sänker trösklarna till våra samlingar, resurser och till oss själva. Det är egentligen det första steget i allt vårt läsfrämjande arbete.

För att en person med kognitiv funktionsnedsättning ska kunna hitta och låna den där fängslande romanen, skojiga serien eller den faktaspäckade tidskriften behöver hen känna sig trygg i biblioteksmiljön; trygg att navigera eller trygg att fråga.

Simrishamns bibliotek visade sig dock varken vara särskilt tydligt eller tillgängligt, snarare otydligt och stökigt. På den lugna läsavdelningen satt ungdomar och pratade högt, på ungdomsavdelningen satt vuxna och läste och i den tysta avdelningen uppehöll sig besökare för att kunna prata ostört.

Vi sökte därför Region Skånes projektstöd för biblioteksutveckling för att få ordning på problemen, och Simrishamns bibliotek beviljades 150 000 kronor för att under 2022 arbeta med att få ett mer kognitivt tillgängligt biblioteksrum.

Vad är kognition och NPF?

Kognition handlar om hur hjärnan tar in, bearbetar, lagrar och tar fram information.
Källa: Arbetsmiljöverket.

Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) är ett samlingsbegrepp för olika tillstånd som påverkar hur hjärnan arbetar och fungerar. Dessa funktionsnedsättningar kan påverka kognitiva, emotionella och beteendemässiga funktioner. De vanligaste NPF är Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), Autismspektrumtillstånd (AST), Tourettes syndrom och språkstörning.
Källa: Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Tydliga skyltar

Hur får man då besökare att förstå vad ett bibliotek är och hur det används? En del av lösningen ligger i bibliotekets skyltar.

För att kunna tillgodogöra sig skyltar måste informationen vara enkel, tydlig och strukturerad, både till sitt innehåll, sin form och sin placering. Informationen ska vara kategoriserad, och de olika typerna av information ska kunna särskiljas från varandra.

Man kan jämföra det med när man är ute i trafiken, där man redan på långt håll ser vad det är för typ av skylt – om det är en förbudsskylt, varningsskylt eller anvisningsskylt.

Kognitiv överdos

En vanlig orsak till att personer med kognitiv funktionsnedsättning tycker det är svårt att besöka bibliotek, och alltså en anledning till varför bibliotek blir otillgängliga, är just otydlig och ostrukturerad information.

Vi bibliotekarier verkar ha en förkärlek för att överinformera i text, och en förmåga att blanda handskrivna lappar med utskrifter med olika typsnitt, olika färger och olika storlekar, gärna pyntade med en bild, för att sedan sätta upp dessa lappar på första bästa lediga yta. 

Detta resulterar i en överdos av information och intryck, i ett rum som redan är fullt med metainformation – hyllgavlar med information om hyllans innehåll, knubbar som informerar om vad som finns på en viss hyllrad, bokryggar som informerar om vad som finns i boken, och så vidare. 

Otillgängligt och otryggt

Om man inte kan tillgodogöra sig informationen, inte förstår hur biblioteksrummet ska användas och fungerar, och blir osäker på hur man ska agera, kan det hos personer med neuropsykiatriska diagnoser skapa så pass stor otrygghet, oro och ångest att man helt undviker att besöka biblioteket.

Så har vi arbetat för att göra Simrishamns bibliotek mer kognitivt tillgängligt

Zoner: Biblioteket har delats in i tre zoner för att förklara hur man ska bete sig var:
– En pratvänlig zon
– En lugn zon
– En tyst zon
Vi har använt oss av text och markeringar i golvet samt pictogram-bilder för att förmedla var en zon börjar och vad den innebär.

Funktioner: Bibliotekets viktigaste funktioner har placerats in i de olika zonerna. Till exempel:
– Arbeta, studera och läsa gör man i den tysta zonen.
– Fråga i disken, låna och lämna, kopiera, skanna och skriva ut, gå på workshop eller se ett föredrag gör man i den pratvänliga zonen.
– Leta efter böcker och titta bland bokhyllorna gör man i den lugna zonen, som även fungerar som en buffert mot den tysta zonen.

Systematiserad information: Olika typer av information i biblioteket ska gå att särskilja. Mallar har tagits fram för orienterande information, instruerande information, regelskapande information, entusiasmerande information och information som gäller framtiden.

Samarbete med målgruppen

I arbetet med att tillgängliggöra biblioteket kontaktade vi företaget Begripsam som specialiserat sig på kognitiv tillgänglighet. De genomförde en digital utbildning med hela personalen och de besökte även Simrishamns bibliotek för att inventera biblioteksrummets tillgänglighet. När vi arbetade fram nya, tillgängliga skyltar fungerade Begripsam som ett bollplank. Avslutningsvis kom Begripsam på besök ytterligare en gång för att konsulteras vid placering av de nya skyltarna. 

Men framför allt har vi arbetat med målgruppen i sig, de som har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning.

Efter att ha kontaktat kommunens samtliga dagliga verksamheter fick vi napp hos en verksamhet som kunde tänka sig att samarbeta med biblioteket. Alla verksamhetens besökare fick delta utifrån egen lust och förmåga, vilket resulterade i fysiska träffar,  intervjuer, digitala enkäter och djupintervjuer.

Målgruppen fick även utföra ”uppdrag” åt oss i biblioteksrummet, som till exempel att hitta till kopiatorn, kopiera och betala, eller söka upp, hitta och låna en bok om katter, för att därefter ge oss synpunkter på hur lätt eller svårt uppdraget var att genomföra och vad som kunde bli bättre.

Att arbeta med målgruppen har varit en ögonöppnare, och vi har lärt oss otroligt mycket. Framförallt att de förbättringar som vi gör för dem med kognitiv funktionsnedsättning, att göra det lättare att förstå och hitta på biblioteket, blir bättre för alla besökare.

Det är ett värdefullt samarbete vi har etablerat med målgruppen, och en kontakt vi kommer att använda oss av i framtida verksamhetsutveckling och i vår programverksamhet.

Muntlig kontra textbaserad information

En av våra absolut största lärdomar är vikten av att få med sig hela personalgruppen i arbetet. Det räcker inte att ta fram ett skyltsystem och säga att “såhär ska vi ha det nu”, utan man måste förstå varför, annars kommer skyltmallarna inte att användas, och skyltdjungeln kommer att fortsätta växa.

Hur vi skriver och förmedlar information på ett mer kognitivt tillgängligt vis är inte en fråga om tycke och smak utan att det är forskning som ligger bakom. Vi har haft stor användning av innehållet i rapporten Kognitiv tillgänglighet på bibliotek för att just förankra arbetet i vetenskap. 

En annan viktig lärdom är att vi förstått att det är viktigt att veta när man ska och inte ska ge information i textform, utan istället vara mer tillgänglig i sin muntliga kommunikation. En tumregel här är att – finns det inte redan en kategori och en framtagen mall för informationen, så kanske informationen inte ska vara textbaserad.

Tillgängligt bemötande

Att det finns en tydlig skylt betyder inte att vi som arbetar på biblioteket kan bortse från att möta besökare som kommer in. Tvärtom är det viktigt att informera muntligt också. 

Det blir nästa steg för oss här i Simrishamn – att arbeta vidare med hur vi kan tillgängliggöra oss själva som personal, nu när rummet blivit mer tillgängligt.

Fria resurser som vi inte kunnat vara utan
Kognitiv tillgänglighet på bibliotek – En kunskapsöversikt (2020). Framtagen av Kulturrådet och Begripsam, finns att läsa eller beställa via Kulturrådets webbplats.

19 råd för att skriva begripligt (2019). Framtagen av Begriplig text, finns att läsa eller beställa på projektets webbplats. 

Bibblan funkar – där jag hittar, förstår och känner mig trygg (2021). Framtagen av Stockholms stadsbibliotek, finns att läsa och ladda ner på bibliotekets webbplats.