Plocka russin ur förra årets Bokmässekaka

Hade du inte möjlighet att delta på förra årets bokmässa i Göteborg? Eller var du där men har glömt hälften av seminarierna eller hade svårt att välja vad du skulle gå på? Nu finns flera seminarier och panelsamtal under Bok- och biblioteksmässan i Göteborg 2024 tillgängliga på UR Play. Digiteket har valt ut några guldkorn som kan vara av intresse för folkbiblioteken.

Temat för förra årets bokmässa i Göteborg var Sápmi och Rymden, något som återspeglades i programmet på flera sätt. Till skillnad från tidigare år spelades tyvärr inte lika många seminarier och panelsamtal in för att kunna ses i efterhand. Men nu finns några av dessa publicerade på UR Play. Filmerna är tillgängliga tills den 30 juni 2026 så det finns gott om tid att se dem.

AI

Ett samtal om AI – möjligheter och risker i skolans värld

Vilka möjligheter och risker kan artificiell intelligens skapa i klassrummet? Kan AI-verktyg stötta elever med behov av anpassad undervisning? När blir AI ett hinder för elevernas kunskapsinlärning? Thomas Nygren, professor med fokus på digital kompetens och källkritik, och Johan Falk, AI-expert på nationell nivå, samtalar om utifrån dessa svåra frågor

Läsfrämjande och litteraturförmedling

Att läsa sig till en ny värld

Läsecirkeln Future-making Academy vid Malmö universitet har undersökt hur litteratur och läsning kan samverka med forskning. I detta panelsamtal diskuteras om hur forskning och litteratur kan korsbefruktas och vilken påverkan det har på samhällsutvecklingen. Medverkande gör Lotta Orban, projektledare Malmö universitet, Marie Stenseke, professor i kulturgeografi, SLU, och Joakim Forsemalm, utvecklingsledare, CMB.

Fakta och science fiction

Finns det en risk att science fiction skapar förväntningar på tekniska lösningar som inte är realistiska? Hur ska samhället möta dagens utmaningar om allmänheten fått en orimlig bild av framtiden i rymden? Alastair Reynolds, brittisk science fiction-författare, Ulf Danielsson, professor i teoretisk fysik, och Anna Davour, vetenskapsjournalist, samtalar om just detta.

Hämnden är ljuv

Vad gör man när raseriet brinner och man bara vill hämnas? Författarna Iida Raumas och Jenny Jägerfelds har nyligen gett ut böcker som på olika sätt berör hämndbegäret hos människan. I detta samtal diskuterar de tillsammans med moderatorn Ida Linde varför de valt att skriva om hämnd. 

Litteratur i annan form är också litteratur

Kan litteratur vara mer än det tryckta ordet? Kan det vara skrivna berättelser i annan form, eller konst och musik? Varför gör vi skillnad på hur en berättelse förmedlas? Detta diskuteras av Britta Marakatt-Labba, konstnär, Mats Jonsson, serieskapare, och biskop emeritus Åke Bonnier.

Läskrisen = språklig förståelse minus avkodning?

Vad menas egentligen med ”läskris”? Kanske inte bara att ungdomar läser mindre än tidigare, utan också att de har blivit sämre på att läsa. Den så kallade läsavkodningen hinner enligt många experter inte längre bli tillräckligt uppövad under skoltiden. Skolminister Lotta Edholm (L), professor Linda Fälth, gymnasielärare Filippa Mannerheim och författare och akademiledamot Ellen Mattson diskuterar vad som kan göras när vi inte längre kan räkna med en bokslukar­ålder.

Läslistor till hela landet – lösningen på läskrisen?

Forskning pekar på att läsningen i Sverige är ojämnt fördelad och att klyftorna ökar. Skolverket har med stöd av Kulturrådet fått i uppdrag av regeringen att ta fram läslistor till skolorna. Är detta svaret på den så kallade “läskrisen”? I detta samtal pratar Skolverkets generaldirektör Joakim Malmström, Olle Nordberg, lektor i litteraturvetenskap, och Katarina Henriksson, lärare om en av skolans största utmaningar.

Slutet gott, allting gott

I boken Att lära sig falla reflekterar författaren Merete Mazzarella över sitt eget kärleksliv i dialog med litteraturen och filosofin. Mazzarella fokuserar mycket på forskningen kring romance-litteratur, som kommit fram till att det för läsarna är allra viktigast att få ett garanterat lyckligt slut. Hur ser romance-författarna Stefan Holm och Jessica Eriksson på lyckliga slut? 

Vad är litteraturkritikens syfte?

Vem ska litteraturkritiken egentligen gynna – det litterära eko­systemet eller tidningsläsarna? Stephen Farran-Lee, förläggare på Polaris, inledde förra året med att starta en debatt kring litteraturkritikens vara eller inte vara. Nu samlas Victor Malm, kulturchef Expressen, Mikaela Blomqvist, kritiker vid Göteborgs-Posten och Rasmus Landström, kritiker vid Aftonbladet, för att ta upp diskussionen 

Äldre läser – läs hela livet

Äldre Läser – läs hela livet är Läsrörelsens landsomfattande satsning som pågår under 2025 och 2026. Genom detta projekt vill man öka läsningen över hela landet – och över generationsgränserna. I detta samtal medverkar: Anders Ohlsson, professor i litteraturvetenskap, Ewa Samuelsson, ordförande för Svenskt demenscentrum, Ingmar Skoog, professor i psykiatri och föreståndare för Centrum för åldrande och hälsa, Ingrid Sanderoth, ordförande i föreningen Allas barnbarn Sverige, och Jonatan Lamy, vice ordförande i Sveriges elevkårer.

Sápmi

Får majoriteten tolka minoriteten konstnärligt?

Att det behövs mer kunskap om minoriteter och urfolk är det få som inte håller med om, men hur tas försöket att konstnärligt närma sig en minoritetskultur emot av minoritetsgruppen själv? Kathrine Nedrejord, författare och dramatiker, Wivan Nygård-Fagerudd, chef för Finlandsinstitutet i Stockholm, och Barakat Ghebrehawariat, demokratiagent, samtalar om detta med moderatorn Pekka Heino, journalist.

Sameproblemet

Kathrine Nedrejord och Elin Anna Labba är två av Sápmis mest prisade författare. Här möts de i ett samtal om staten versus Sápmi. De pratar om kvinnoideal, skrivande, kollektivet, individen och frågar sig själva om vem man blir när ens existens är ett problem? Moderator är författaren och översättaren Ánne Márjá Guttorm Graven. 

Fler av de inspelade samtalen finns att se på UR Play.