Omvärldsbevaka med Bokmässan Play
Missade du den senaste bokmässan i Göteborg? Nu finns en stor del av alla de programpunkter, seminarier och panelsamtal som spelades in på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg 2023 tillgängliga kostnadsfritt på mässans egen strömningstjänst Bokmässan Play.
Här tipsar vi om några guldkorn ur programmet som kan vara intressanta och relevanta för biblioteksmedarbetare. De är sorterade under våra ämneskategorier. Det behövs ingen inloggning för att kunna se filmerna.
Information och internet
Att lita på den journalistiska berättelsen
Under tider av kris och krig så behövs det journalistiska berättandet kanske mer än någonsin, framförallt som en motvikt till desinformation och propaganda. Kalle Sandhammar, vd UR, Anna-Lena Laurén, Rysslandskorrespondent DN, och Terese Cristiansson, utrikeskorrespondent TV4, diskuterar tillsammans med kulturchefen på GP Johan Hilton i detta samtal vikten av pålitliga källor under dramatiska skeenden.
Varför tror folk att medier drivs av dolda agendor?
Undersökningar visar att allt färre unga människor tar del av nyheter annat än vid kriser och många tror att medierna drivs av politiska agendor. Hur ska nyhetsmedierna överleva om unga människor bara tar del av journalistik under extrema förhållanden? Och hur ska mediehusen hantera uppfattningen att journalistiken drivs av agendor? Ulrika Andersson, docent i journalistik, medier och kommunikation, Charlotta Friborg, ansvarig utgivare SVT Nyheter, och Christofer Ahlqvist, chefredaktör GP, diskuterar detta tillsammans med Jeanette Gustafsdotter, tidigare kulturminister.
Expertparadoxen – ska jag alltid lyssna på forskarna?
Hur skulle en värld utan experter se ut? Många skulle säkert tycka det var skönt samtidigt som experter ofta är de som leder oss rätt när vi söker information både när man vill kontrollera ett konstigt födelsemärke eller veta vad det ska bli för väder i helgen. Forskaren och författaren Emma Frans diskuterar här tillsammans med Ola Sigurdson, professor i tros- och livsåskådningsvetenskap, experternas roll i dagens samhälle.
Hur förklarar vi för barn och unga vad som är sant och vad som är fejk? Det blir allt viktigare att prata med barn och unga om den vardag de möter på nätet och på sociala medier. Influerarna Yumi & Tomu, journalisten Jack Werner och författaren Emma Frans berättar här hur man kan göra källkritik begripligt och roligt för unga och hur man kan vägleda barn och unga i en komplex digital verklighet.
Myten om det judiska världsherraväldet
Att judar i lönndom styr världen är en konspirationsteori som har sina rötter flera tusen år tillbaka i tiden och fått katastrofala konsekvenser och som återigen sprids. Kristendomen har historiskt sett varit en av huvudaktörerna bakom förföljelsen av det judiska folket utifrån myten om att judar dödade Jesus. Vad kan vi göra i dag och hur ser vårt allmänmänskliga ansvar ut? Cora Alexa Döving, som forskar om konspirationsteorier, Ingrid Lomfors, tidigare överintendent för Forum för levande historia, och Martin Modéus, ärkebiskop Svenska kyrkan, samtalar här om detta ämne.
Organisation och omvärld
Så använder barn och unga medier 2023
Användningen av mobiltelefoner, sociala medier och olika digitala spel blir allt vanligare bland barn och unga, eller? Minskar eller ökar användandet i de olika åldersgrupperna? Vad finns det för likheter och skillnader mellan flickor och pojkar? Och hur ser det ut med läsningen av böcker och tidningar? Statens medieråd berättar här mer om resultatet från två rapporter om medieanvändningen bland barn och unga. Läs gärna också Digitekets artikel Ungar & medier 2023: Läsandet ökar, spelandet minskar på samma ämne.
Litteratur och litteraturförmedling
Man skulle kunna påstå att det redan finns en inofficiell litteraturkanon som allmänbildade personer förväntas känna till och kunna referera till. Att ta fram en officiell kanon och göra den obligatorisk i skolan, är det maktutövning eller ett sätt att utjämna och införliva? Mats Malm, litteraturvetare och ledamot av Svenska Akademien, Nicolas Lunabba, verksamhetsansvarig Helamalmö och författare, och Marlen Eskander, verksamhetschef Läsfrämjarinstitutet, och Dilsa Demirbag-Sten, generalsekreterare Berättarministeriet, samtalar om vad en eventuell kanon kan ha för konsekvenser.
Vilken bok har varit mest betydelsefull för författarna Jonas Hassen Khemiri, Amanda Svensson och Lena Andersson? Vilken roll har litteraturen spelat i deras liv? Här samtalar de tre författarna om böckerna som varit mest avgörande för dem.
Vad kan berättelser betyda i en kris? Hur blir skönlitteratur till och hur skapar den mening åt världen? Sara Johansson, beteendevetare, Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria, och journalisten och översättaren Yukiko Duke samtalar här om böcker, berättelser och meningen med alltihop.Från rörlig bild till tryckt bok
Från rörlig bild till tryckt bok
Varför vill superstjärnor från Youtube och tv skriva böcker? Vad är det som lockar med den tryckta boken? Vad är svårigheterna med att berätta utan rörlig bild och ljud? Vad vinner man och vad förlorar man? Humorgruppen IJWTBC och författarna Fredde Granberg och Tina Mackic berättar mer i detta samtal.
Om vikten av att bygga luftslott
Feelgoodgenren är minst sagt populär, inte minst på biblioteken. Kan de förstås som en motvikt till våldspräglade böcker med mörk människosyn? Kan feelgood fungera som en tröst och trygghet i oroliga tider? En av genrens två mest framgångsrika författare, Emma Hamberg och Jenny Colgan, berättar här mer om den goda kraften i feelgoodlitteratur.
Innan Joakim Pirinens debut Välkommen till sandlådan publicerades så fanns inte formatet ”serieroman för vuxna” i Sverige. Det numera kultförklarade albumet var starten för den svenska serieboomen och många tecknare startade i mitten på 1980-talet sina karriärer runt serietidningarna Svenska serier, Epix och Galago. Här samtalar Joakim Pirinen själv med serietecknarna Liv Strömquist och Nina Hemmingsson om serieromanens utveckling under 40 år.
Läslust och lässtimulans
Hur bryter vi trenden av minskat läsande?
Den nationella lästävlingen Den stora läsutmaningen engagerar varje år tusentals fjärdeklassare runt om i landet. Men hur skapar man goda förutsättningar för läslust? Mängdträning, samverkan och läslust är några faktorer som lyfts fram i detta samtal mellan läraren Anna Källgren, författarna Johan Rundberg och Martin Widmark och verksamhetschefen för Läsfrämjarinstitutet Marlen Eskander.
Hur ser det ut med barns och ungdomars läsning? Vilket utrymme ges läsningen i vardagen? Hur ser det ut med läsningen i hemmen och hur påverkar det skolans arbete med läsning? De här frågorna diskuteras utifrån resultaten i en rapport från Lärarstiftelsen av Eva-Lis Sirén, ordförande Lärarstiftelsen, Caroline Liberg, professor Uppsala universitet, Malin Tufvesson, generalsekreterare Lärarstiftelsen, Elisabet Reslegård, ordförande Läsrörelsen, och Martin Ahlstedt, svensklärare på gymnasiet.
Inkörsportar till läsande och skrivande
Vad händer när barn möter poesi? Vad händer när poesi möter bildkonst? Hur kan små poeter upptäcka skrivandet genom poesi? Bilderboksskaparen Maija Hurme, poeten Hanna Lundström och skrivpedagogen Tove Berggren berättar här om hur poesi kan skapa inspiration och språkglädje för barn.
Vad är egentligen en bok och hur kan man med hjälp av berättelser som på ett eller annat sätt tänjer gränserna inspirera barn till läsning? Författarna David Sundin och Ævar þór Benediktsson har båda skapat barnböcker som bjuder in till interaktion och spelande samtidigt som man läser boken. Här berättar de mer om hur en lekfull läsning kan skapa större läsglädje.
Bibliotekens demokratiska uppdrag
Demokratins framtid i Europa, USA och Israel
Västvärldens vanligaste styrelseskick lever en skakig tillvaro. Finns det inte något bättre alternativ än liberal demokrati? Den franske filosofen, filmskaparen, aktivisten och författaren Bernard-Henri Lévy och den amerikanske författaren och The New Yorker-essäisten Adam Gopnik diskuterar här tillsammans med DN:s kulturchef Björn Wiman demokratins framtida förutsättningar.
Seminarium: Hur stabilt står demokratin?
De senaste åren har vi sett flera försök till statskupper i stora demokratier som USA, Tyskland och Brasilien, där kuppmakarna ofta bär på antisemitiskt tankegods. Har vi tagit demokratin för given, och var kommer hotet främst ifrån? Christer Mattsson, föreståndare för Segerstedtinstitutet, Martin Modéus, ärkebiskop Svenska kyrkan, och Cecilia Sjöholm, professor i estetik, samtalar här med Helle Klein, direktor Sigtunastiftelsen, om en av vår tids stora utmaningar.
Fotnot: Detta är ett urval av det tillgängliga materialet. Hela programmet finns tillgängligt här.
Upphovsrätt och licens för innehåll på aktuell sida
Observera att innehållet (texten, bilder, video och så vidare) på sidan kan vara licensierad i enlighet med olika licenser.
Texten på denna sida är licensierat enligt Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).
Detta innebär att du:
- får kopiera och dela vidare materialet i vilket medium eller format som helst
- får remixa, återanvända och bygga på materialet
- får använda det i kommersiella syfte och sammanhang
- inte behöver fråga om lov.
Om du bearbetar, delar eller använder texten:
- Ge ett korrekt Erkännande
- ange verkets namn,
- ange vem som skapat verket,
- ange länk till verkets ursprungsplats,
- ange länk till upphovspersonens webbsida (frivilligt, men trevligt),
- ange vilka delar som eventuellt är bearbetade
- länka till licensen.
Ett korrekt erkännande skulle kunna se ut så här:
Allt du skulle vilja veta om Creative Commons, men varit för skraj att fråga om, av Ola Nilsson. Texten är licensierad med Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).
