Stor variation av matnyttigt material för biblioteken på Bokmässan Play
Missade du Bokmässan förra året? Nu finns en stor del av alla programpunkter, seminarier och panelsamtal som spelades in på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg 2022 tillgängliga kostnadsfritt på mässans egen strömningstjänst Bokmässan Play.
Här tipsar vi om några guldkorn ur programmet. De är alla sorterade under någon av Digitekets kommande kategorier som vi lanserar i samband med vår nylansering senare i vår. Det behövs ingen inloggning för att kunna se filmerna.
Bokmassan-2021-Sondag-FotografNatalieGreppi-WEB-35 av Natalie Greppi Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 2.0 Generisk (CC BY-NC 2.0) / Beskuren från original
Språkutveckling och läsförmåga
Läs ❤ Läger
En bibliotekarie och en stödpedagog jobbar med ett läsfrämjande samarbetsprojekt mellan biblioteken och Lägerverksamheten i Göteborg. Målgruppen är barn, unga och unga vuxna med olika funktionsnedsättningar och här berättar de bland annat om de olika läs- och språkutvecklande metoder som de jobbat med för just denna målgrupp.
Det är aldrig för sent att börja läsa – boken kommer på nytt sätt
Hur når man ut med läsfrämjande insatser till äldre och personer med annat modersmål än svenska? Två bibliotekarier som jobbar med Boken kommer på folkbibliotek i Göteborg har initierat ett nytt pilotprojekt för att nå ut till fler grupper i samhället och för att skapa en mer jämlik tillgång till litteratur över hela staden.
Barns språk, litteracitet och läsning – vad gör vi av det vi vet?
Ingrid Pramling Samuelsson, professor i förskolepedagogik, Mirella Forsberg Ahlcrona, docent i utbildningsvetenskap, och Agneta Pihl, doktorand i barn- och ungdomsvetenskap, ger olika perspektiv på hur man kan främja barns språkinlärning och litteracitet. De tar även upp flera exempel på att omsätta teori i praktik och berättar om framgångar och motgångar i olika läsfrämjande projekt.
Ljudböcker, appar och nya läspraktiker
Hur ska biblioteken förhålla sig till det nya landskapet av läspraktiker och kommersiella prenumerationstjänster? Vilken roll har ljudböckerna i vuxnas vardag och vad kan alla som jobbar med läsfrämjande lära sig av det? Elisa Tattersall Wallin, författaren till en ny doktorsavhandling, berättar mer om just detta.
Organisation och utveckling
Bibliotek i utveckling – det demokratistärkande uppdraget
Biblioteken ska enligt Bibliotekslagen “verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning”. Men hur ska biblioteken och bibliotekarieutbildningarna axla detta tunga uppdrag i dagens förändrade samhällsklimat? Jonna Ulin, avdelningschef Göteborgs bibliotek och kulturhus, Torbjörn Nilsson, stadsbibliotekarie i Malmö, Daniel Forsman, stadsbibliotekarie i Stockholm, Pamela Schultz Nybacka, lektor och grundare av Bibliotekarieprogrammet vid Södertörns högskola, och Karen Nowé Hedvall, proprefekt och lektor på Bibliotekshögskolan, försöker gräva djupare i frågan.
Ut på tur med världsunika bokbussar – så når vi Göteborgs alla barn
I Göteborg har två mediepedagoger arbetat för att göra att ett besök i stadens eldrivna bokbussar ska vara en speciell och unik upplevelse för alla barn. Här berättar de hur man kan jobba uppsökande för att nå ut bättre till läsare som bor i områden som ligger långt från folkbibliotek och i områden där det bor många barn.
Artificiell intelligens i bokens tjänst
Kan vi ta hjälp av maskiner för att beskriva Kungliga bibliotekets enorma samlingar? Två medarbetare från KB-labb berättar här mer om hur artificiell intelligens kan användas för att väcka liv i samlingar som tidigare varit otillgängliga för forskare och andra. De berättar även om teknikens fördelar och begränsningar när det kommer till bibliotek och AI.
Läslust och lässtimulans
Läsningen är lösningen
Allt färre barn och unga läser samtidigt som vikten av att kunna läsa och ta till sig information och fakta blir allt större i dagens informationstäta samhälle. Svenska Akademiens ständiga sekreterare, två lärare, en författare, en lärarutbildare och en representant för ett av de stora lärarfacken resonerar och diskuterar om läsningen och läsinlärningens betydelse.
Litteraturens läkande kraft
Kan läsfrämjande insatser och utbildningar i biblioterapi och shared reading motverka psykisk ohälsa? En bibliotekarie berättar om det framgångsrika samarbetsprojektet Litteraturens läkande kraft – unga vuxna med psykisk ohälsa med Fontänhuset i Göteborg.
Att väcka tonåringars läslust – omöjligt uppdrag?
Svårigheten att nå ut till tonåringar är något som de flesta bibliotek tampas med. Här pratar ett undervisningsråd vid Skolverket, en förlagschef, två pedagoger och redaktörer och en författare, olika metoder för att väcka tonåringars läslust. Samtalet tar avstamp i ett projekt där 15 000 böcker delades ut gratis till högstadieelever i socioekonomiskt utsatta områden.
Litteratur och litteraturförmedling
Bokprovning
Vilka tendenser och teman går att urskönja i den senaste utgivningen av barn- och ungdomslitteratur? Två bibliotekarier från Svenska Barnboksinstitutet ger oss en sammanfattning av tidigare år och spanar även framåt i den kommande utgivningen.
Vilken plats har orten i Litteratursverige?
Förortslivet skildras sällan i den svenska litteraturen trots att det är en vardag som många delar. Ett aktuellt undantag är Yani av författaren Nora Khalil. Tillsammans med två poeter och projektledaren för Angereds bokmässa diskuterar hon varför “orten” så sällan skildras i litteraturen och varför det är så känsligt att skriva böcker med slang.
När litteraturen får spel
Barn- och ungdomsböcker med speltema blir allt vanligare. Hur berättar man en historia på flera olika plattformar och hur kan spel och litteratur komplettera varandra? Fem författare som alla skrivit böcker om spel diskuterar i panelsamtalet detta och mycket mer.
Africanfuturism
Dystopisk science fiction från den afrikanska kontinenten har på senare år fått ett stort genomslag även utanför Afrika. Men vad är egentligen skillnaden på Afrofuturism och Africanfuturism och vad är utmärkande för dessa genrer? Här diskuterar två prisbelönta författare tillsammans med två forskare dessa och andra frågor.
Autistiska röster i samtiden
Finns det någon plats för autistiska perspektiv och berättelser i dagens litteraturlandskap? Tre författare på autismspektrat som alla gett ut böcker med avstamp i sin diagnos diskuterar bland annat varför fler autistiska röster behöver komma fram och vad som egentligen menas med “autistisk estetik”.
Konsten att läsa bilder
Bildens betydelse blir allt starkare i dagens kommunikationslandskap. Hur tänker några av landets främsta bildskapare när de skapar bilder, symboler och tecken? Två serietecknare och en konstnär samtalar här tillsammans med en forskare om bildernas betydelse.
Olika språk på lika villkor
Det finns bokmässor med olika profil och inriktning runt om i Sverige och i Göteborg finns tre stycken som vill skapa platser för olika språk, erfarenheter och perspektiv. Projektledarna från Angereds bokmässa, Bosnisk-Hercegovinska bokmässan och Somaliska bokmässan diskuterar här sina erfarenheter och tankar.
Information & källkritik
Vad krävs för att stå emot desinformation?
I anslutning till Rysslands invasion av Ukraina så inleddes massivt informationskrig och under covid-19-pandemin blev tillgången till uppdateringar av läget livsavgörande. Vid större kriser blir behovet av korrekt information allt viktigare, men vilket ansvar ligger på medierna? Två journalister och två mediechefer diskuterar det samtida läget och framtiden för desinformation.
Vad händer när kunskap inte längre är makt?
Hur påverkas det demokratiska samtalet av den ökade mängden falsk och felaktig information som sprids i allt fler kanaler? Här samtalar några namnkunniga forskare, författare och myndighetschefer om detta och diskuterar även olika strategier för att stå emot desinformationskampanjer.
Konspirationsteorier – en fara för samhället
Konspirationsteorier är inget nytt fenomen men fenomenet har fått en allt större spridning de senaste åren, till stor del på grund av digitaliseringen av samhället. Hur kan vi förstå konspiratoriskt tänkande och hur slår vi hål på uppdiktade berättelser som får allvarliga konsekvenser? En forskare, en författare och en journalist diskuterar detta och mycket mer.
Vem litar på nyhetsmedier?
Hur ser förtroendet för etablerade medier ut i Sverige i dag? Vilka medier litar vi på och vart vänder sig människor när de vill ta del av nyheter? Ulrika Andersson, forskare vid SOM-institutet vid Göteborgs universitet berättar här mer om resultaten i den senaste SOM-undersökningen.
It och säkerhet
Den smutsiga digitaliseringen
Den digitala utbyggnaden beskrivs ibland som klimatvänlig i motsats till det analoga samhället. Men hur klimatvänliga är egentligen exempelvis serverhallar och ett växande energibehov? Här diskuterar en forskare och en journalist den smutsiga baksidan av den digitala utvecklingen som ofta glöms bort.
Identitetsekonomin – Vad har banken med vår identitet att göra?
Att identifiera sig digitalt via tjänster som till exempel Bank-id är i dag en självklarhet för många. Men hur kom det sig att bankerna och inte staten blev de som hanterade vår identitet i Sverige? Här ger en forskare i ekonomisk historia en historisk bakgrund och berättar hur vi hamnade där vi är i dag.
Efter digitaliseringen: dags för kritik
I dag är digitaliseringens vara eller icke vara något som det råder nästintill konsensus om och den som vågar kritisera den digitala utvecklingen ses ofta som bakåtsträvande och teknikfientlig. Är digital teknik alltid bättre i alla sammanhang? Två forskare diskuterar här digitaliseringens fördelar och nackdelar.
Kom i gång med plattan
Går det att använda digitala hjälpmedel för att nå ut till en digitalt svag målgrupp? En bibliotekarie i Göteborg berättar här om ett projekt med syftet att nå ut till seniorer som befinner sig i ett digitalt utanförskap.
Puffbild: Bokmässan2021-fredag-Fotograf-Niklas-Maupoix av Niklas Maupoix Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 2.0 Generisk (CC BY-NC 2.0)