Öppen vetenskap – därför behövs kunskapen på folkbibliotek

Nu finns en ny kurs på Digiteket med namnet Öppen vetenskap i praktiken. Kursen ger handfast kunskap i ämnet och konkreta tips på hur folkbibliotek kan guida sina användare i en värld av öppna resurser. I samband med lanseringen av kursen hölls ett webbinarium. Här medverkade de som står bakom kursen samt andra experter inom området för att från olika perspektiv belysa öppen vetenskap i relation till folkbibliotek.

Kursen Öppen vetenskap i praktiken syftar till att göra paraplybegreppet öppen vetenskap begripligt i en bibliotekskontext. Öppen vetenskap handlar om att forskningsresultat och alla olika delar av den vetenskapliga processen öppnas upp, för att de ska komma fler till gagn, både inom och utanför forskarsamhället. Under kursen redogörs för alla komponenter inom öppen vetenskap, som också knyts till biblioteksvärlden och bibliotekens uppdrag att verka för demokrati och delaktighet.

De som medverkade vid lanseringen av kursen var Erik Stattin, enhetschef för forskningssamverkan på KB, Ola Nilsson, redaktör och skribent på Digiteket, Johanna Nählinder, docent vid Linköpings universitet och författare till kursen, Marika Alneng, verksamhetsutvecklare för bibliotek i region Gävleborg och Daniel Forsman, stadsbibliotekarie i Stockholm. Katarina Wiberg från KB höll ihop de olika delarna och modererade webbinariet.

Erik Stattin inledde med att berätta om de nationella riktlinjerna för öppen vetenskap, som togs fram av KB på uppdrag av regeringen och presenterades tidigare i år. Riktlinjerna riktar sig främst till universitet, högskolor och forskningsfinansiärer, men Erik Stattin berättade att folk- och skolbiblioteken funnits med i bakhuvudet under arbetets gång.

– Bibliotek är, och kan ännu mer vara, en bro mellan forskning och allmänheten. Därför är vi väldigt glada över att den här kursen på Digiteket har kommit till stånd. Öppen vetenskap i praktiken är precis det som behövs för att göra det här ännu mer konkret och lite mer verkstad.

Därefter fortsatte Ola Nilsson med att berätta om Digitekets uppdrag och om kursens innehåll.

– De grundläggande principerna för öppen vetenskap och öppen data, det vill säga tillgänglighet, transparens och samarbete, återspeglas både i Digitekets verksamhet och i de svenska folkbibliotekens demokratifrämjande och folkbildande uppdrag. 

Därefter var det Johanna Nählinders tur att mer ingående berätta om kursens olika delar och varför den här kursen behövs:

– Forskningsbiblioteken har jobbat väldigt länge med det här, och idag är 77 procent av de forskningsartiklar som publiceras av svenska forskare öppet tillgängliga. Dessa går alltså att läsa även om du forskar vid ett sjukhus i Tanzania till exempel. Vi når väldigt många fler, det är helt fantastiskt.

– Så den glada nyheten är att mycket idag är öppet tillgängligt, och att man ofta inte behöver dyra prenumerationer för att komma åt det. Men det krävs kanske lite mer, och det väcker en helt annan typ av frågor om vad som egentligen behövs. Här hoppas och tror jag att folkbiblioteken kommer att spela en allt viktigare roll.

Marika Alneng har skrivit böcker om MIK, och i sin senaste bok MIK i praktiken försöker hon tillsammans med medförfattaren Jonna Steinrud definiera MIK ur ett biblioteksperspektiv.

– Att ha verktyg för att hitta trovärdig information och kunskap ser vi som väldigt centralt både i MIK och i bibliotekens uppdrag, och det är här vi ser kopplingen till öppen vetenskap. När allt mer vetenskaplig kunskap finns tillgänglig behöver folkbiblioteken kunskap om hur det går att hitta och värdera den, för att sedan skapa förutsättningar för att alla ska kunna ta del av forskningen.

Vidare tog Daniel Forsman över och pratade om öppen vetenskap ur ett bestånds- och metodperspektiv.

– Folkbiblioteken vill förmedla tillgång till information och litteratur som är av intresse oavsett format. Men idag arbetar vi bara med böcker som vi köper eller licensierar. Kunskapen om de fria resurserna och hur vi kan arbeta med att få in dem i våra kataloger, så att vi kan förmedla tillgång, är för begränsad hos folkbiblioteken. Därför är jag väldigt glad att den här kursen har kommit till. För folkbiblioteken är det här en strategiskt viktig fråga som handlar såväl om vårt grunduppdrag som vårt framtida beståndsbyggande.

De medverkande fick även möjlighet att svara på frågor från deltagare på webbinariet. Se hela webbinariet i efterhand:

Mer i ämnet

Om öppen vetenskap på KB:s webbplats:
https://www.kb.se/samverkan-och-utveckling/nationella-riktlinjer-for-oppen-vetenskap/om-oppen-vetenskap.html

Om kursen Öppen vetenskap i praktiken

Allt fler vetenskapliga resurser är idag öppet tillgängliga, vilket skapar nya möjligheter för folkbibliotek att stötta sina besökare. Även resurser kring forskningsprocessen är i allt högre utsträckning öppet tillgängliga, alltifrån att publikationer och forskningsdata inte längre ligger bakom betalvägg till att det finns möjlighet för allmänheten att på olika sätt engagera sig i forskningsprocessen.

När alltmer är öppet skapar det också nya möjligheter för folkbiblioteken. Den här kursen riktar sig framförallt till folkbibliotekarier, som i sin tjänst hanterar frågor om facklitteratur eller vill stärka sin medie- och informationskunnighet och, i andra hand, till deras chefer och andra intresserade.

Kursen Öppen vetenskap i praktiken är ett samarbete mellan Kungliga biblioteket, Digiteket och Linköpings universitet.