Öppna lärresurser – en rapport från KB

Kungliga biblioteket fick i uppdrag i slutet av 2021 att genomföra en kartläggning och analys av två fenomen relaterade till öppen vetenskap. Den ena delen handlade om användningen av öppna lärresurser och den andra om allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen. Båda delarna skulle genomföras med en inriktning på det allmänna biblioteksväsendet.

Den första delen är nu färdig och redovisas i rapporten Öppna lärresurser – en kartläggning och analys. 

Vad är öppna lärresurser?

Vad är då öppna lärresurser? Det finns lite olika definitioner och synsätt men i uppdraget har vi tagit fasta på den definition från Unesco som finns i deras rekommendation för användning och utveckling av öppna lärresurser, eller OER – Open Educational Resources – som det ofta benämns. Den rekommendationen säger att öppna lärresurser är 

”[..] lärande-, undervisnings- och forskningsmaterial, oavsett format och medium, som är allmän egendom eller omfattas av upphovsrätt, som har publicerats inom ramen för en öppen licens och som andra kostnadsfritt kan få åtkomst till, återanvända, bearbeta för annat ändamål, anpassa och distribuera vidare.”

Öppna licenser (till exempel Creative Commons-licenser) är viktiga och beskrivs så här:

”[en] licens som respekterar upphovsrättsinnehavarens immateriella rättigheter och ger behörigheter som ger allmänheten rättigheter att få åtkomst till utbildningsmaterial och återanvända dem, bearbeta dem för annat ändamål, anpassa dem och distribuera dem vidare.”

Det finns många exempel på både internationella samlingsplatser för öppna lärresurser (t.ex. OER Commons och Merlot), men också enskilda resurser från universitet, skolor eller andra utbildningsinstitutioner. Några sådana nämns i rapporten. 

Öppna lärresurser och ett digitalt baserat utbildningsutbud kan spela en roll för att bland annat lärosäten ska kunna möta ett ökande behov av kompetensförsörjning och livslångt lärande. Detta anges i den forsknings- och innovationspolitiska propositionen från 2020.

Genomförande och resultat

För att ta reda på så mycket som möjligt om användningen av öppna lärresurser har vi bland annat genomfört enkäter, haft dialogsamtal med myndigheter och organisationer, liksom med enskilda personer som har särskild kunskap om den svenska och internationella utvecklingen. Det saknas väl använda samlingsplatser eller databaser för öppna lärresurser i Sverige idag, så därför har inte en kvantitativ kartläggning varit möjlig.  

Det vi kan konstatera efter att ha kartlagt och analyserat resultaten är att öppna lärresurser kan sägas vara en mindre prioriterad fråga i Sverige i en internationell jämförelse. Det märks bland annat på att det saknas gemensamma målsättningar, policyer eller strategier, även om det kan finnas vid enskilda lärosäten eller andra organisationer. Det kan delvis bero på ett utbyggt och i många avseenden väl fungerande formellt utbildningssystem, men också på att det har saknats en samlande och drivande kraft som över tid stödjer arbetet med införande och användning av öppna lärresurser.

En enkät till programansvariga för utbildningsprogram vid universitet och högskolor visar att användningen av öppna lärresurser har gått upp något de senaste åren, men att de används endast i begränsad utsträckning. Man kan tydligt skönja att det i hög grad saknas kunskap om vad öppna lärresurser är, hur de kan användas och vilka möjligheter som finns.

Det allmänna biblioteksväsendet har en viktig roll att spela för att få allmänheten att komma i kontakt med öppet tillgängliga lärresurser från lärosäten och andra utbildningsinstitutioner. Biblioteken både är och kan vara en betydelsefull arena där utbildning, forskning och allmänhet möts. Inte minst lärosätesbiblioteken kan vara ett stöd till lärare och studenter på alla utbildningsnivåer för att hitta, värdera och sprida öppna lärresurser. 

På lärosätesbiblioteken finns också ett aktivt arbete med att skapa och dela öppna lärresurser om sådant som ingår i bibliotekens uppdrag till nytta för lärare och studenter på lärosätet. Här finns dock en önskan att samarbeta mer nationellt och samutnyttja både resurser och kompetens.

I samtal med i synnerhet folkbibliotek har Digiteket lyfts fram som ett exempel på en plattform för tillgängliggörande av öppna lärresurser med fokus på digital kompetensutveckling. 

I rapporten konstateras också att mycket av den tekniska infrastrukturen för att sprida och dela öppna lärresurser finns på plats i form av lärplattformar och videodelningstjänster. Dock behöver ett mer systematiskt arbete göras för att denna infrastruktur ska kunna användas för ett öppet delande av digitala resurser. 

Rekommendationer och vidare arbete

För att få en gynnsam utveckling för användningen av öppna lärresurser i Sverige rekommenderas att en eller flera myndigheter eller organisationer får i uppdrag att i samarbete skapa en hållbar struktur för samordning av utvecklingen. Det behövs också bättre incitament för skapare av pedagogiskt material att också dela, använda och återanvända öppna lärresurser. Att ta fram öppna lärresurser behöver i högre grad erkännas och inkluderas vid meritvärdering. 

Kunskap om upphovsrätt och öppna licenser är idag begränsad hos både skapare och användare av lärresurser. Utbildningsinsatser för producenter och konsumenter på detta område är önskvärt.

Sedan juni 2022 har KB i uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för öppen vetenskap. I dessa riktlinjer kan det skapas en gemensam målsättning för användningen av öppna lärresurser, och behov av stöd och vägledning kan definieras.

I början av 2023 kommer KB också att redovisa en motsvarande kartläggning och analys av allmänhetens delaktighet i forskningsprocessen med inriktning på det allmänna biblioteksväsendet.