Inspirationsartiklar

I den här artikeln tar två ljudboksforskare utgångspunkt i den kommersiella ljudbokens popularitet och gör nedslag i aktuell forskning. De diskuterar bland annat ljudbokens historia och historiska användningsområden och hur ljudboken och ljudbokskonsumtion påverkas av den digitala mediekulturen men även hur denna utveckling i sin tur påverkar läsarna och biblioteken.

Det är en ökande skara av folkbibliotek som jobbar med beredskap och totalförsvar. Det är framförallt bibliotekets informationsförmedling och biblioteksrummets funktion som mötesplats som bedöms som prioriterade att fortgå i en krissituation. I denna artikel ger KB en aktuell bild av folkbibliotekens arbete med att skapa beredskap i sina verksamheter.

Allsidighet och kvalitet är två begrepp som ständigt har följt folkbibliotekets verksamhet. Denna artikel fokuserar på olika aspekter av hur dessa begrepp relaterar till utbud av medier och det läsfrämjande arbetet på bibliotek.

Myndigheten Digg har ansvar för frågor kring digital tillgänglighet och ser till att offentliga aktörer uppfyller kraven i tillgänglighetslagstiftningen. Vid upphandling av tekniska system är det viktigt att ställa och kontrollera krav på detta. Många bibliotek står inför utmaningar när det kommer till upphandling av olika former av biblioteksteknik. Ilias Bennani från Digg ger i en film goda råd kring hur man bör tänka om upphandling med fokus på tillgänglighet, och Digiteket har sammanfattat filmens viktigaste punkter. Myndigheten Digg (Myndigheten för digital förvaltning) är ansvarig för digital tillgänglighet och är de som utför tillsynen och kontrollen över att offentliga aktörer uppnår kraven i tillgänglighetslagstiftningen. Ett sätt att säkerställa att man gör rätt är att man kravställer och kontrollerar den digitala tillgängligheten vid inköp av nya ...

I Vaggeryds kommun finns Språknätverk Vaggeryds kommun. Detta nätverk har en gemensam strävan att ge alla barn i Vaggeryds kommun de bästa förutsättningarna för ett rikt och varierat språkande.

I en ny rapport kartlägger Statens medieråd olika aktörers främjande av medie- och informationskunnighet i Sverige 2021–2022. I kartläggningen lyfts folkbiblioteken fram som en positiv förebild för resten av Sverige och vi sammanfattar hur de omnämns i denna artikel.

I denna artikel ger vi en överblick över styrning av läsning i Sverige. Centrala frågor som vi både kommer att besvara och problematisera är hur läsfrämjandets historia ser ut samt vilka litteraturpolitiska insatser för att främja läsning som initierats i Sverige. Därtill beskriver vi vad som kännetecknar politiska och samhälleliga debatter om barns läsning och diskuterar även kopplingen mellan politikens syn på läsning och bibliotekens förhållningssätt, med särskilt fokus på folkbibliotekens arbete mot barn och unga. 

Hur ser barns och ungas läspraktiker ut? Vilka hinder och barriärer finns för barns och ungas läsning? Detta är några av de frågor som denna kunskapsöversikt både söker problematisera och besvara.

Barn- och ungdomsbibliotekarien Lina Andersson på Mariestads stadsbibliotek ville testa att arrangera radioteater på biblioteket, men det blev inte alls som förväntat. I den här artikeln skriver hon om det värdefulla i att inte ge upp en misslyckad idé och hur utvärdering kan göras lite i taget.

Konspirationsteorier, alternativmedicin och sociala medier: Digiteket listar MIK-relaterade böcker för din egna fortbildning eller som inköpsinspiration om man vill stärka MIK-närvaron i bibliotekets hyllor.

Wikimedia Sverige lanserar "Wikipedia för hela Sverige" för att bredda och jämna ut kunskapen på sina plattformar. Med fokus på underrepresenterade områden och grupper, initierar de samarbeten i fyra pilotlän, särskilt med bibliotek, för att främja kunskapsdelning och engagemang.

Jonas Frånander, bibliotekarie i Göteborg, berättar här om ett Shared reading-projekt i samarbete Fontänhuset. Hans personliga berättelse tar även upp hur han själv gick från att vara icke-läsare till att älska litteraturen och dess möjligheter.

När Tidaholms bibliotek fick frågan om de ville vara med på en magisk vecka vid Hellidens slott tackade de genast ja. Kunde detta bli ett sätt att locka nya besökare till biblioteket?

Umeå stadsbibliotek har i 20 år byggt upp Sveriges troligen största rollspelssamling med över 400 volymer, trots att många bibliotek saknar rollspel helt. Bibliotekarierna delar här med sig av hur satsningen vuxit fram och ger tips till andra bibliotek som vill göra något liknande.

Vad är biblioterapi och vad ska man tänka på om man vill börja arbeta med det? Två erfarna bibliotekarier i Halmstad berättar i denna artikel om de lärt sig under de år de jobbat med metoden.

För den oinvigde kan det vara svårt att hålla koll på alla olika sorters mangaserier. Digiteket ringde upp en av landets mest etablerade mangatecknare för att ta reda på mer om manga. Hon ger även några handfasta tips på vad biblioteken kan tänka på när de köper in och organiserar sina mangahyllor.

Anja Gatu, Emma Karinsdotter och Kristina Sigunsdotter är alla tre lästa och omtyckta barnboksförfattare. De gör ofta författarbesök på skolor och bibliotek för att träffa barn, berätta om sina böcker och inspirera till läsning. Digiteket bestämde sig för att prata med de tre författarna om deras erfarenheter och vilka råd de kan ge till bibliotekarier när de ska arrangera författarbesök som vänder sig till barn.

En ny studie har utforskat hur omvärldsbevakning sker i svenska folkbibliotek. Resultaten visar att biblioteksanställda ofta integrerar omvärldsbevakning i sina vardagliga arbetsuppgifter, drivet av sina ansvarsområden och personliga intressen. Informella nätverk och sociala medier är vanliga hjälpmedel. Omvärldsbevakningen ses som meningsfull och värdefull för både individen och organisationen, men frågan kvarstår om hur den kan stödjas och användas strategiskt.

En spelcirkel – en bokcirkel fast med datorspel – hur funkar det? Här berättar Biblioteken i Kristianstad om sin populära variant; om varför de startade den, hur de gick till väga, och om allt de lärde sig på vägen.

Under flera år har Maria Nikolajeva, professor emerita vid University of Cambridge, genomfört barnlitterära vandringar för vuxna i Stockholm. Att delta i en vandring är en sinnlig och medryckande upplevelse, där ett samspel mellan plats och text fördjupar läsningen och ger nya perspektiv.  Maria Nikolajeva har varit tongivande inom forskningen om barnlitteratur under sin mångåriga verksamhet inom det akademiska fältet. Hon har varit verksam som professor i litteraturvetenskap på Stockholms universitet under dryga tio år och tillträdde 2008 en professur i barnlitteratur på University of Cambridge. Nikolajeva har en omfattande vetenskaplig publicering och hennes böcker om barnlitteratur är väl använda inom högre utbildning.  I samband med sin pensionering för knappt fyra år sedan flyttade Nikolajeva tillbaka till Stockholm och har sedan dess arrangerat barnlitterära vandringar ...

En gång har alla biblioteksmedarbetare varit nya på jobbet och mycket som idag är helt självklart var helt främmande för en då. I denna sommarkrönika berättar Linnéa Jönsson om flera av de både komiska och frustrerande situationer som kan uppstå när man för första gången arbetar sommarvikarie på ett folkbibliotek. Stor igenkänningsfaktor utlovas!

Östersunds bibliotek arbetar målmedvetet med att stärka kompetensen inom läsfrämjande för barn och unga. I mitten av april 2023 gästade Maj Eriksson, bibliotekschef på Östersunds bibliotek, läsfrämjandelyftets nystartade frukostträff. Artikeln publicerades ursprungligen på Kulturrådets webbplats. Den publiceras här i något utökad form. Östersunds kommun har ungefär 65 000 invånare och har ett huvudbibliotek, tre integrerade områdesbibliotek, två bokbussar samt 37 anställda biblioteksmedarbetare. Biblioteket har ett tydligt uppdrag från kultur- och fritidsnämnden att fokusera på barn och unga och då särskilt på barn och unga i socioekonomiskt svaga områden.  Arbetet med läsfrämjandelyftet tog fart redan i slutet av 2022, så snart man fått besked om att man erhållit medel. Att trycka på startknappen direkt var ett genomtänkt och strategiskt beslut, som i sin tur ledde till att ...

Vad händer när man kombinerar traditionell slöjd, digitala metoder och ett öppet och flexibelt bibliotek? Ja, bibB.l.a. bland annat! Digiteket pratar med Helena Broms som har varit med och utarbetat satsningen i Region Jämtland Härjedalen.  Film om där Susann Myrenhammar slöjdkonsulent, Helena Broms, biblioteksutvecklare och Hanna Eskelin, digital biblioteksutvecklare berättar om projektet bibBl.a. Publicerad av Biblioteksutveckling region JH på Youtube. Berätta om bibBl.a., Helena. – bibBl.a. började som en idé till ett makerspace med dåvarande projektledaren Alida Johansson. Sedan lades det till tankar utifrån bland annat Agenda 2030. Och vad är då bibBl.a.? – bibBl.a. utgår från fem utvalda mål från Agenda 2030: “Klimatförändringarna”, “God utbildning för alla”, ”Jämställdhet”, “Minskad ojämlikhet” och “Hållbar industri”. Från dessa har det skapats ett projekt där traditionell slöjd möter ...

När Finlands svenska biblioteksförening arrangerade sina biblioteksdagar i maj 2023 låg fokus i hög grad på högskolebibliotek. Som ett led i det tämligen nystartade expertnätverket för anställda vid högskolebibliotek kunde dessa bibliotekarier nu träffas för att diskutera relevanta frågor. Digiteket passade på att intervjua tre representanter från vetenskapsbiblioteken vid Åbo Akademi och Tritonia. I Vasa finns idag två vetenskapsbibliotek, Åbo Akademis bibliotek i Vasa och Tritonia.  Åbo Akademis bibliotek i Vasa, eller Academillbiblioteket som det också kallas, utgör en av fyra filialer av Åbo Akademis bibliotek och ligger på bottenplan i akademins vackra tegelbyggnad i Vasa. Här arbetar fyra bibliotekarier med kursverksamhet för och handledning av studenter, låneservice och bestånd samt annan service såsom skrivkvällar i samarbete med Språkcentret.  Vetenskapsbiblioteket Tritonia är beläget på Vasa ...