Inspirationsartiklar

Barn- och ungdomsbibliotekarien Lina Andersson på Mariestads stadsbibliotek ville testa att arrangera radioteater på biblioteket, men det blev inte alls som förväntat. I den här artikeln skriver hon om det värdefulla i att inte ge upp en misslyckad idé och hur utvärdering kan göras lite i taget.

Konspirationsteorier, alternativmedicin och sociala medier: Digiteket listar MIK-relaterade böcker för din egna fortbildning eller som inköpsinspiration om man vill stärka MIK-närvaron i bibliotekets hyllor.

Wikimedia Sverige lanserar "Wikipedia för hela Sverige" för att bredda och jämna ut kunskapen på sina plattformar. Med fokus på underrepresenterade områden och grupper, initierar de samarbeten i fyra pilotlän, särskilt med bibliotek, för att främja kunskapsdelning och engagemang.

Jonas Frånander, bibliotekarie i Göteborg, berättar här om ett Shared reading-projekt i samarbete Fontänhuset. Hans personliga berättelse tar även upp hur han själv gick från att vara icke-läsare till att älska litteraturen och dess möjligheter.

När Tidaholms bibliotek fick frågan om de ville vara med på en magisk vecka vid Hellidens slott tackade de genast ja. Kunde detta bli ett sätt att locka nya besökare till biblioteket?

Umeå stadsbibliotek har i 20 år byggt upp Sveriges troligen största rollspelssamling med över 400 volymer, trots att många bibliotek saknar rollspel helt. Bibliotekarierna delar här med sig av hur satsningen vuxit fram och ger tips till andra bibliotek som vill göra något liknande.

Vad är biblioterapi och vad ska man tänka på om man vill börja arbeta med det? Två erfarna bibliotekarier i Halmstad berättar i denna artikel om de lärt sig under de år de jobbat med metoden.

För den oinvigde kan det vara svårt att hålla koll på alla olika sorters mangaserier. Digiteket ringde upp en av landets mest etablerade mangatecknare för att ta reda på mer om manga. Hon ger även några handfasta tips på vad biblioteken kan tänka på när de köper in och organiserar sina mangahyllor.

Anja Gatu, Emma Karinsdotter och Kristina Sigunsdotter är alla tre lästa och omtyckta barnboksförfattare. De gör ofta författarbesök på skolor och bibliotek för att träffa barn, berätta om sina böcker och inspirera till läsning. Digiteket bestämde sig för att prata med de tre författarna om deras erfarenheter och vilka råd de kan ge till bibliotekarier när de ska arrangera författarbesök som vänder sig till barn.

En ny studie har utforskat hur omvärldsbevakning sker i svenska folkbibliotek. Resultaten visar att biblioteksanställda ofta integrerar omvärldsbevakning i sina vardagliga arbetsuppgifter, drivet av sina ansvarsområden och personliga intressen. Informella nätverk och sociala medier är vanliga hjälpmedel. Omvärldsbevakningen ses som meningsfull och värdefull för både individen och organisationen, men frågan kvarstår om hur den kan stödjas och användas strategiskt.

En spelcirkel – en bokcirkel fast med datorspel – hur funkar det? Här berättar Biblioteken i Kristianstad om sin populära variant; om varför de startade den, hur de gick till väga, och om allt de lärde sig på vägen.

Under flera år har Maria Nikolajeva, professor emerita vid University of Cambridge, genomfört barnlitterära vandringar för vuxna i Stockholm. Att delta i en vandring är en sinnlig och medryckande upplevelse, där ett samspel mellan plats och text fördjupar läsningen och ger nya perspektiv.  Maria Nikolajeva har varit tongivande inom forskningen om barnlitteratur under sin mångåriga verksamhet inom det akademiska fältet. Hon har varit verksam som professor i litteraturvetenskap på Stockholms universitet under dryga tio år och tillträdde 2008 en professur i barnlitteratur på University of Cambridge. Nikolajeva har en omfattande vetenskaplig publicering och hennes böcker om barnlitteratur är väl använda inom högre utbildning.  I samband med sin pensionering för knappt fyra år sedan flyttade Nikolajeva tillbaka till Stockholm och har sedan dess arrangerat barnlitterära vandringar ...

En gång har alla biblioteksmedarbetare varit nya på jobbet och mycket som idag är helt självklart var helt främmande för en då. I denna sommarkrönika berättar Linnéa Jönsson om flera av de både komiska och frustrerande situationer som kan uppstå när man för första gången arbetar sommarvikarie på ett folkbibliotek. Stor igenkänningsfaktor utlovas!

Östersunds bibliotek arbetar målmedvetet med att stärka kompetensen inom läsfrämjande för barn och unga. I mitten av april 2023 gästade Maj Eriksson, bibliotekschef på Östersunds bibliotek, läsfrämjandelyftets nystartade frukostträff. Artikeln publicerades ursprungligen på Kulturrådets webbplats. Den publiceras här i något utökad form. Östersunds kommun har ungefär 65 000 invånare och har ett huvudbibliotek, tre integrerade områdesbibliotek, två bokbussar samt 37 anställda biblioteksmedarbetare. Biblioteket har ett tydligt uppdrag från kultur- och fritidsnämnden att fokusera på barn och unga och då särskilt på barn och unga i socioekonomiskt svaga områden.  Arbetet med läsfrämjandelyftet tog fart redan i slutet av 2022, så snart man fått besked om att man erhållit medel. Att trycka på startknappen direkt var ett genomtänkt och strategiskt beslut, som i sin tur ledde till att ...

Vad händer när man kombinerar traditionell slöjd, digitala metoder och ett öppet och flexibelt bibliotek? Ja, bibB.l.a. bland annat! Digiteket pratar med Helena Broms som har varit med och utarbetat satsningen i Region Jämtland Härjedalen.  Film om där Susann Myrenhammar slöjdkonsulent, Helena Broms, biblioteksutvecklare och Hanna Eskelin, digital biblioteksutvecklare berättar om projektet bibBl.a. Publicerad av Biblioteksutveckling region JH på Youtube. Berätta om bibBl.a., Helena. – bibBl.a. började som en idé till ett makerspace med dåvarande projektledaren Alida Johansson. Sedan lades det till tankar utifrån bland annat Agenda 2030. Och vad är då bibBl.a.? – bibBl.a. utgår från fem utvalda mål från Agenda 2030: “Klimatförändringarna”, “God utbildning för alla”, ”Jämställdhet”, “Minskad ojämlikhet” och “Hållbar industri”. Från dessa har det skapats ett projekt där traditionell slöjd möter ...

När Finlands svenska biblioteksförening arrangerade sina biblioteksdagar i maj 2023 låg fokus i hög grad på högskolebibliotek. Som ett led i det tämligen nystartade expertnätverket för anställda vid högskolebibliotek kunde dessa bibliotekarier nu träffas för att diskutera relevanta frågor. Digiteket passade på att intervjua tre representanter från vetenskapsbiblioteken vid Åbo Akademi och Tritonia. I Vasa finns idag två vetenskapsbibliotek, Åbo Akademis bibliotek i Vasa och Tritonia.  Åbo Akademis bibliotek i Vasa, eller Academillbiblioteket som det också kallas, utgör en av fyra filialer av Åbo Akademis bibliotek och ligger på bottenplan i akademins vackra tegelbyggnad i Vasa. Här arbetar fyra bibliotekarier med kursverksamhet för och handledning av studenter, låneservice och bestånd samt annan service såsom skrivkvällar i samarbete med Språkcentret.  Vetenskapsbiblioteket Tritonia är beläget på Vasa ...

Under två soliga majdagar höll Finlands svenska biblioteksförening årets upplaga av Finlands svenska biblioteksdagar, denna gång i den österbottniska staden Vasa. Digiteket var på plats för att berätta om den nylanserade plattformen och det utökade uppdraget inom läsfrämjande samt för att ta del av programmet som hade temat Digital nutid via historiens vingslag. Finlands svenska biblioteksförening firar 85-årsjubileum i år, och årets upplaga av biblioteksdagarna hade ett rekordstort besöksantal med 103 anmälda deltagare från såväl Finland som Sverige. Dagarna samlar biblioteksanställda från hela Svenskfinland en gång om året, och tidigare upplagor har arrangerats på olika orter eller digitalt (under pandemin).  Finlands svenska biblioteksförening Föreningen grundades 1938 men hette då Österbottens svenska biblioteksförening. Denna slogs sedermera ihop med biblioteksföreningen för södra Finland. Tre gånger om året ...

I mitten av maj besökte Digiteket Finlands svenska biblioteksdagar i Vasa, arrangerade av Finlands svenska biblioteksförening. Under dagarna tog vi tillfället i akt att intervjua ordförande Anna-Maria Malm och vice ordförande Gun Vestman om föreningens arbete. Finlands svenska biblioteksförening grundades 1938 men hette då Österbottens svenska biblioteksförening. Denna slogs sedermera ihop med biblioteksföreningen för södra Finland.  Föreningen får idag ekonomiskt stöd av bland annat undervisnings- och kulturministeriet samt Svenska kulturfonden. Styrelsen består av medlemmar från olika delar av Finland som träffas fysiskt, digitalt eller genom hybridmöten för att planera sin verksamhet. Föreningens arbete ses av arbetsgivarna som en tillgång i de biblioteksanställdas vardag, och styrelsemedlemmarna har därför möjlighet att sköta sina uppdrag på arbetstid. Förutom att arrangera biblioteksdagarna publicerar föreningen bland annat bibliotekstidningen Bibban tre ...

Vad händer inuti barnen då de läser en bok, ser en teaterföreställning eller deltar under en musikstund? Vilka tankar rör sig i deras inre och hur kan biblioteket arbeta för att få barnen att gå från tanke till ord? Hur kan biblioteket vidare arbeta för att den vuxne och barnet ska mötas i ett samtal om det upplevda och därigenom gynna språkstimulerande och språkutvecklande aktiviteter för de yngre barnen i samspel med de vuxna? Detta undersöker biblioteken i Svedala kommun i projektet Läs med alla sinnen. Folkbiblioteken har en lång och stolt historia som arrangörer av barnkultur. Teaterföreställningar, filmvisningar och sagostunder hör till de flesta biblioteks repertoar – men vad händer med berättelsen när den är slut? Och vad händer i barnen när de går ...

Vi lever i en extremt informationsrik tid, och en del av den information vi möter är felaktig eller vilseledande. Vad vi tror på, hur vi tänker och vad vi gör grundar sig på den information vi får. Det är därför viktigt att vi har tillgång till bra, korrekt information, och att vi har förmågan att bedöma och granska den. Vetenskapspedagogen Melanie Trecek-King sammanfattar mycket av det digitala informationssamhällets utmaningar i en pedagogisk video. Videons innehåll finns också i sammanfattning nedan.   Föreläsning varför vi blir lurade av vetenskapspedagogen Melanie Trecek-King. Publicerad av Thinking Is Power with Melanie Trecek-King på Youtube. Sammanfattning Vi lever mitt i en strid ström av information. Detta kan kännas överväldigande, och till råga på allt finns det en mängd miss- och desinformation ...

Nyligen publicerade Digiteket en vägledning för hur man kan jobba med kollegialt lärande i sitt uppdrag som läsfrämjare. Men vad innebär egentligen kollegialt lärande och hur kan man använda det som en metod på sin arbetsplats? Vi var med under en workshop där biblioteksmedarbetare i Skåne fick testa på metoden och ställde frågor till arrangörerna och deltagarna. Varje år anordnar Biblioteksutveckling i Region Skåne SUD – Stora utvecklingsdagen, en dag där folkbibliotek i Skåne har möjlighet att inspireras och dra lärdomar av varandra genom att berätta om olika projekt och utvecklingsinsatser de genomfört under året. Temat för årets träff var “Samtal” och under eftermiddagen fick de som ville ta chansen att testa på “Kollegialt lärande i samtal”. Workshoppen arrangerades av Tove Eriksson Mrozowski och Fanny ...

En oväntad förändring i fjärrlånepolicyn hos Skånes större bibliotek ledde till stora utmaningar för mindre bibliotek, inklusive oväntade kostnader och försenade lån. I ett försök att belysa problemet och utforska potentiella lösningar valde Sebastian Harrison och Frida Lindqvist på Kävlinge bibliotek att skapa en dokumentärfilm för att undersöka fjärrlånesituationen. Under förloppet fick de lära sig hela filmprocessen, från manusproduktion till filmning och klippning, något som var en lärorik, men tidskrävande, process. I början av 2020 ändrade vissa av de större biblioteken i Skåne sin fjärrlånepolicy, vilket gjorde det betydligt svårare att låna böcker därifrån. Som ett litet bibliotek var vi beroende av de här lånen, och det plötsliga beskedet med de hårdare reglerna gjorde oss förvirrade och upprörda. Policyn var att om boken fanns på ...

Wikipedia är mer än bara ett uppslagsverk. Det är en plattform för kunskap patrullerad av frivilliga som värnar dess kvalitet och neutralitet. Johan Jönsson, författaren bakom boken Wikipedia inifrån, berättar 26 saker om Wikipedia som kanske förvånar dig.  Den här artikeln bygger ursprungligen på en tråd av Johan Jönsson på Twitter. Puffbild: Mural Wikipedia 20 en Aguascalientes (primera versión) 09 av Luiz Alvas Licens: Creative Commons Erkännande-DelaLika 4.0 Internationell (CC BY-SA 4.0)

Vilken verksamhet ska biblioteket satsa på? Hur kan biblioteket vara en relevant plats för barn och unga? Vad ingår i det läsfrämjande uppdraget? Det är frågor som vi diskuterat många gånger och som vi ständigt återkommer till.