Omvärldsbevakning

Barns och ungas delaktighet och inflytande är ett prioriterat område för Biblioteken i Malmö, BiM, liksom för de flesta folkbibliotek. Men hur arbetar biblioteken aktivt för att involvera barn och unga i sin verksamhet och finns det några konkreta metoder som visat sig framgångsrika?

Vid den nationella MIK-konferensen i Göteborg 2022 framhävdes betydelsen av regional samverkan för att stärka medie- och informationskunnighet. Konferensen resulterade i ett initiativ till att skapa ett interregionalt nätverk. Nätverket syftar till att bredda MIK-arbetet över olika samhällsområden och stärka de regionala aktörernas roll i att främja medie- och informationskunnigheten över hela landet. Pia-Marie Wehrling vid Västra Götalandsregionen berättar mer om detta arbete och det kunskapsseminarium som genomfördes under hösten.

Hugo Ewald Hurinsky har skrivit en lättläst bok om källkritik på nätet för unga. Här kan du läsa en intervju med Hugo och även ta del av hans föreläsning på MIK-dagen 2023.

I denna MIK-utsikt tar Mathias Cederholm upp den tilltagande misstron mot bilder som visat sig under Israel-Hamas/Gazakriget, ljugande chattbotar och en amerikansk diskussion om attacker på vetenskapssamhället och demokratin. Men också en 16-årig fact-checker, hur man kan skapa ”fake news” i skolan och en antologi om unga och medier. Samt det där med ”interoperabilitet” som ett sätt att få sociala medier att bli mer som användarna vill ha dem.

Biblioteken som tankesmedjor en podcastserie med kortare intervjuer och reportage som kommer att publiceras under 2023 och 2024. Avsnitten är tänkta som en inspiration för alla som är engagerade i biblioteksfrågor, demokratins utveckling och digitaliseringens effekter.

I den här intervjun berättar Elisabet Johansson och Rebecka Hinn, utvecklingsledare på myndigheten, om vilket uppdrag Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor har och på vilket sätt myndigheten är relevant för biblioteksmedarbetare. De tipsar samtidigt om några relevanta rapporter och material som myndigheten tagit fram.

Tina Mackic är regissör och författare och skapare av "Sommarskuggan". I ett samtal med Annsofie Andersson diskuteras den betydelsefulla roll figuren spelar i barns liv, från att engagera dem i litteratur till att erbjuda tröst på sjukhus. Hon lyfter också de böcker hon skrivit om karaktären och hur den fick sitt karakteristiska utseende.

I denna MIK-utsikt tar jag upp några aspekter på problem i vår digitala informationsvärld i anslutning till de förfärliga händelserna i Israel/Gaza. Sedan följer en rad nya iakttagelser från AI-fronten, samt en liten koll på vaccinmotståndare som sprider konstigheter om WHO.

Sedan 1982 infaller varje år i slutet september eller början av oktober Banned Books Week. 2023 var det året för första gången som en nationell kampanj även i Sverige. I denna intervju berättar verksamhetsledaren för Svenska PEN, en av initiativtagarna bakom kampanjen, varför det är viktigt att lyfta frågor om förbjuden litteratur.

I Kungälv startades 2023 projektet "Fängslad litteratur" på biblioteket med syfte att lyfta frågor om demokrati, yttrandefrihet och mänskliga rättigheter. Detta har resulterat i dels en litteratursamling bestående av förbjuden litteratur, dels programverksamhet på biblioteket på samma ämne.

I denna MIK-utsikt tar Mathias Cederholm upp en ny våg av AI-tjänster samt YouTubes roll i spridningen av konspirationsteorier. Forskningsläget kring bekämpning av missinformation på nätet diskuteras, parallellt med lärdomar från "infodemin" under covid-19. Tips: Missa inte Naomi Kleins senaste boksläpp.

Det är en ökande skara av folkbibliotek som jobbar med beredskap och totalförsvar. Det är framförallt bibliotekets informationsförmedling och biblioteksrummets funktion som mötesplats som bedöms som prioriterade att fortgå i en krissituation. I denna artikel ger KB en aktuell bild av folkbibliotekens arbete med att skapa beredskap i sina verksamheter.

I en ny rapport kartlägger Statens medieråd olika aktörers främjande av medie- och informationskunnighet i Sverige 2021–2022. I kartläggningen lyfts folkbiblioteken fram som en positiv förebild för resten av Sverige och vi sammanfattar hur de omnämns i denna artikel.

Konspirationsteorier, alternativmedicin och sociala medier: Digiteket listar MIK-relaterade böcker för din egna fortbildning eller som inköpsinspiration om man vill stärka MIK-närvaron i bibliotekets hyllor.

Wikimedia Sverige lanserar "Wikipedia för hela Sverige" för att bredda och jämna ut kunskapen på sina plattformar. Med fokus på underrepresenterade områden och grupper, initierar de samarbeten i fyra pilotlän, särskilt med bibliotek, för att främja kunskapsdelning och engagemang.

För den oinvigde kan det vara svårt att hålla koll på alla olika sorters mangaserier. Digiteket ringde upp en av landets mest etablerade mangatecknare för att ta reda på mer om manga. Hon ger även några handfasta tips på vad biblioteken kan tänka på när de köper in och organiserar sina mangahyllor.

Anja Gatu, Emma Karinsdotter och Kristina Sigunsdotter är alla tre lästa och omtyckta barnboksförfattare. De gör ofta författarbesök på skolor och bibliotek för att träffa barn, berätta om sina böcker och inspirera till läsning. Digiteket bestämde sig för att prata med de tre författarna om deras erfarenheter och vilka råd de kan ge till bibliotekarier när de ska arrangera författarbesök som vänder sig till barn.

Under flera år har Maria Nikolajeva, professor emerita vid University of Cambridge, genomfört barnlitterära vandringar för vuxna i Stockholm. Att delta i en vandring är en sinnlig och medryckande upplevelse, där ett samspel mellan plats och text fördjupar läsningen och ger nya perspektiv.  Maria Nikolajeva har varit tongivande inom forskningen om barnlitteratur under sin mångåriga verksamhet inom det akademiska fältet. Hon har varit verksam som professor i litteraturvetenskap på Stockholms universitet under dryga tio år och tillträdde 2008 en professur i barnlitteratur på University of Cambridge. Nikolajeva har en omfattande vetenskaplig publicering och hennes böcker om barnlitteratur är väl använda inom högre utbildning.  I samband med sin pensionering för knappt fyra år sedan flyttade Nikolajeva tillbaka till Stockholm och har sedan dess arrangerat barnlitterära vandringar ...

När Finlands svenska biblioteksförening arrangerade sina biblioteksdagar i maj 2023 låg fokus i hög grad på högskolebibliotek. Som ett led i det tämligen nystartade expertnätverket för anställda vid högskolebibliotek kunde dessa bibliotekarier nu träffas för att diskutera relevanta frågor. Digiteket passade på att intervjua tre representanter från vetenskapsbiblioteken vid Åbo Akademi och Tritonia. I Vasa finns idag två vetenskapsbibliotek, Åbo Akademis bibliotek i Vasa och Tritonia.  Åbo Akademis bibliotek i Vasa, eller Academillbiblioteket som det också kallas, utgör en av fyra filialer av Åbo Akademis bibliotek och ligger på bottenplan i akademins vackra tegelbyggnad i Vasa. Här arbetar fyra bibliotekarier med kursverksamhet för och handledning av studenter, låneservice och bestånd samt annan service såsom skrivkvällar i samarbete med Språkcentret.  Vetenskapsbiblioteket Tritonia är beläget på Vasa ...

Under två soliga majdagar höll Finlands svenska biblioteksförening årets upplaga av Finlands svenska biblioteksdagar, denna gång i den österbottniska staden Vasa. Digiteket var på plats för att berätta om den nylanserade plattformen och det utökade uppdraget inom läsfrämjande samt för att ta del av programmet som hade temat Digital nutid via historiens vingslag. Finlands svenska biblioteksförening firar 85-årsjubileum i år, och årets upplaga av biblioteksdagarna hade ett rekordstort besöksantal med 103 anmälda deltagare från såväl Finland som Sverige. Dagarna samlar biblioteksanställda från hela Svenskfinland en gång om året, och tidigare upplagor har arrangerats på olika orter eller digitalt (under pandemin).  Finlands svenska biblioteksförening Föreningen grundades 1938 men hette då Österbottens svenska biblioteksförening. Denna slogs sedermera ihop med biblioteksföreningen för södra Finland. Tre gånger om året ...

I mitten av maj besökte Digiteket Finlands svenska biblioteksdagar i Vasa, arrangerade av Finlands svenska biblioteksförening. Under dagarna tog vi tillfället i akt att intervjua ordförande Anna-Maria Malm och vice ordförande Gun Vestman om föreningens arbete. Finlands svenska biblioteksförening grundades 1938 men hette då Österbottens svenska biblioteksförening. Denna slogs sedermera ihop med biblioteksföreningen för södra Finland.  Föreningen får idag ekonomiskt stöd av bland annat undervisnings- och kulturministeriet samt Svenska kulturfonden. Styrelsen består av medlemmar från olika delar av Finland som träffas fysiskt, digitalt eller genom hybridmöten för att planera sin verksamhet. Föreningens arbete ses av arbetsgivarna som en tillgång i de biblioteksanställdas vardag, och styrelsemedlemmarna har därför möjlighet att sköta sina uppdrag på arbetstid. Förutom att arrangera biblioteksdagarna publicerar föreningen bland annat bibliotekstidningen Bibban tre ...

Vi lever i en extremt informationsrik tid, och en del av den information vi möter är felaktig eller vilseledande. Vad vi tror på, hur vi tänker och vad vi gör grundar sig på den information vi får. Det är därför viktigt att vi har tillgång till bra, korrekt information, och att vi har förmågan att bedöma och granska den. Vetenskapspedagogen Melanie Trecek-King sammanfattar mycket av det digitala informationssamhällets utmaningar i en pedagogisk video. Videons innehåll finns också i sammanfattning nedan.   Föreläsning varför vi blir lurade av vetenskapspedagogen Melanie Trecek-King. Publicerad av Thinking Is Power with Melanie Trecek-King på Youtube. Sammanfattning Vi lever mitt i en strid ström av information. Detta kan kännas överväldigande, och till råga på allt finns det en mängd miss- och desinformation ...