Sverigefinska minoriteten – litteratur, språk och kulturhistoria

Det här är en av kurserna i ett paket på Digiteket med fokus på Sveriges nationella minoriteter och urfolket samerna.

Kursen är för dig som vill öka din kompetens och din förståelse för den sverigefinska minoriteten. Kursen strävar inte efter att vara heltäckande, utan fokuserar istället på några olika ämnen och områden, där olika perspektiv framhävs. Sverigefinska röster blandas med insikter från forskning och myndigheter. 

Folkbiblioteken ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna, bland annat genom att erbjuda litteratur på de nationella minoritetsspråken (bibliotekslagen 2013:801). Språklagen och Barnkonventionen är ytterligare lagar som ger riktlinjer för och värnar de nationella minoriteterna och minoritetsspråken. Barns och ungas inflytande ska särskilt främjas (lag 2009:724 om nationella minoriteter och minoritetsspråk, förstärkt 1 jan 2019).

Att synliggöra litteratur på minoritetsspråken i biblioteksrummen och att flagga på de nationella minoriteternas nationaldagar kan vara ett första steg. Men biblioteken kan göra så mycket mer, gärna tillsammans med minoriteterna! Med kunskap blir dialog och relationsskapande lättare.

Inom området nationella minoriteter och bibliotek har det hänt mycket under de senaste åren. Via både Kungliga biblioteket och Kulturrådet erbjuds resurser och fortbildningsmöjligheter. Du kan med fördel vända dig till respektive resursbibliotek för nationellt minoritetsspråk med frågor och för att få råd och tips. Språkcentrum, en del av Institutet för språk och folkminnen (Isof), är en annan resurs under uppbyggnad. Vi som finns i den regionala biblioteksverksamheten hjälper såklart också gärna till!

Syfte

Syftet med kursen är att få ökad kunskap om Sveriges nationella minoritetspolitik, den nationella minoriteten sverigefinländare och deras historia, språk och litteratur samt att få inspiration i biblioteksarbetet till att lyfta minoritetsarbetet.  

Ökad kännedom och förståelse för en minoritets historia, språk och kultur, skapar förtroende och tillit i mötet med personer som tillhör minoriteten. Det är grundläggande för att kunna uppfylla uppdraget att ägna dem särskild uppmärksamhet samt vara ett stöd för språkrevitalisering. 

Kunskapsmål

När du är klar med den här kursen kommer du att ha fått:

kunskap om Sveriges nationella minoritetspolitik 
kännedom om det finska språkets historia i Sverige
kunskap om sverigefinsk och finsk kulturhistoria samt identitet
kunskap om sverigefinsk och finsk litteratur
tips på resurser för bibliotek.

Kursens upplägg

Kursen innehåller totalt sex lektioner och 14 filmer. Filmernas längd är mellan 6 och 45 minuter. Kursen avslutas med en sammanfattning och tips på mer läsning, fler bra verktyg och webbsidor för både barn och vuxna. 

Om utbildningsmaterialet

Det här är en av kurserna i ett paket med fokus på urfolket samer och nationella minoriteter. Första lektionen är densamma i alla kurser.

Den andra kursen i paketet hittar du här:

Språk och tillgänglig läsning

60+ min

Romska minoriteten – litteratur, språk och kulturhistoria

Böcker Nationella minoriteter

Kurs

Denna kurs är för dig som vill öka din kompetens och förståelse för den nationella minoriteten romer. Den strävar inte efter att vara heltäckande, utan fokuserar istället på specifika ämnen och områden, där olika perspektiv framhävs. I kursen blandas romska röster med insikter från forskning och myndigheter.

Språk och tillgänglig läsning

60+ min

Urfolket samerna – litteratur, språk och kulturhistoria

Böcker Nationella minoriteter

Kurs

Det här är en kurs för dig som vill öka din kompetens och förståelse för urfolket samerna. Den här kursen växte fram som ett digitalt alternativ till en inställd fysisk fortbildningsdag. Tillsammans med föreläsarna utformades istället en digital fortbildning. Kursen strävar inte efter att vara heltäckande, utan fokuserar istället på specifika ämnen och områden, där olika perspektiv framhävs. Röster från urfolket samerna blandas med insikter från forskning och myndigheter.

Utbildningsmaterialet är framtaget av de regionala biblioteksverksamheterna i Västernorrland, Jämtland Härjedalen, Västerbotten och Norrbotten, i samverkan med den sverigefinska minoriteten. Kursen innehåller filmer och innehållsbeskrivningar med frågor och tips på fördjupningar. 

Filmerna spelades in med start 2021 och några av föreläsarna kan ha slutat sin tjänst eller gått till andra uppdrag än de som nämns i presentationerna.

Så här får du använda innehållet på denna sida

Upphovsrätt och licens för innehåll på aktuell sida

Observera att innehållet (texten, bilder, video och så vidare) på sidan kan vara licensierad i enlighet med olika licenser.

Sammanfattningen av texten på denna sida är licensierat enligt Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Detta innebär att du:

får kopiera och dela vidare materialet i vilket medium eller format som helst
får remixa, återanvända och bygga på materialet
får använda det i kommersiella syfte och sammanhang
inte behöver fråga om lov.

Om du bearbetar, delar eller använder texten:

Ge ett korrekt Erkännande
- ange verkets namn,
- ange vem som skapat verket,
- ange länk till verkets ursprungsplats,
- ange länk till upphovspersonens webbsida (frivilligt, men trevligt),
- ange vilka delar som eventuellt är bearbetade
- länka till licensen.

Ett korrekt erkännande skulle kunna se ut så här:

Allt du skulle vilja veta om Creative Commons, men varit för skraj att fråga om, av Ola Nilsson. Texten är licensierad med Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Puff- och toppbild: En mann i samisk kofte og med samisk flagg, av Amundsen, P. S., Samfoto, NTB scanpix. Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 4.0 Internationell (CC BY-NC 4.0). //Regnbågar tillagda av Digiteket, samt beskuren från original.

De länkade videofilmerna lyder under konventionellt upphovsrättsskydd.

AI-orientering för bibliotekspersonal och besökare

Blir du nervös när du tänker på AI? Sätter du kaffet i halsen vid tanken på att du ska vägleda besökarna i ämnet? Du är långt ifrån ensam.

När det kommer till AI är vi nästan alla amatörer. Vi blir aldrig fullärda, men med lite lekfullhet och erfarenhet kan vi komma över de värsta osäkerhetskänslorna. Ett sätt att både lära sig själv och lära ut om AI kallar vi på Nyköpings bibliotek för AI-orientering.

Vad innebär AI-orientering?

AI-orientering är en metod för att prova på och lära sig mer om olika generativa AI-tjänster, det vill säga verktyg som skapar text, bild, film och så vidare.

Varje lektion består av en eller flera uppgifter att genomföra i en eller flera AI-tjänster. Vi tror att man lär sig bäst tillsammans och rekommenderar därför att man genomför uppgifterna i par eller mindre grupper, för att sedan gärna diskutera dem i en större grupp. Kursen kan dock även genomföras enskilt.

Kursinnehållet kan användas både i den egna personalgruppen och direkt med bibliotekets besökare.

I kursen kommer du att få

ta reda på vad AI och promptning är
skapa en bild och fundera på vad den förmedlar
försöka få AI att ljuga, och fundera på vilka faktorer som kan få AI att svara fel
ta reda på mer om hur AI-utvecklingen påverkar vår personliga integritet
prova några sätt att öka tillgängligheten med hjälp av AI
undersöka regleringar av AI.

Eftersom utvecklingen inom AI går fort vill vi varna för att uppgifterna kan sluta fungera som vi har tänkt. Se det då som ett förslag på upplägg och känn er fria att prova andra frågor. Var lekfull och våga testa!

I den sista lektionen bifogar vi några diskussionsfrågor kring ämnen där vi uppfattar att biblioteken behöver prata mer om hur de ska förhålla sig till AI.

Syfte

Kursen syftar till att förbättra både din tekniska och din källkritiska kompetens.

Kunskapsmål

Efter genomgången kurs kommer du att:

Känna till och kunna använda några generativa AI-tjänster.
Ha reflekterat över bias i skapandet av AI-bilder.
Veta mer om personlig data och AI.
Kunna göra text mer tillgänglig genom översättning med hjälp av AI.
Kunna ta hjälp av AI för att inhämta information från dokument.
Känna till några olika regelverk kring AI.

Om kursen

Vi som utvecklat kursen jobbar på Nyköpings stadsbibliotek och deltog 2025 i Biblioteksutveckling Sörmlands lärcirkel Dela och lär – AI och digital delaktighet på bibliotek. Vi testade en första version av AI-orienteringen på lärcirkelns övriga deltagare, och sedan även med våra medarbetare på Nyköpings bibliotek. Det har varit uppskattat och vi vill därför dela metoden vidare! Vi har också genomfört utbildningen med besökare på biblioteket.

I vårt upplägg försökte vi efterlikna en vanlig orienteringstävling, på så sätt att deltagarna fick stämpla ett verkligt stämpelkort efter varje station. Vi använde bokstavsstämplar som tillsammans bildade ett ord. Efter några stationer fick man också resa sig och byta dator för att komma åt fler stämplar.

Utvärderingarna visade att dessa IRL-element inte ska underskattas! En annan sak som också lyftes i utvärderingen var vikten av att ha gott om tid, både till uppgifterna och till diskussion. Vi körde passen på två timmar, och med våra kollegor, bibliotekspersonalen, upplevde vi alltid att mer tid behövdes för diskussion. Med besökarna bantades lektionen ned till enbart fyra frågor, och mer tid fick ägnas åt instruerande av tjänsterna. Ska du skapa en orientering för besökare, försök att ha minst en kollega med dig eftersom den praktiska vägledningen kan ta mycket tid i anspråk.

Marcus Göthberg och Johan Jägstrand. Fotog: Christel Guillet (c). Malin Johansson Foto: Egentaget (c)

Om kursens skapare

Marcus Göthberg, Malin Johansson och Johan Jägstrand jobbar alla på Nyköpings bibliotek. Marcus är samordnare, medan Malin och Johan är bibliotekarier. Intresset och ingångarna till AI är olika, men alla tre är nyfikna amatörer – precis som du!?

Kursens uppbyggnad

Kursen är uppdelad i elva lektioner. Lektionerna 3–9 utgör de sju stationerna i själva AI-orienteringen.

Så här får du använda innehållet på denna sida

Upphovsrätt och licens för innehåll på aktuell sida

Observera att innehållet (texten, bilder, video och så vidare) på sidan kan vara licensierad i enlighet med olika licenser.

Texten på denna sida är licensierat enligt Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Detta innebär att du:

får kopiera och dela vidare materialet i vilket medium eller format som helst
får remixa, återanvända och bygga på materialet
får använda det i kommersiella syfte och sammanhang
inte behöver fråga om lov.

Om du bearbetar, delar eller använder texten:

Ge ett korrekt Erkännande
- ange verkets namn,
- ange vem som skapat verket,
- ange länk till verkets ursprungsplats,
- ange länk till upphovspersonens webbsida (frivilligt, men trevligt),
- ange vilka delar som eventuellt är bearbetade
- länka till licensen.

Ett korrekt erkännande skulle kunna se ut så här:

Allt du skulle vilja veta om Creative Commons, men varit för skraj att fråga om, av Ola Nilsson. Texten är licensierad med Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Samverka bättre! – Del 3: Fördjupning

Samverkan har nästan blivit lite av ett modeord i vår samtid. Det framhålls ofta som en möjlighet och lösning för biblioteken för att nå ut bättre i samhället och till nya målgrupper – men vad innebär egentligen samverkan? Samverkan är grunden för att få saker att hända på riktigt. När vi samverkar med andra kan vi nå helt andra resultat än när vi gör allting själva. Men samverkan är också svårt – särskilt om det ska göras på lika villkor.

I denna kurs, den sista av tre, lär du dig att bli proffs på samverkan genom att ställa dig de lite svårare frågorna. Är vi själva beredda att förändras eller måste all samverkan alltid ske på våra villkor? Du får också lära dig mer komplexa modeller för samverkan, exempelvis när olika aktörer har olika mål. Dessutom får du praktisk introduktion i hur man leder en idéworkshop och hur man gör när man projektleder ett samverkansprojekt från start till slut.

Ett tips är att genomföra kursen tillsammans med kollegorna på ditt bibliotek och efter varje del samlas till samtal och reflektion. I slutändan är det ju er samlade kunskap som gör att ni lyckas med samverkansprojekt och här är diskussionerna superviktiga. Lyckad samverkan handlar mycket om hur ni också kan stötta och hjälpa varandra internt.

Syfte

Syftet med den här kursen är lära sig hur man blir proffs på samverkan och projektledning och varför det ibland kan krävas att man själv förändras för att kunna nå sina slutmål.

Kunskapsmål

När du har gått denna kurs kommer du att:

förstå varför representation är en viktigt del av samverkan
hur man samverkar med olika aktörer som har olika mål och olika förutsättningar
hur man skapar idéer på ett strukturerat sätt och tillsammans med andra
hur man på ett konkret sätt leder ett projekt och vilka fallgropar man ska undvika.

Om kursen

Denna kurs är skapad och producerad av Anders Mildner och Altitude och är finansierad av Biblioteksutveckling Region Skåne. Innehållet har bearbetats och redigerats av Digitekets redaktör Linnéa Jönsson.

Om kursens upphovsperson

Anders Mildner arbetar som innehålls- och opinionsansvarig på Altitude och demokratistiftelsen Altitude Foundation och har de senaste tio åren arbetat nära folkbiblioteken. Både genom egna konferenser, som läskonferensen README, och genom innehållsarbete och moderering av andras. Anders har en bakgrund som journalist och författare och föreläser löpande om demokratiutvecklingen och hoten mot demokratin. Han och Altitude Foundation driver även projektet Demokratiambassadörerna, som är ett demokratiprojekt för unga.

Så här får du använda innehållet på denna sida

Upphovsrätt och licens för innehåll på aktuell sida

Observera att innehållet (texten, bilder, video och så vidare) på sidan kan vara licensierad i enlighet med olika licenser.

Text- och filminnehållet på denna sida är licensierat enligt Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 4.0 Internationell (CC BY-NC 4.0).

Detta innebär att du:

får kopiera och dela vidare materialet i vilket medium eller format som helst
får remixa, återanvända och bygga på materialet
inte får använda det i kommersiella syfte och sammanhang
inte behöver fråga om lov.

Om du bearbetar, delar eller använder texten:

Ge ett korrekt Erkännande
- ange verkets namn,
- ange vem som skapat verket,
- ange länk till verkets ursprungsplats,
- ange länk till upphovspersonens webbsida (frivilligt, men trevligt),
- ange vilka delar som eventuellt är bearbetade
- länka till licensen.
IckeKommersiell
- du får inte använda verket i kommersiella ändamål.

Ett korrekt erkännande skulle kunna se ut så här:

Allt du skulle vilja veta om Creative Commons, men varit för skraj att fråga om, av Ola Nilsson. Texten är licensierad med Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 4.0 Internationell (CC BY-NC 4.0).

Bilderna är licensierade i enlighet med den licens som finns angiven för dem.

Samverka bättre! – Del 2: Samverkan i praktiken

Samverkan har nästan blivit lite av ett modeord i vår samtid. Det framhålls ofta som en möjlighet och lösning för biblioteken för att nå ut bättre i samhället och till nya målgrupper – men vad innebär egentligen samverkan? Samverkan är grunden för att få saker att hända på riktigt. När vi samverkar med andra kan vi nå helt andra resultat än när vi gör allting själva. Men samverkan är också svårt – särskilt om det ska göras på lika villkor.

I denna andra kurs av tre om samverkan lär du dig hur du gör i praktiken när du nätverkar och samverkar och får tips som du kan använda direkt under Bokmässan, konferenser eller i det egna biblioteksrummet. Här tas frågor upp om hur man kommer igång snabbt och hur man hittar sin samverkanspartner. Du lär dig också att förstå hur olika aktörer resonerar när de går in i samverkan och den vanligaste orsaken till att samverkan upplevs som svår.

Ett tips är att genomföra kursen tillsammans med kollegorna på ditt bibliotek och efter varje del samlas till samtal och reflektion. I slutändan är det ju er samlade kunskap som gör att ni lyckas med samverkansprojekt och här är diskussionerna superviktiga. Lyckad samverkan handlar mycket om hur ni också kan stötta och hjälpa varandra internt.

Syfte

Syftet med den här kursen är att lära sig konkreta tips på hur du kommer igång med samverkan och vilka fallgropar du lätt kan hamna i och hur du undviker dem.

Kunskapsmål

När du har gått denna kurs kommer du att:

känna till fyra enkla steg för att komma igång med samverkan
veta hur du enkelt får kontakt med potentiella samverkanspartners i ditt närområde
förstå hur olika olika aktörer resonerar när de går in i samverkan och varför det är viktigt att ha koll på deras olika förutsättningar
förstå hur du samverkar på branschträffar som exempelvis Bokmässan i Göteborg
förstå varför det är viktigt att våga släppa på kontrollen.

Om kursen

Denna kurs är skapad och producerad av Anders Mildner och Altitude och är finansierad av Biblioteksutveckling Region Skåne. Innehållet har bearbetats och redigerats av Digitekets redaktör Linnéa Jönsson.

Om kursens upphovsperson

Anders Mildner arbetar som innehålls- och opinionsansvarig på Altitude och demokratistiftelsen Altitude Foundation och har de senaste tio åren arbetat nära folkbiblioteken. Både genom egna konferenser, som läskonferensen README, och genom innehållsarbete och moderering av andras. Anders har en bakgrund som journalist och författare och föreläser löpande om demokratiutvecklingen och hoten mot demokratin. Han och Altitude Foundation driver även projektet Demokratiambassadörerna, som är ett demokratiprojekt för unga.

Så här får du använda innehållet på denna sida

Upphovsrätt och licens för innehåll på aktuell sida

Observera att innehållet (texten, bilder, video och så vidare) på sidan kan vara licensierad i enlighet med olika licenser.

Textinnehållet på denna sida är licensierat enligt Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 4.0 Internationell (CC BY-NC 4.0).

Detta innebär att du:

får kopiera och dela vidare materialet i vilket medium eller format som helst
får remixa, återanvända och bygga på materialet
inte får använda det i kommersiella syfte och sammanhang
inte behöver fråga om lov.

Om du bearbetar, delar eller använder texten:

Ge ett korrekt Erkännande
- ange verkets namn,
- ange vem som skapat verket,
- ange länk till verkets ursprungsplats,
- ange länk till upphovspersonens webbsida (frivilligt, men trevligt),
- ange vilka delar som eventuellt är bearbetade
- länka till licensen.
IckeKommersiell
- du får inte använda verket i kommersiella ändamål.

Ett korrekt erkännande skulle kunna se ut så här:

Allt du skulle vilja veta om Creative Commons, men varit för skraj att fråga om, av Ola Nilsson. Texten är licensierad med Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 4.0 Internationell (CC BY-NC 4.0).

Bilderna är licensierade i enlighet med den licens som finns angiven för dem.

Samverka bättre! – Del 1: Grunderna för samverkan

Samverkan har nästan blivit lite av ett modeord i vår samtid. Det framhålls ofta som en möjlighet och lösning för biblioteken för att nå ut bättre i samhället och till nya målgrupper – men vad innebär egentligen samverkan? Samverkan är grunden för att få saker att hända på riktigt. När vi samverkar med andra kan vi nå helt andra resultat än när vi gör allting själva. Men samverkan är också svårt – särskilt om det ska göras på lika villkor.

Grunderna i samverkan är nätverkande och kontaktskapande. Utan grunderna är det svårt att skapa samverkan med andra. I denna kurs första kurs av tre om samverkan, som är framtagen just för personal på folkbibliotek, lär du dig vad samverkan är och vad som skiljer samverkan från samarbete. Men du lär dig också vad ett nätverk är och hur du gör för att nätverka i alla sammanhang. Samt kanske det viktigaste: hur gör man för att tänka samverkan hela tiden?

Ett tips är att genomföra kursen tillsammans med kollegorna på ditt bibliotek och efter varje del samlas till samtal och reflektion. I slutändan är det ju er samlade kunskap som gör att ni lyckas med samverkansprojekt och här är diskussionerna superviktiga. Lyckad samverkan handlar mycket om hur ni också kan stötta och hjälpa varandra internt.

Syfte

Syftet med den här kursen är att alla som jobbar på bibliotek på ett enkelt och konkret sätt ska kunna bli bättre på att samverka. Genom att nätverka och bygga upp det kontaktnät som behövs för samverkan. Genom att bibliotekspersonal samverkar mer och blir bättre på att nätverka stärks biblioteksverksamheten upp vilket gör det lättare för biblioteken att fullfölja sina uppdrag.

Kunskapsmål

När du har gått denna kurs kommer du att lära dig:

vad samverkan är och varför det är viktigt
hur man bygger upp det kontaktnät som behövs för samverkan
hur man hittar sin samverkanspartner
hur man samverkar med hjälp av Linkedin.

Om kursen

Denna kurs är skapad och producerad av Anders Mildner och Altitude och är finansierad av Biblioteksutveckling Region Skåne. Innehållet har bearbetats och redigerats av Digitekets redaktör Linnéa Jönsson.

Om kursens upphovsperson

Anders Mildner arbetar som innehålls- och opinionsansvarig på Altitude och demokratistiftelsen Altitude Foundation och har de senaste tio åren arbetat nära folkbiblioteken. Både genom egna konferenser, som läskonferensen README, och genom innehållsarbete och moderering av andras. Anders har en bakgrund som journalist och författare och föreläser löpande om demokratiutvecklingen och hoten mot demokratin. Han och Altitude Foundation driver även projektet Demokratiambassadörerna, som är ett demokratiprojekt för unga.

Så här får du använda innehållet på denna sida

Upphovsrätt och licens för innehåll på aktuell sida

Observera att innehållet (texten, bilder, video och så vidare) på sidan kan vara licensierad i enlighet med olika licenser.

Textinnehållet på denna sida är licensierat enligt Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 4.0 Internationell (CC BY-NC 4.0).

Detta innebär att du:

får kopiera och dela vidare materialet i vilket medium eller format som helst
får remixa, återanvända och bygga på materialet
inte får använda det i kommersiella syfte och sammanhang
inte behöver fråga om lov.

Om du bearbetar, delar eller använder texten:

Ge ett korrekt Erkännande
- ange verkets namn,
- ange vem som skapat verket,
- ange länk till verkets ursprungsplats,
- ange länk till upphovspersonens webbsida (frivilligt, men trevligt),
- ange vilka delar som eventuellt är bearbetade
- länka till licensen.
IckeKommersiell
- du får inte använda verket i kommersiella ändamål.

Ett korrekt erkännande skulle kunna se ut så här:

Allt du skulle vilja veta om Creative Commons, men varit för skraj att fråga om, av Ola Nilsson. Texten är licensierad med Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 4.0 Internationell (CC BY-NC 4.0).

Bilderna är licensierade i enlighet med den licens som finns angiven för dem.

Fatta forskning del 3: Kan man lita på forskning?

Ibland läser man att något är ”vetenskapligt bevisat” eller ”vetenskapligt belagt”. Det kan låta tvärsäkert, men så är det sällan. Att forskningen hela tiden ifrågasätts är en del av styrkan. Misstag, ifrågasättanden och olika tolkningar är en del av forskningsprocessen. Det låter svajigt men gör forskningen starkare.

Kan vi lita på att forskning ger välgrundade svar? Ja, men inte för att forskare alltid har rätt – utan för sättet de arbetar på. I stora drag handlar forskning om att samla in och analysera material och sedan dra slutsatser som andra forskare kan granska och bedöma. Granskningen sker ofta inför publicering i en tidskrift eller bok som andra forskare kan granska och bedöma (peer review), men också vid seminarier, disputationer, konferenser eller i samband med en utställning, föreställning eller annat konstnärligt verk.

Att forskare granskar varandra minskar risken för fel, men en enda studie ger sällan hela bilden. Ju fler studier eller analyser som pekar åt samma håll desto säkrare kan vi vara. Så byggs vår kunskap upp, steg för steg.

Syfte

Syftet med denna kurs är att lära sig vad som krävs för att forskning ska vara pålitlig, hur man ska förhålla sig till experter och varför forskare ibland är oense.

Kunskapsmål

När du har gått denna kurs kommer du att:

veta vad evidens betyder och innebär
kunna se skillnad på bra och dålig forskning
förstå varför upprepning är en viktig del av en viss typ av forskning
förstå varför forskare kan vara oeniga och varför det kan vara något positivt.

Om kursens skapare

Fatta forskning är en guide som är framtagen av forskning.se, en webbplats som samlar och sprider nyheter om svensk forskning. Digiteket har bearbetat och anpassat materialet till sin målgrupp. Forskning.se drivs av Vetenskapsrådet tillsammans med fyra andra myndigheter. Vetenskapsrådet har i uppdrag från regeringen att kommunicera forskning till allmänheten och Fatta forskning är en del av det uppdraget.

Så här får du använda innehållet på denna sida

Upphovsrätt och licens för innehåll på aktuell sida

Observera att innehållet (texten, bilder, video och så vidare) på sidan kan vara licensierad i enlighet med olika licenser.

Texten på denna sida är licensierat enligt Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Detta innebär att du:

får kopiera och dela vidare materialet i vilket medium eller format som helst
får remixa, återanvända och bygga på materialet
får använda det i kommersiella syfte och sammanhang
inte behöver fråga om lov.

Om du bearbetar, delar eller använder texten:

Ge ett korrekt Erkännande
- ange verkets namn,
- ange vem som skapat verket,
- ange länk till verkets ursprungsplats,
- ange länk till upphovspersonens webbsida (frivilligt, men trevligt),
- ange vilka delar som eventuellt är bearbetade
- länka till licensen.

Ett korrekt erkännande skulle kunna se ut så här:

Allt du skulle vilja veta om Creative Commons, men varit för skraj att fråga om, av Ola Nilsson. Texten är licensierad med Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Fatta forskning del 2: Lär dig tolka forskning

Alla har nytta av att förstå hur forskning fungerar. Det ger oss verktyg att skilja på åsikter och kunskap, att inte gå på vilseledande rubriker – och att fatta kloka beslut i vardagen. Ju mer koll du har på hur forskning går till, desto enklare blir det att bedöma saker du hör eller läser om. Det hjälper dig att avgöra vad som är viktigt på riktigt.

Många av oss är nog mest intresserade av vad forskarna kommit fram till, inte hur de har kommit fram till det. Så varför behöver du bry dig? Det korta svaret är: för att du ska kunna avgöra vad resultatet betyder för samhället i stort.

Låt oss ta träning som exempel. Är det elitidrottare som har undersökts och du är en vanlig motionär, då blir resultaten svåra att översätta till din vardag. Det är till exempel inte särskilt meningsfullt att du lägger om din träning utifrån forskning som baseras på professionella skidåkare.

Det går att vilseleda med forskning

Forskning är en bra källa till kunskap. Men det går också att bli vilseledd av forskning, särskilt när man tar del av den i förenklad eller förkortad form. Till exempel när en tidning skruvar rubriken till en nyhetsartikel för att den ska låta mer spännande. Eller när en vän använder en forskningsstudie för att ”bevisa” en åsikt, som att ”lightläsk kan ge cancer” – men inte säger något om de tio studier som säger något helt annat.

Syfte

Syftet med denna kurs är att lära sig hur man tolkar forskningsresultat och varför det är viktigt att ta reda på hur forskning går till och under vilka premisser.

Kunskapsmål

När du har gått denna kurs kommer du att:

veta hur du tolkar forskningsresultat
ha lärt dig vad en studie är och hur olika sorters studier skiljer sig åt
ha lärt dig skillnaden mellan orsakssamband och samband
veta hur du känner igen vilseledande forskning.

Om kursens skapare

Fatta forskning är en guide som är framtagen av forskning.se, en webbplats som samlar och sprider nyheter om svensk forskning. Digiteket har bearbetat och anpassat materialet till sin målgrupp. Forskning.se drivs av Vetenskapsrådet tillsammans med fyra andra myndigheter. Vetenskapsrådet har i uppdrag från regeringen att kommunicera forskning till allmänheten och Fatta forskning är en del av det uppdraget.

Så här får du använda innehållet på denna sida

Upphovsrätt och licens för innehåll på aktuell sida

Observera att innehållet (texten, bilder, video och så vidare) på sidan kan vara licensierad i enlighet med olika licenser.

Texten på denna sida är licensierat enligt Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Detta innebär att du:

får kopiera och dela vidare materialet i vilket medium eller format som helst
får remixa, återanvända och bygga på materialet
får använda det i kommersiella syfte och sammanhang
inte behöver fråga om lov.

Om du bearbetar, delar eller använder texten:

Ge ett korrekt Erkännande
- ange verkets namn,
- ange vem som skapat verket,
- ange länk till verkets ursprungsplats,
- ange länk till upphovspersonens webbsida (frivilligt, men trevligt),
- ange vilka delar som eventuellt är bearbetade
- länka till licensen.

Ett korrekt erkännande skulle kunna se ut så här:

Allt du skulle vilja veta om Creative Commons, men varit för skraj att fråga om, av Ola Nilsson. Texten är licensierad med Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Fatta forskning del 1: Vad är forskning?

Forskning nämns dagligen i allehanda sammanhang, inte minst i media, men vad betyder det egentligen? Hur går forskning till och hur analyserar man forskningsresultat?

Fatta forskning är ett kurspaket för dig som vill bli bättre på att förstå forskning: hur det går till när man forskar, vad som är bra och dålig forskning och hur man ska tolka forskningsresultat. Kurserna innehåller bland annat en genomgång av olika forskningsmetoder, och vad man bör tänka på när någon till exempel säger ”forskning visar att …”.

Att förlita sig på forskning är att förlita sig på genomtänkta metoder som människor har utvecklat och slipat på under lång tid – för att förstå mer om världen, oss själva och allt som finns omkring oss. Men ett forskningsresultat ger sällan hela bilden. En enskild studie kan vara väldigt värdefull – men när den dyker upp i en rubrik eller i sociala medier kan den verka säkrare än vad den faktiskt är.

Detta är den första kursen i kurspaketet och den ger en grundläggande introduktion till vad forskning är och hur det kan gå till att forska. Det här är inte en kurs för den som vill lära sig allt om forskning. Men det är en bra start för den som vill förstå vad ett forskningsresultat faktiskt säger – och inte säger.

Syfte

Syftet med denna kurs är att forskning ska vara lätt att nå och förstå samt att få en grundlig översikt över vad forskning egentligen är och hur det går till.

Kunskapsmål

Efter genomgången kurs kommer du att:

bättre förstå hur forskning fungerar
ha en bättre förståelse för olika sorters forskning
ha en bättre inblick i hur forskning går till
veta vad man ska tänka på när man möter forskningsresultat i vardagen.

Om kursens skapare

Fatta forskning är en guide som är framtagen av forskning.se, en webbplats som samlar och sprider nyheter om svensk forskning. Digiteket har bearbetat och anpassat materialet till dess målgrupp. Forskning.se drivs av Vetenskapsrådet tillsammans med fyra andra myndigheter. Vetenskapsrådet har i uppdrag från regeringen att kommunicera forskning till allmänheten och Fatta forskning är en del av det uppdraget.

Så här får du använda innehållet på denna sida

Upphovsrätt och licens för innehåll på aktuell sida

Observera att innehållet (texten, bilder, video och så vidare) på sidan kan vara licensierad i enlighet med olika licenser.

Texten på denna sida är licensierat enligt Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Detta innebär att du:

får kopiera och dela vidare materialet i vilket medium eller format som helst
får remixa, återanvända och bygga på materialet
får använda det i kommersiella syfte och sammanhang
inte behöver fråga om lov.

Om du bearbetar, delar eller använder texten:

Ge ett korrekt Erkännande
- ange verkets namn,
- ange vem som skapat verket,
- ange länk till verkets ursprungsplats,
- ange länk till upphovspersonens webbsida (frivilligt, men trevligt),
- ange vilka delar som eventuellt är bearbetade
- länka till licensen.

Ett korrekt erkännande skulle kunna se ut så här:

Allt du skulle vilja veta om Creative Commons, men varit för skraj att fråga om, av Ola Nilsson. Texten är licensierad med Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Barnkonventionen på bibliotek

Folkbiblioteken har i årtionden uppmärksammat barnkonventionen. På senare år har barns delaktighet varit på allas läppar, och de goda exemplen på hur biblioteken arbetar med att göra barn och unga delaktiga är många. Men barnkonventionen rymmer så mycket mer.

I den här kursen finns reflektioner om några av de artiklar som konventionen består av. Till varje artikel finns även ett antal workshopfrågor att använda i en arbetsgrupp för att resonera om barns rätt på just ert bibliotek. Använd frågorna som ett underlag för era diskussioner! Ni kanske inte håller med om allt, men framför allt kan ni alldeles säkert bidra med egna reflektioner, utifrån er egen bibliotekspraktik. I den sista lektionen finns en lista med lästips och referenser. Den är allt annat än heltäckande, men ger några förslag på vidare läsning.

Kom ihåg att barnkonventionen inte är en angelägenhet enbart för barnavdelningen! Den gäller alla som arbetar på biblioteket, och det är bibliotekschefens ansvar att barnkonventionen genomsyrar arbetet på biblioteket. Läs gärna den utmärkta skriften Löpa linan ut: bibliotekschefens strategiska modell för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter.

Syfte

Syftet med denna kurs är att ge bibliotekspersonal kunskap om och verktyg för att implementera barnkonventionen i biblioteksverksamheten. Kursen vänder sig till all bibliotekspersonal som möter barn – inte bara de som arbetar på barnavdelningen – eftersom barnkonventionen ska genomsyra hela bibliotekets arbete.

Efter genomförd kurs ska deltagarna ha fördjupad förståelse för barnkonventionens innehåll och betydelse, känna till konkreta sätt att tillämpa den i biblioteksverksamhet, samt ha verktyg för att initiera förändringsarbete på det egna biblioteket. Kursen ska inspirera till reflektion kring befintliga rutiner och arbetssätt, och ge stöd för att utveckla ett bibliotek som verkligen utgår från barns rättigheter och perspektiv.

Kunskapsmål

Efter genomförd kommer deltagaren kunna:

känna till barnkonventionens fyra huvudprinciper och deras betydelse för biblioteksverksamhet
analysera det egna bibliotekets lokaler, service och verksamhet ur ett barnrättsperspektiv
kunna identifiera konkreta åtgärder för att skapa ett ”bibliotek i barns ögonhöjd” – både fysiskt och i förhållningssätt
beskriva metoder för att involvera barn i biblioteksutveckling på ett meningsfullt sätt
känna till ett stort antal workshopfrågor att använda i verksamheten.

Om kursen

Denna kurs är en bearbetning av Pia Borrmans skrift Barnkonventionen på bibliotek, lätt reviderad för att passa Digitekets kursformat.

Workshop om barnkonventionen

Kursen lyfter fram olika artiklar i barnkonventionen som är särskilt intressanta för folkbibliotek. Till dem finns frågor, och ni kanske kommer på fler.

Läs gärna igenom texten i varje lektion innan workshoppen, men det är inte nödvändigt. Dela in er i grupper om 2–4 personer. Samtala utifrån frågorna, och försök att hinna med åtminstone en av frågorna om varje artikel.

Utse någon som ska anteckna det ni har pratat om, så att ni kan ta med det till samtal i storgrupp. Varje grupp kan ta upp sådant de tyckt varit särskilt intressant, där de inte varit eniga, samt sådant som de tycker ska införas/tas bort på ert bibliotek.

Avsluta med att skriva en lista på saker ni vill ändra på, införa eller sluta med i ert bibliotek. Förslagsvis kan en grupp få ansvar för att göra en handlingsplan och ett måldokument. Tänk på att hela personalen ska vara involverade genom hela processen.

Mer om kursen

Hela skriften kan du ladda ner här

Utgiven av kulturförvaltningen Region Stockholm i maj 2025

Mer om materialet

Intervju med Pia hos Biblioteksföreningen

Om kursens upphovsperson

Pia Borrman arbetar som utvecklingsledare på Regionbibliotek Stockholm.

Foto: Jann Lipka ©

Så får du använda innehållet i denna kurs

Upphovsrätt och licens för innehåll i denna kurs

Observera att innehållet (texten, bilder, video och så vidare) på sidan kan vara licensierad i enlighet med olika licenser.

Texten på denna sida är licensierat enligt Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Detta innebär att du:

får kopiera och dela vidare materialet i vilket medium eller format som helst
får remixa, återanvända och bygga på materialet
får använda det i kommersiella syfte och sammanhang
inte behöver fråga om lov.

Om du bearbetar, delar eller använder texten:

Ge ett korrekt Erkännande
- ange verkets namn,
- ange vem som skapat verket,
- ange länk till verkets ursprungsplats,
- ange länk till upphovspersonens webbsida (frivilligt, men trevligt),
- ange vilka delar som eventuellt är bearbetade
- länka till licensen.

Ett korrekt erkännande skulle kunna se ut så här:

Allt du skulle vilja veta om Creative Commons, men varit för skraj att fråga om, av Ola Nilsson. Texten är licensierad med Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Illustrationerna i kursen är skapade av Rebecca Risén. De är licensierade i enlighet med Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Bilderna i kursen är (c)

Bilder i kursen

Bilderna på Enderman och hens hjärta är skapade av Åke Nilsson Rangmyr och används med hans tillstånd, användning bortom

Genrebilderna… är

115 idéer för MIK på bibliotek

Kompetenser för tillgänglig läsning – vad kan vi?

En praktisk introduktion till generativ AI – ChatGPT, Gemini och Copilot

Den 30 november 2022 tillgängliggjorde företaget OpenAI ChatGPT för allmänheten. Det blev starten för en AI-revolution för sådana dig och mig, men som hade pågått i tysthet i decennier.

Nu har det gått några år sedan dess, och du kanske känner att du missade det inledande tåget och att hinna med att sätta dig in i tekniken. Eller så kanske du har testat en AI-tjänst några gånger och tyckte att den var inte så imponerande? Kanske har du bara svårt att se på vilket sätt tekniken skulle kunna göra ditt jobb enklare, och tyst för dig själv hoppas du att det här bara är en fluga som snart ska vara över.

Så du är lite sen till festen, ingen fara! I den här kursen kommer du att få svar på alla de där frågorna du har om AI, men aldrig vågat ställa. Du kommer också få en stegvis genomgång i grunderna i generativ AI och hur du kan använda tekniken.

Syfte

Kursen syftar till att ge en översikt över de största generativa AI-tjänsterna, förklara hur de fungerar, demonstrera hur du kan använda dem samt visa hur du promptar effektivt. Du kommer även få uppslag på hur tekniken kan användas i ditt jobb.

Kunskapsmål

Efter genomgången kurs kommer du att:

förstå hur generativ AI fungerar
veta hur du skriver bra promptar
känna till skillnaderna mellan de olika tjänsterna ChatGPT, Gemini, Copilot och Claude.
känna till användningsområden för ditt arbete.

Om kursen

Kursen är indelad i sju lektioner och fokuserar på AI-tjänsterna ChatGPT, Gemini, Copilot och Claude och ger dig en grundlig genomgång av hur de fungerar och hur du kan använda dem. Kursen fokuserar på de funktioner som finns tillgängliga i gratisversionerna av dessa AI-tjänster och behandlar mer kortfattat de funktioner som ligger bakom betalvägg. Notera att tjänsterna utvecklas hela tiden, mycket snabbare än vad den här kursen kommer att uppdateras, så detaljer i kursens innehåll kan skilja sig åt från nuläget.

Kursen uppdateras

Kursen uppdaterades i april 2026 och i och med det tillkom det också en ny lektion om Claude.

Vidar berättar om kursen och dess uppdateringar

Du har uppdaterat och reviderat din kurs om generativ AI, vad är det du har ändrat och lagt till? Och varför?

Jag skrev kursen sommaren 2025, och de här tjänsterna uppdateras i rasande hastighet. Nya funktioner dyker upp, gamla försvinner, och layouten ändras. Så jag har uppdaterat texten och bilderna så att allting ska vara dagsaktuellt. Jag har också utökat kapitlet om Microsoft Copilot, som hade fått lite för lite kärlek i första utgåvan av kursen. Jag har också lagt till ett nytt kapitel om AI-tjänsten Claude. Tidigare var det här en ganska nischad AI-tjänst för de riktigt innördade. Men på senare tid har den blivit väldigt uppmärksammad. Dels för att den är väldigt bra på att koda, men också för att den är ett fantastiskt skrivverktyg.

Hur kom det sig att du skapade kursen?

Jag skapade kursen för att jag tyckte att det inte fanns något pedagogiskt material som gick igenom hur man faktiskt praktiskt använder de olika AI-tjänsterna. Dels vilka tjänster det finns, men också vilka funktioner de har, vilka knappar du klickar på och så vidare. Sen ville jag också att det skulle finnas några konkreta exempel i kursen om vad du faktiskt kan använda de här tjänsterna till, på en ganska enkel nivå, för att göra ditt arbete lättare. Mycket av materialet om AI som finns där ute tycker jag antingen är för abstrakt; man pratar om vad man skulle kunna göra med AI, inte vad man faktiskt kan göra med det, här och nu. Eller så är det på för hög nivå. Man missar att de allra flesta människor tycker att det är kämpigt nog att hålla på med vanliga datorprogram.

Varför ska folkbibliotekarier genomföra kursen tycker du?

Jag tycker att vi som arbetar på folkbibliotek borde genomföra den här kursen, eftersom jag tror att det kommer ge oss en bra grund i att förstå hur den här teknologin fungerar. Folkbiblioteken har ett uppdrag att stärka den digitala kompetensen hos våra besökare. I takt med att tekniken utvecklas, så tror jag att den kommer att dyka upp inom fler och fler delar av samhället. Och det ökar ju risken för ett digitalt utanförskap för de som har svårt att använda tekniken. Här tror jag att folkbiblioteken kan spela en stor roll i att hjälpa våra låntagare att förstå hur tekniken funkar, och vad den har för begränsningar och möjligheter. Men för att kunna hjälpa andra så behöver man först själv ha lite grann koll på hur tekniken funkar. Och det tror jag att det bästa sättet att få det är genom att själv använda den praktiskt. Och förhoppningen med kursen är att den ska funka som en pedagogisk och praktisk ingång så att man blir sugen på att komma igång och testa mer på egen hand.

Om kursens upphovsman

Kursförfattaren Vidar Kjerstadius arbetar på Västerviks bibliotek som IT-bibliotekarie och digital pedagog. Vid sidan av sitt vanliga arbete driver Vidar också verksamheten AI-Folkbildaren.

Se gärna Vidars andra kurser på Digiteket

Så får du använda innehållet på denna sida

Observera att innehållet (texten, bilder, video och så vidare) på sidan kan vara licensierad i enlighet med olika licenser.

Texten på denna sida är licensierat enligt Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Detta innebär att du:

får kopiera och dela vidare materialet i vilket medium eller format som helst
får remixa, återanvända och bygga på materialet
får använda det i kommersiella syfte och sammanhang
inte behöver fråga om lov.

Om du bearbetar, delar eller använder texten:

Ge ett korrekt Erkännande
- ange verkets namn,
- ange vem som skapat verket,
- ange länk till verkets ursprungsplats,
- ange länk till upphovspersonens webbsida (frivilligt, men trevligt),
- ange vilka delar som eventuellt är bearbetade
- länka till licensen.

Ett korrekt erkännande skulle kunna se ut så här:

Allt du skulle vilja veta om Creative Commons, men varit för skraj att fråga om, av Ola Nilsson. Texten är licensierad med Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Illustrationer: Digital Nomads Beyond the Cubicle av Yutong Liu & Digit tagen från Better Images of AI Licens: Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0) //Beskurna

Samsyn genom samtal – led dialoger om bibliotekets läsfrämjande uppdrag

Har du någon gång märkt att du och dina kollegor pratar om läsfrämjande – men inte riktigt menar samma sak? Kanske tolkar ni begreppet olika, har olika idéer om hur det ska göras, eller om vad som är viktigast att prioritera.

Det är inte ovanligt. Vi har ofta olika perspektiv på våra uppdrag. Och när vi inte pratar om våra uppdrag, blir det svårt att dra åt samma håll. Då riskerar vi att satsa på fel saker eller att arbeta isolerat utan koppling mellan det vi gör. Vi har helt enkelt ingen samsyn inom verksamheten.

Den här kursen är till för dig som vill förändra det.

Genom kursen får du verktyg för att hålla strukturerade, inkluderande samtal om bibliotekets läsfrämjande uppdrag – samtal som leder till samsyn, tydlighet och gemensam riktning. Genom dialog och enkla metoder skapar du en plats där olika perspektiv möts, där ny förståelse för olika perspektiv och uppdraget växer fram och där ert läsfrämjande arbete får ny kraft och en tydligare riktning.

Vad menar vi egentligen med läsfrämjande – och varför behöver vi prata om det?

Läsfrämjande är ett begrepp vi ofta använder – men inte alltid definierar. För vissa handlar det om programverksamhet. För andra om att väcka läslust, arbeta relationsbyggande eller göra litteratur tillgänglig på nya sätt. Alla dessa tolkningar är giltiga – men det blir svårt att arbeta strategiskt om vi inte vet vilka tolkningar vi utgår från i olika sammanhang.

Därför behöver vi prata om uppdraget – tillsammans. För när vi sätter ord på det vi gör och varför vi gör det, skapar vi en grund som gör arbetet både tydligare och mer målmedvetet.

Att dra åt samma håll – därför är samsyn viktig för verksamhetsutveckling

Samsyn handlar om mer än att vara överens eller att tycka lika – det handlar om att skapa ett gemensamt språk och en gemensam förståelse för uppdraget.

Resultatet kan bli en tydligare riktning, ökad delaktighet, bättre prioriteringar och en verksamhet där fler drar åt samma håll. När alla i verksamheten förstår och känner sig delaktiga i varför ni gör vissa prioriteringar ökar både engagemanget och effekten av det ni gör.

Samsyn underlättar därför verksamhetsutvecklingen – inte genom att vi gör mer, utan genom att vi gör rätt saker tillsammans.

Nyskriven text av Julia Pennlert

Till den här kursen har Julia Pennlert, lektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Högskolan i Borås, skrivit en text om läsfrämjande på uppdrag av Biblioteksutveckling Sörmland. Texten används i en förberedande uppgift till workshoppen, men kan även läsas och användas på andra sätt. Du får lära dig mer om hur texten används i kursen.

Foto: Suss Wilén (c)

Läsfrämjande och litteraturförmedling

5-30 min

Berättelser om läsfrämjande arbete – aktiviteter, definitioner och diskussioner

Läsfrämjande Samverkan

Artikel

Julia Pennlert undersöker i denna artikel hur läsfrämjande som begrepp både "görs" och skrivs fram på olika nivåer – från vardaglig högläsning vid sängkanten till strategiska planer på kommunal nivå. Genom att identifiera dessa parallella narrativ kan bibliotekarier utveckla en mer strategisk approach och skapa gemensam förståelse för vad läsfrämjande faktiskt innebär i praktiken.

Vem är kursen till för?

Kursen är till för dig som vill leda samtal för att skapa samsyn om bibliotekets uppdrag. Du kanske är samordnare, verksamhetsutvecklare, programansvarig, chef, bibliotekarie – eller en person som brinner för utveckling. Att skapa samsyn är ett gemensamt arbete där varje röst är viktig. Det viktiga är viljan att leda samtalet.

Vad lär du dig i kursen?

Den här kursen ger dig kunskaper och färdigheter i att leda dialoger om det läsfrämjande uppdraget. Du lär dig att leda dialoger på ett strukturerat, engagerande sätt och med ett tydligt mål att bygga samsyn om vad läsfrämjande faktiskt innebär i just din verksamhet. Kanske landar ni i slutänden i en definition av det läsfrämjande uppdraget i verksamheten? Eller kanske i en vägledning för prioriteringar? Eller kanske i en läsfrämjandeplan?

Vi har påbörjat en djupare diskussion om det läsfrämjande uppdraget.
Röst från deltagare från pilotbiblioteken

Genom kursen lär du dig en konkret metod för att planera och hålla workshoppar som gör det lättare att prata om det svårfångade – och skapa samsyn. Kursen ger dig verktyg för att ta dig från förankring till uppföljning.

Det gav en fördjupning av hur jag arbetar läsfrämjande inom mitt uppdrag och inom biblioteksverksamheten som helhet.
Röst från deltagare från pilotbiblioteken

Metoden bygger på erfarenheter från pilotprojektet Uppdrag Läsfrämjande i Sörmland. Biblioteksutveckling Sörmland har i pilotprojektet tillsammans med folkbiblioteken i Gnesta och Strängnäs utforskat hur dialoger om det läsfrämjande uppdraget kan vara en väg till samsyn och en förstärkning av det strategiska perspektivet på läsfrämjande.

Tankar som oftast är vaga blev mer konkreta.
Röst från deltagare från pilotbiblioteken

Syfte

Kursens syfte är att ge dig verktyg, kunskap och stöd för att planera och leda workshoppar och dialoger om bibliotekets läsfrämjande uppdrag – med målet att skapa en gemensam förståelse, ett gemensamt språk och en riktning för det läsfrämjande arbetet. När samsyn uppstår blir ert läsfrämjande arbete mer ändamålsenligt, strategiskt och förankrat.

Workshopupplägget i andra sammanhang?

Även om det här workshopupplägget fokuserar på läsfrämjande, kan samma struktur med fördel användas för att föra dialoger och skapa samsyn kring andra delar av folkbibliotekens uppdrag – till exempel delaktighet och inflytande, MIK eller det demokratiska uppdraget. Metoden stödjer gemensam reflektion, perspektivbyte och skapandet av samsyn kring folkbibliotekens uppdrag.

Kunskapsmål

När du är klar med den här kursen kan du:

planera och genomföra workshoppar om bibliotekets läsfrämjande uppdrag
anpassa upplägg och övningar efter deltagarnas och verksamhetens behov
använda dialog som verktyg för att skapa engagemang och gemensam förståelse
skapa trygga, inkluderande samtal där olika perspektiv får ta plats
följa upp och koppla samtalen till konkret verksamhetsutveckling.

Kursens upplägg

Kursen är uppdelad i nio lektioner som steg för steg tar dig genom hela processen – från att förankra idén och planera workshoppen till att genomföra och fortsätta samtalen. Du som ska hålla i workshoppen eller workshopparna behöver genomföra hela kursen. Du kan antingen göra hela kursen i ett svep för att sedan börja arbetet eller jobba parallellt med din workshop medan du går kursen. Välj vad som passar dig bäst! Ett tips är att kolla igenom de olika lektionerna innan du bestämmer tillvägagångssätt.

Till kursen finns också ett stödmaterial som du använder för att planera och genomföra workshoppen. Där finns konkreta instruktioner för de olika delmomenten, checklistor och tips.

Kursens nio lektioner

Lektion 1

Varför behöver vi prata om vårt uppdrag?

I denna lektion får du insikt i vad som händer när vi vågar öppna upp för att vi har olika perspektiv på våra uppdrag. Du får också ta del av vad pilotbiblioteken i Sörmland upptäckte när de testade metoden.

Lektion 2

Vad är egentligen en dialog – och hur skiljer den sig från en diskussion?

Här får du också lära dig vad facilitering är, och du får tips på hur du skapar ett öppet och inkluderande samtalsklimat.

Lektion 3

Vad är syftet med workshoppen?

Du får här koll på målen med workshoppen, hur den är uppbyggd och vilka delar den består av.

Lektion 4

Hur skapar jag rätt förutsättningar?

I den här lektionen får du verktyg för att förankra och rama in processen så att det blir tydligt för alla deltagare vad som ska hända – och varför ni ska genomföra dialoger om ert uppdrag.

Lektion 5

Hur anpassar jag workshoppen så att den passar deltagarnas och verksamhetens behov?

Det lär du dig i den här lektionen. Du får också tips på hur du kan använda samma metod för andra uppdrag och syften.

Lektion 6

Vilka praktiska förberedelser behöver jag göra?

Här får du koll på förberedelser och planering av allt från möblering av lokalen till material och teknik. Och glöm inte fikat!

Lektion 7

Vad behöver jag tänka på när det är dags att genomföra workshoppen?

Det får du koll på i den här lektionen. Du får till exempel med dig tips på frågor som hjälper dig att leda workshoppen mot ert mål och för att skapa delaktighet och engagemang.

Lektion 8

Vad ska jag göra nu då? Puh, nu har jag genomfört workshoppen och då är det väl klart. Eller?

Nu är det dags för uppföljning och utvärdering. Viktiga delar för att ta hand om det som händer i workshoppen.

Lektion 9

Men nu är det väl ändå klart?

Nej, det är nu det börjar på riktigt! I den sista lektionen får du lära dig hur du går från samtal till verksamhetsutveckling. För samtalen är bara början. Det är nu det spännande arbetet börjar.

Snabbstart!

Vill du bara komma igång?

Hoppa direkt till Lektion 3 för att få koll på workshoppens struktur, mallar och material.

Vi rekommenderar dock att du tar dig igenom hela kursen i rätt ordning för bäst förståelse av materialet och upplägget.

Stödmaterial

Stödmaterialet kompletterar kursen och samlar konkreta verktyg, talmanus och stöd för varje steg i processen.

Du kan läsa stödmaterialet inför workshoppen eller använda det som ett stöd vid varje delmoment.

Om mig

Jag heter Petra Olsson Karlsson och arbetar som verksamhetsutvecklare vid Biblioteksutveckling Sörmland, med särskilt fokus på biblioteksutveckling och läsfrämjande.

Jag vill rikta ett stort och varmt tack till medarbetare och chefer vid folkbiblioteken i Gnesta och Strängnäs, som med öppet sinne och engagemang tackade ja till att vara pilotverksamheter för vårt utforskande kring dialoger för samsyn om det läsfrämjande uppdraget. Även ett stort tack till våra bollplank Ellen Larsdotter Walle och Linda Hellberg för värdefull feedback kring kursen!

Petra Olsson Karlsson. Foto: Egentaget

Så får du använda innehållet på denna sida

Observera att innehållet (texten, bilder, video och så vidare) på sidan kan vara licensierad i enlighet med olika licenser.

Texten på denna sida är licensierat enligt Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Detta innebär att du:

får kopiera och dela vidare materialet i vilket medium eller format som helst
får remixa, återanvända och bygga på materialet
får använda det i kommersiella syfte och sammanhang
inte behöver fråga om lov.

Om du bearbetar, delar eller använder texten:

Ge ett korrekt Erkännande
- ange verkets namn,
- ange vem som skapat verket,
- ange länk till verkets ursprungsplats,
- ange länk till upphovspersonens webbsida (frivilligt, men trevligt),
- ange vilka delar som eventuellt är bearbetade
- länka till licensen.

Ett korrekt erkännande skulle kunna se ut så här:

Allt du skulle vilja veta om Creative Commons, men varit för skraj att fråga om, av Ola Nilsson. Texten är licensierad med Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Grafiska element (Utropstecken, frågetecken, pratbubblor, glödlampa och mål-symbol) av Rebecca Risén. De är licensierade i enlighet med Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Övriga bilder är bearbetade bilder ursprungligen av Avo Kareend. De är licensierade i enlighet med CC0.

Fotografier är (c) respektive fotograf.

Minibladets reporterskola – anordna en MIK-aktivitet för barn

Pedagogiska möten – handledning i digitala frågor

Vad innebär det, rent praktiskt, att handleda i digitala frågor på folkbibliotek? Det är vanligt att det handlar om ganska korta och ostrukturerade möten med användare, ofta i stressiga situationer.

Visst kan man låna ljudböcker med mobilen? Hur funkar det?

Kan du hjälpa mig att förstora texten på min läsplatta?

Jag behöver skicka den här filen som en bilaga i ett mail, kan du hjälpa mig att göra om den till ett annat format? Det är bråttom!

Om du arbetar på folkbibliotek känner du säkert igen frågorna ovan. Vissa är enkla att hantera, andra kanske du känner dig betydligt mer osäker på. Ibland finns det tid att vägleda och visa, men ofta går det snabbare att utföra sysslan åt frågeställaren när kön till disken växer sig lång. Det händer att det som börjar som en enkel fråga växer till ett stort och krångligt ärende utan att du egentligen kunde förutse det. De som ställer frågan vill ofta bara att du ska lösa deras problem så snabbt som möjligt och har varken tid eller lust att ta emot ett pedagogiskt resonemang. Kanske tycker du att frågan inte ens ingår i ditt jobb.

”Hjälp till självhjälp” är något som ofta upprepas i dessa sammanhang, men bibliotekets uppdrag sträcker sig längre än så. Biblioteket sysslar inte med kundservice eller tekniksupport – utan folkbildning och lärande. Hur kan vi hjälpa invånarna att bättre förstå det digitala samhället?

Denna kurs handlar framförallt om lärande i digitala gränssnitt och verktyg på folkbibliotek. Kursen tar sin utgångspunkt i det lärande som sker vid de offentliga datorerna i biblioteket, eller när någon kommer fram till dig och vill ha hjälp med något i mobilen, plattan eller sin egen dator. Det kan handla om informationssökning, problemlösning, att förstå hur man laddar ner en app, skaffa konton eller komma igång med en tjänst såsom till exempel Cineasterna eller Biblio. Det kan också handla om att byta språk i ett gränssnitt eller att lära sig använda tekniska hjälpmedel för att se eller höra en bok bättre.

I denna kurs kommer du att få lära dig grundläggande teorier i pedagogik, didaktik och kognitionsvetenskap genom att analysera frågor om användares digitala vardag på folkbibliotek. Kursen handlar framför allt om vuxnas lärande i frågor om digitala verktyg och tjänster, men kan appliceras på många situationer och grupper i biblioteket.

För mer specifika råd angående bemötande av barn och unga med eller utan funktionsnedsättning finns andra resurser att fördjupa sig i.

Språk och tillgänglig läsning

60+ min

Att möta barn i behov av särskilt stöd

Funktionsnedsättningar Småbarn Tillgänglighet

Kurs

Alla som arbetar på folkbibliotek eller skolbibliotek möter ibland barn i behov av särskilt stöd och deras familjer. För dessa barn kan personalens bemötande göra enorm skillnad och för att denna, hos biblioteken prioriterade, målgrupp ska kunna ta del av verksamheten på ett fullgott sätt kan vi behöva tänka till lite extra.

Språk och tillgänglig läsning

5-30 min

Lek och lärande på bibliotek

Lärande Läspraktiker Småbarn

Artikel

Språk och kommunikation är avgörande för barns utveckling och lärande, det är forskningen enig om. Vilka metoder och arbetssätt främjar språk- och läsutveckling hos små barn? Vilken plats kan leken ha på biblioteket? Kan folkbiblioteken integrera lek för att främja berättelser och läsning?

Upplägg

Kursen inleds med några lektioner om folkbibliotekets pedagogiska roll i en digital tid (lektion 1–3) och följs sedan av ett introducerande avsnitt om de teoribildningar som kursen berör (lektion 4). Resten av kursen består sedan av scenarier med frågor om digitala tjänster då vi tittar närmare på hur lärande på bästa sätt kan uppstå i mötet med användaren på biblioteket.

Syfte

Syftet med kursen är att stärka kunskap om pedagogiska processer på bibliotek utifrån samtal som du har med användare om digitala tjänster och verktyg. Innehållet i denna kurs är tillämpligt på alla former av lärande på bibliotek, men fokus ligger på digital kompetens.

Syftet med kursen är att synliggöra och utveckla det lärande mötet med användare på folkbiblioteket. Genom att undersöka hur teorier om lärande kan appliceras i olika situationer som kan uppstå på biblioteket kan mötet bli mer givande för både användare och personal.

Kunskapsmål

Efter avklarad kurs ska du

ha en förståelse för hur teorier och metoder inom pedagogik, didaktik och kognitionsvetenskap kan appliceras i en folkbibliotekskontext
behärska samtalsverktyg som utvecklar lärande i ett handledande samtal
ha fördjupad förståelse för hur det pedagogiska mötet kan förbättras och utvecklas på biblioteket.

Om kursens upphovsperson

Kajsa Lunde arbetar som bibliotekskonsulent med inriktning demokrati och MIK på den regionala biblioteksverksamheten i Västra Götalandsregionen.

Kajsa Lunde. Foto av Axel Norén (c)

Mer om kursen

Läs mer om kursen och dess tillkomst i denna artikel.

Organisation och omvärld

5 min

Pedagogik i fokus när Kajsa Lunde förnyar sin populära kurs

Lärande

Artikel

Kajsa Lunde skapade den första kursen som publicerades på Digiteket och nu kommer det en efterlängtad, utvecklad och förbättrad uppföljare. Hon vill ge bibliotekspersonal verktyg för att skapa mer lärande möten med besökare och bättre uppfylla bibliotekslagens skrivningar om digital kompetens.

NotebookLM – chatta med din data

Språk- och läsfrämjande för de yngsta barnen: Del 5 – Så kan du göra

Språk- och läsfrämjande för de yngsta barnen: Del 4 – Läsning och läsglädje

Välkommen till den fjärde delkursen i fortbildningen Språk- och läsfrämjande för de yngsta barnen! Här lyfts litteraturen som konstform, och två av våra mest kända bilderboksförfattare tillika illustratörer, Stina Wirsén och Matilda Ruta, delar med sig av sitt skapande arbete, i ateljé och tillsammans med barn. Hur kan estetiska lärprocesser berika barnens upplevelser av böcker och läsning? Varför är det viktigt att barnen får lära sig att uttrycka sig på olika sätt? Slutligen framhålls anknytningen mellan den vuxne och barnet som ytterligare en vinst med högläsningen.

Fortbildningen vänder sig till dig som möter de yngsta barnen i din profession. Bibliotek, förskola, barnhälsovård och logopedi har ett gemensamt uppdrag att arbeta språk- och läsfrämjande. För att omsätta det i praktiken krävs forskningsbaserad kunskap och kännedom om beprövade metoder. En framgångsfaktor är att samverka med varandra. Vårt gemensamma uppdrag att arbeta med språk- och läsfrämjande för de yngsta barnen finns formulerat i bland annat bibliotekslagen, barnhälsovårdens rikshandbok och förskolans läroplan.

I fortbildningen kommer du att få möta forskare, författare, logopeder, förskollärare, pedagoger och bibliotekarier. Du kommer att få ta del av kunskap och inspiration som stärker dig i din profession när du möter barn och vårdnadshavare samt andra viktiga vuxna i barnets närhet.

Innehåll

Fortbildningen är uppdelad i fem delkurser med olika infallsvinklar på ämnet. Delkurserna består av filmade föreläsningar, inspelade samtal, poddar, texter och reflektionsfrågor. I slutet på varje delkurs finns även förslag på vidare läsning för de som vill fördjupa sig ytterligare.

Delkurs 1: Därför ska vi arbeta språk- och läsfrämjande

Delkurs 2: Små barns språkutveckling

Delkurs 3: Flerspråkighet

Delkurs 4: Läsning och läsglädje

Delkurs 5: Så kan du göra

Syfte

Syftet med den här delkursen är att du ska förstå hur litteratur och läsning berikar barns språkutveckling, hur du kan skapa läsglädje tillsammans med barn och väcka deras intresse för böcker genom olika former av kreativa uttryck.

Kunskapsmål

Efter att ha genomfört denna delkurs i fortbildningen kommer du att ha fått:

kunskap om hur böcker och högläsning underlättar och stärker barns språkutveckling
lära dig hur du kan använda bilderboken som ett pedagogiskt verktyg för att väcka läslust hos barn
veta vad dialogläsning är och hur du kan använda denna metod när du högläser för barn
kunskap om hur du, genom att använda olika former av kreativa uttryck såsom bildskapande, musik och teater, kan levandegöra och bjuda in barn till böckernas värld.

Tidsåtgång

Fortbildningen består av ett omfattande material. Vi rekommenderar att du genomför en delkurs i taget och följer det föreslagna upplägget. Se till att du har tid för egen reflektion mellan delkurserna. Fortbildningen genomförs med fördel tillsammans med kollegor.

Om fortbildningen

Fortbildningen är skapad av Cajsa Blank, verksamhetsutvecklare bibliotek Region Gävleborg, Ingrid Loeld Rasch, biblioteksutvecklare Region Östergötland, Annica Hagel Arvidsson, biblioteksutvecklare Region Värmland och Maria Ehde Andersson, utvecklare bibliotek Region Halland, med ekonomiskt stöd av Kulturrådet och Bokstart.

Cajsa Blank, Ingrid Loeld Rasch, Annica Hagel Arvidsson och Maria Ehde Andersson. Foto: Peder Brun ©

Upphovsrätt

Delkursens filmer, poddar och texter är licensierade i enlighet med Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Inga Bearbetningar 4.0 Internationell (CC BY-NC-ND 4.0) förutom workshopsmaterialet av Stina Wirsén. Detta material är licensierat enligt lagen om upphovsrätt.

Delkursens illustrationer är gjorda av Matilda Ruta och licensierade enligt lagen om upphovsrätt. Illustrationerna får användas för att marknadsföra fortbildningen, men i annat fall krävs tillstånd.

Språk- och läsfrämjande för de yngsta barnen: Del 3 – Flerspråkighet

Välkommen till den tredje delkursen i fortbildningen Språk- och läsfrämjande för de yngsta barnen! Sverige är ett flerspråkigt land och barn ska få känna stolthet och glädje över alla sina språk. Den här delkursen ger grundläggande kunskap om hur man bemöter och stöttar flerspråkiga barn.

Fortbildningen vänder sig till dig som möter de yngsta barnen i din profession. Bibliotek, förskola, barnhälsovård och logopedi har ett gemensamt uppdrag att arbeta språk- och läsfrämjande. För att omsätta det i praktiken krävs forskningsbaserad kunskap och kännedom om beprövade metoder. En framgångsfaktor är att samverka med varandra. Vårt gemensamma uppdrag att arbeta med språk- och läsfrämjande för de yngsta barnen finns formulerat i bland annat bibliotekslagen, barnhälsovårdens rikshandbok och förskolans läroplan.

I fortbildningen kommer du att få möta forskare, författare, logopeder, förskollärare, pedagoger och bibliotekarier. Du kommer att få ta del av kunskap och inspiration som stärker dig i din profession när du möter barn och vårdnadshavare samt andra viktiga vuxna i barnets närhet.

Innehåll

Fortbildningen består av fem delkurser med olika infallsvinklar på ämnet. Delkurserna består av filmade föreläsningar, inspelade samtal, poddar, texter och reflektionsfrågor. I slutet på varje delkurs finns förslag till fördjupning.

Delkurs 1: Därför ska vi arbeta språk- och läsfrämjande

Delkurs 2: Små barns språkutveckling

Delkurs 3: Flerspråkighet

Delkurs 4: Läsning och läsglädje

Delkurs 5: Så kan du göra

Syfte

Syftet med den här delkursen är att du ska få grundläggande kunskaper om hur du kan bemöta och stötta flerspråkiga barn i deras språkutveckling. Att barn får möjlighet att utveckla alla sina språk är betydelsefullt, för den egna identiteten och för det demokratiska samhället i stort.

Kunskapsmål

Efter att ha genomfört denna delkurs i fortbildningen kommer du att ha fått:

lära dig hur du kan stötta barnets alla språk
förståelse för varför modersmålet är viktigt när barnet ska lära sig ytterligare ett språk
lära dig på vilket sätt ett barns omgivande miljö påverkar dess språk
kunskap om våra nationella minoriteter, de fem minoritetsspråken och deras särställning
förståelse för språkets betydelse ur ett demokratiskt perspektiv.

Tidsåtgång

Fortbildningen består av ett omfattande material. Vi rekommenderar att du genomför en delkurs i taget och följer det föreslagna upplägget. Se till att du har tid för egen reflektion mellan delkurserna. Fortbildningen genomförs med fördel tillsammans med kollegor.

Om fortbildningen

Fortbildningen är skapad av Cajsa Blank, verksamhetsutvecklare bibliotek Region Gävleborg, Ingrid Loeld Rasch, biblioteksutvecklare Region Östergötland, Annica Hagel Arvidsson, biblioteksutvecklare Region Värmland och Maria Ehde Andersson, utvecklare bibliotek Region Halland, med ekonomiskt stöd av Kulturrådet och Bokstart.

Upphovsrätt

Delkursens filmer, poddar och texter är licensierade i enlighet med Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Inga Bearbetningar 4.0 Internationell (CC BY-NC-ND 4.0).

Delkursens illustrationer är gjorda av Matilda Ruta och licensierade enligt lagen om upphovsrätt. Illustrationerna får användas för att marknadsföra fortbildningen, men i annat fall krävs tillstånd.

Språk- och läsfrämjande för de yngsta barnen: Del 2 – Små barns språkutveckling

Språk- och läsfrämjande för de yngsta barnen: Del 1 – Därför ska vi arbeta språk- och läsfrämjande

Lesersørvis – nycklar till en bättre litteraturförmedling

“Kan du tipsa mig om en bok som liknar den här?” Det är en vanlig fråga från biblioteksbesökare som är på jakt efter en ny bok att låna och läsa. Och visst kan det vara en knepig uppgift att hitta passande läsförslag till den som frågar. Speciellt om man själv inte känner till den bok som besökaren har läst eller genren som efterfrågas.

Lesersørvis är en norsk metod som bibliotekspersonal kan använda för att arbeta med litteraturförmedling på ett mer strukturerat vis. Kärnan i Lesersørvis handlar om att hitta rätt bok till rätt person. Metoden gör det möjligt att identifiera vad en läsare har uppskattat i en bok och därmed sannolikt kommer att gilla i en annan.

Den här kursen ger en introduktion till Lesersørvis och hur man kan använda metoden i mötet med biblioteksbesökare i alla åldrar. Lesersørvis möjliggör för enskilda biblioteksmedarbetare såväl som en hel biblioteksorganisation att arbeta mer strukturerat med litteraturförmedling. 

Lesersørvis startade som ett projekt i Norge 2014 och grundar sig i sin tur på den amerikanska tjänsten Readers’ Advisory.

Syfte

En stor del av biblioteksvardagen går ut på att komma med läsförslag till biblioteksbesökare. Den här kursen syftar till att ge dig verktyg för att på ett strukturerat och ändamålsenligt vis arbeta med litteraturförmedling.

Kunskapsmål

Efter genomgången kurs kommer du att:

förstå vilka faktorer/nycklar som är viktiga i en läsupplevelse och hur dessa kan användas i litteraturförmedling.
ha lärt dig Lesersørvis samtalsmetod.
ha lärt dig ett antal verktyg för hur du kan lära känna bibliotekets mediebestånd bättre.
förstå hur du kan diskutera böcker med kollegor på ett strukturerat vis.

Upplägg

Kursen kan genomföras enskilt eller tillsammans med kollegor. Det finns flera fördelar med att hela biblioteksorganisationen arbetar gemensamt med Lesersørvis.

Lesersørvis kan möjliggöra:

att ni kan stärka varandras litteraturkännedom genom att alla bidrar med sina kunskaper om och sitt intresse för böcker och olika genrer.
att det blir lättare att öva och hjälpas åt att implementera de olika metoderna som Lesersørvis bygger på.
att ni kan skapa en enhetlig och likvärdig service för alla biblioteksbesökare, oavsett vem i personalen de möter.

Om innehållet

Innehållet i denna kurs bygger framför allt på en handbok om metoden, Lesersørvishåndboka, och den digitala kursen om Lesersørvis som finns på Norges Nasjonalbiblioteks webbplats för kompetensutveckling. Vissa texter har även hämtats från handboken om förmedling av böcker till barn, Lesersørvis til barn. I Norge är materialet om Lesersørvis uppdelat i förmedling av böcker till vuxna respektive till barn, i denna kurs är dessa sammanslagna.

Digiteket har valt att fokusera på att introducera den mer övergripande förmedlingsmetodiken inom Lesersørvis och tonat ner de delar i materialet som berör litteraturkännedom. Detta ska dock inte tolkas som att metoder för att öka din litteraturkännedom är mindre viktiga, alla delar inom Lesersørvis fyller sin funktion.

Vi har valt att byta ut flera av de böcker som utgör exempel i kursen till titlar som lämpar sig bättre i en svensk kontext. Texterna i lektion fyra, om att ge läsförslag, samt lektion sex, om vektyg för att hitta passande läsförslag, har skrivits om och fått nya tillägg.

Vad gäller översättningen har vi valt att behålla det norska namnet “Lesersørvis” då vi inte funnit en lämplig svensk översättning av detta begrepp. Ett centralt begrepp i Lesersørvis är “appellfaktorer” och detta har vi valt att översätta till “nycklar”.

Lesersørvis består av flera handböcker, en digital kurs, workshops, handledningar och mycket mer. Denna Digiteketkurs innehåller endast en del av detta omfattande material. För den som vill fördjupa sig ytterligare i Lesersørvis finns det därmed mycket mer att ta del av på norska.

Faktaruta

Vanja Øyrås är senior rådgivare vid Fylkesbiblioteket i Akershus, Buskerud och Østfold och har skapat Lesersørvis metod.

Tack

Stort tack till Vanja Øyrås som gett Digiteket tillåtelse att översätta materialet och bidragit med värdefulla inspel i framtagandet av kursen. Läs gärna intervjun med Vanja för att få veta mer om hur hon har arbetat med Lesersørvis i Norge.

Läsfrämjande och litteraturförmedling

5 min

Lås upp läsupplevelsen med Lesersørvis

Boktips Böcker

Artikel

Många bibliotek har fått upp ögonen för den norska metoden Lesersørvis! Kärnan i metoden går ut på att förstå vad en läsare har uppskattat i en bok genom att identifiera ett antal nycklar. Digiteket har träffat Vanja Øyrås, som står bakom Lesersørvis, för att få veta mer om hur metoden används på bibliotek och hur den skiljer sig från sin amerikanska motsvarighet Readers’ Advisory.

Digiteket vill även tacka Johanna Stenlund, som bidragit med kommentarer till kursens innehåll.

Upphovsrätt

Kursens textmaterial är licensierat i enlighet med Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Inga Bearbetningar 4.0 Internationell (CC BY-NC-ND 4.0).

Foldern och lässchemat i kursen är formgivna av Rebecca Risén och licensierat i enlighet med Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Inga Bearbetningar 4.0 Internationell (CC BY-NC-ND 4.0).

Bokomslagen i kursen har använts med tillåtelse från förlagen i enlighet med följande lista.

Hbtq+ på folkbibliotek

Biblioteken är till för alla. Genom att arbeta aktivt och strategiskt med inkludering av utsatta grupper kan vi bidra till ökad tolerans, öppenhet och det demokratiska samhällets utveckling. För att skapa trygga, välkomnande platser för alla bibliotekets besökare, och samtidigt vara en säker och inkluderande arbetsplats för våra kollegor, är det viktigt att utbilda sig och ha ett levande samtal på arbetsplatsen kring normer, bemötande och inkludering.

Många bibliotek arbetar redan idag med inkluderingsarbete i någon form och andra vill börja men vet inte hur. Denna kurs kan förhoppningsvis bidra till att sänka trösklarna genom att ge alla möjligheten att få ta del av en grundläggande, kostnadsfri och tillgänglig utbildning om hbtq+ med fokus på biblioteksverksamhet – det ska vara lätt att komma igång med inkluderingsarbetet!

Hur kan du använda utbildningen?

Utbildningen är tänkt att kunna nyttjas på många sätt. Till exempel kan den användas som en del av introduktionen för nyanställda i din organisation, en programpunkt på en temadag om inkludering eller varför inte som en studiecirkel tillsammans med några kollegor? Eller som material för dina självstudier!

Syfte

Syftet med denna utbildning är att erbjuda en kostnadsfri och lättillgänglig grundutbildning om hbtq+ med fokus på biblioteksverksamhet. Bibliotek är publika verksamheter dit alla är välkomna och därför är bemötande och inkludering extra viktigat. Hbtq+-personer drabbas i större utsträckning än andra av diskriminering och kränkningar, och att lära sig mer om hbtq+ och normer kan bidra till ett öppnare, mer inkluderande samhälle som i förlängningen stärker demokratin. Utbildningen innehåller även konkreta tips till de verksamheter som vill komma igång och jobba med hbtq+ och inkludering.

Kunskapsmål

Efter avslutad kurs kommer du att ha fått med dig

grundläggande hbtq+-begrepp
kortfattad hbtq+-historia
kunskap om vad normer är och hur de påverkar oss
en introduktion om arbetsmiljö och diskrimineringslagen
förslag på hur du kan arbeta med hbtq+ på ditt bibliotek.

Om kursen

Denna utbildning är framtagen av Folkbiblioteken i Lund, med stöd av Region Skåne. Utbildningen ska vara möjlig att genomföra både på egen hand och i grupp.

Vi har i denna utbildning valt att använda oss av begreppet hbtq+, då det används av Svensk biblioteksförenings expertgrupp för bibliotekens arbete med hbtq+.

Vi som har arbetat med utbildningen

Emma Karlsson
Jobbar som bibliotekarie med fokus på biblioteksverksamhet utanför det fysiska rummet, bland annat genom förskolebibliotek och biblioteksbussen.

Karin Morwing
Jobbar som bibliotekarie på stadsbiblioteket i Lund med fokus på program för både barn och vuxna.

Eleonor Pavlov
Jobbar som bibliotekarie på stadsbiblioteket i Lund, främst med inköp och katalogisering av barn- och ungdomslitteratur.

Queenie Van
Jobbar som bibliotekarie på stadsdelsbiblioteken i Stångby och Linero, med fokus på barn och unga.

Hanna Zander
Jobbar som verksamhetsutvecklare på Folkbiblioteken i Lund med bland annat digital inkludering. Kör också biblioteksbussen.

Kursens upphovspersoner: Karin Morwing, Queenie Van, Emma Karlsson, Eleonor Pavlov och Hanna Zander. Foto: Kent Björnsson (c)

Innehåll

Utbildningen innehåller nio lektioner som består av text, flervals- och/eller reflektionsfrågor och ett, för alla lektioner utom en, ett avslutande reflekterande samtal i videoformat. I vissa lektioner finns även nedladdningsbart material.

Kursen består av följande lektioner:

Grundläggande hbtq+-begrepp
Normer – oskrivna regler vi förhåller oss till
En kort sammanfattning av hbtq+-historia
Lagar och styrdokument
Starta upp arbetet med hbtq+ i din verksamhet
Arbetsmiljö och bemötande
Trygga rum på bibliotek
Motstånd, svårigheter och kritik
Avslutning

Upphovsrätt

Kursens textmaterial är licensierat i enlighet med Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Kursens bilder är tagna av Anders Ebefeldt om inte annat anges. Om man är intresserad av att använda dme i sin egna biblioteksverksamhet är man varmt välkommen att hör av sig till folkbiblioteken@lund.se. Användning utan tillstånd är inte tillåtet.

Kursens filmer är licensierade i enlighet med Creative Commons Erkännande-Ickekommersiell-Inga Bearbetningar 4.0 Internationell (CC BY-NC-ND 4.0).

Kursens grafik är skapad av Rebecca Risén och licensierade i enlighet med Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).