Inspirationsartiklar

Vilka utmaningar, möjligheter och svåra frågor kan AI innebära när det gäller etik, personlig integritet och demokrati? Hur ska biblioteken arbeta med dessa frågor och vilken kunskap behövs för att möta invånarnas behov? Dessa frågor var i fokus under ett webbinarium med forskaren och internetanalytikern Marcin de Kaminski. 

Hur kan AI komma att påverka bibliotekens verksamhet framöver? Vilka nya möjligheter med tekniken kan vi ta vara på? Biblioteksutvecklare Weine Sundell har skrivit ett referat och reflektioner från en föreläsning med AI-experten Anders Bjarby. DigiDag är Biblioteksutveckling Blekinge Kronobergs årliga konferens om teknik och framtiden för folkbibliotek och offentlig sektor. I år var det stort fokus på AI i allmänhet och dess användningsområden på folkbibliotek i synnerhet. AI-experten och visionären Anders Bjarby presenterade hur AI-teknik kan revolutionera biblioteksverksamhet, här i ett referat av Weine Sundell som också reflekterar kring folkbibliotek och dess verksamhet i förhållande till tekniken. I sin föreläsning ger Anders Bjarby konkreta exempel på hur folkbibliotek kan använda AI för att effektivisera administrativt arbete, skapa individanpassade tjänster och stärka sin position som ...

Lösa en omöjlig knut, hälla hopknycklat papper med förbundna ögon och balansera på stenar genom en läskig tjärn. På biblioteket i Arlöv fick barn genomföra uppdrag och leka tillsammans i ett interaktivt äventyr utifrån bokserien Sagan om den underbara familjen Kanin. 2024 var på många sätt ett sparsamt år för oss på biblioteket i Arlöv. Så när Biblioteksutveckling Region Skåne, i samarbete med Drömmarnas hus, erbjöd en utbildning i äventyrspedagogik som skulle kulminera i ett eget interaktivt äventyr tog vi tillfället i akt att lära oss något nytt. Innan första utbildningstillfället blev vi ombedda att välja ut en bok som sen skulle bli grunden för vårt eget interaktiva äventyr. Utbildningen gick ut på att vi fick genomföra olika övningar och sen testa ett äventyr kallat ...

Varför får biblioteken egentligen lådor med böcker från Kulturrådet, och vad ska de göra med dem? Sedan 1970-talet har Sverige haft ett statligt litteraturstöd med syfte att främja mångfald och kvalitet i litteraturutgivningen. Från litteraturutredningen 1968 till dagens bibliotekssatsningar har stödet varit avgörande för att ge utrymme åt smalare och konstnärligt intressanta böcker som annars skulle ha svårt att konkurrera på marknaden. Lär dig mer om litteraturstödets historia, praktik och betydelse i denna artikelserie! Denna artikels innehåll är tagen från Kulturrådets skrift Garanterat bra böcker vars innehåll vi tycker förtjänar en större spridning. Innehållet i skriften publiceras i en serie antal artiklar på Digiteket och återpubliceras med godkännande av Kulturrådet. Sverige stöttar förlagen, Danmark författarna medan Norge och Finland prioriterar bibliotekens inköp. Så skulle de ...

Många bibliotek har fått upp ögonen för den norska metoden Lesersørvis! Kärnan i metoden går ut på att förstå vad en läsare har uppskattat i en bok genom att identifiera ett antal nycklar. Digiteket har träffat Vanja Øyrås, som står bakom Lesersørvis, för att få veta mer om hur metoden används på bibliotek och hur den skiljer sig från sin amerikanska motsvarighet Readers’ Advisory.

Bibliotek möjliggör storskaligt återbruk av böcker, film och annan media. Men hur kan bibliotek engagera och verka för en samhällelig omställning? Och vilket ansvar har bibliotek för att främja ett hållbart samhälle? Om det går åsikterna isär.

Varför får biblioteken egentligen lådor med böcker från Kulturrådet, och vad ska de göra med dem? Sedan 1970-talet har Sverige haft ett statligt litteraturstöd med syfte att främja mångfald och kvalitet i litteraturutgivningen. Från litteraturutredningen 1968 till dagens bibliotekssatsningar har stödet varit avgörande för att ge utrymme åt smalare och konstnärligt intressanta böcker som annars skulle ha svårt att konkurrera på marknaden. Lär dig mer om litteraturstödets historia, praktik och betydelse i denna artikelserie! Denna artikels innehåll är tagen från Kulturrådets skrift Garanterat bra böcker vars innehåll vi tycker förtjänar en större spridning. Innehållet i skriften publiceras i en serie antal artiklar på Digiteket och återpubliceras med godkännande av Kulturrådet. Stora delar av min tidiga ungdom tillbringade jag på Skellefteå stadsbibliotek. Det kunde bli tre–fyra ...

Varför får biblioteken egentligen lådor med böcker från Kulturrådet, och vad ska de göra med dem? Sedan 1970-talet har Sverige haft ett statligt litteraturstöd med syfte att främja mångfald och kvalitet i litteraturutgivningen. Från litteraturutredningen 1968 till dagens bibliotekssatsningar har stödet varit avgörande för att ge utrymme åt smalare och konstnärligt intressanta böcker som annars skulle ha svårt att konkurrera på marknaden. Lär dig mer om litteraturstödets historia, praktik och betydelse i denna artikelserie! Denna artikels innehåll är tagen från Kulturrådets skrift Garanterat bra böcker vars innehåll vi tycker förtjänar en större spridning. Innehållet i skriften publiceras i en serie antal artiklar på Digiteket och återpubliceras med godkännande av Kulturrådet. 1974 betraktas som en vattendelare i svensk kulturpolitik. Än i dag är den statliga kulturpolitiken ...

Varför får biblioteken egentligen lådor med böcker från Kulturrådet, och vad ska de göra med dem? Sedan 1970-talet har Sverige haft ett statligt litteraturstöd med syfte att främja mångfald och kvalitet i litteraturutgivningen. Från litteraturutredningen 1968 till dagens bibliotekssatsningar har stödet varit avgörande för att ge utrymme åt smalare och konstnärligt intressanta böcker som annars skulle ha svårt att konkurrera på marknaden. Lär dig mer om litteraturstödets historia, praktik och betydelse i denna artikelserie! Denna artikels innehåll är tagen från Kulturrådets skrift Garanterat bra böcker vars innehåll vi tycker förtjänar en större spridning. Innehållet i skriften publiceras i en serie antal artiklar på Digiteket och återpubliceras med godkännande av Kulturrådet. Modigare barnböcker med litteraturstöd Helena Lindh intervjuar Erik Titusson, förlagschef och förläggare Lilla Piratförlaget. För ...

Varför får biblioteken egentligen lådor med böcker från Kulturrådet, och vad ska de göra med dem? Sedan 1970-talet har Sverige haft ett statligt litteraturstöd med syfte att främja mångfald och kvalitet i litteraturutgivningen. Från litteraturutredningen 1968 till dagens bibliotekssatsningar har stödet varit avgörande för att ge utrymme åt smalare och konstnärligt intressanta böcker som annars skulle ha svårt att konkurrera på marknaden. Lär dig mer om litteraturstödets historia, praktik och betydelse i denna artikelserie!

Under våren deltog Nyköpings bibliotek och Biblioteksutveckling Sörmland i kampanjen #EveryBookItsReader på Wikipedia. Kampanjen vänder sig till bibliotekarier och bokälskare. Vad var det som gjorde att Malin Johansson på Nyköpings bibliotek blev nyfiken på att delta och hur kom det sig att bibliotekarien Laurie Bridges ursprungligen startade kampanjen? Sedan 2023 pågår den globala kampanjen #EveryBookItsReader under april månad. Syftet är att förbättra Wikipedias innehåll när det gäller litteratur. På svenskspråkiga Wikipedia saknas det många artiklar som rör barnlitteratur, men även artiklar om författare som bor och verkar i andra länder och som skriver på andra språk än svenska och engelska. Malin Johansson, bibliotekarie på Nyköpings bibliotek, blev intresserad av kampanjen för att den kombinerar bibliotekets uppdrag kring läsfrämjande och MIK, medie- och informationskunnighet: – När ...

Utbudet av litteratur på de nationella minoritetsspråken är litet, vilket gör det svårt för biblioteken att förmedla böcker till låntagarna. Men nu finns Bläddra! Bläddra är en app för mobil och surfplatta med e-böcker på jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Det långsiktiga målet är att appen även ska innehålla litteratur på finska.

För den som missade förra årets bokmässa i Göteborg så finns nu flera seminarier och panelsamtal tillgängliga på UR Play. Digiteket har valt ut några guldkorn som kan vara av intresse för folkbiblioteken.

Återkommande bok- och skrivklubbar, ett omfattande mangabibliotek och unga läsambassadörer – folkbiblioteken i Söderköping, Gislaved och Halmstad har arbetat på olika sätt för att nå och engagera unga i sin verksamhet. Detta presenterade de under ett webbinarium med temat barnrätt i praktiken.

Hur påverkar artificiell intelligens våra relationer? Vad händer med privatlivet i en uppkopplad värld? Under hösten 2024 möttes läsare och teknikexperter i en nyskapande bokcirkel för att bland annat utforska dessa framtidsfrågor. Med science fiction-romaner som utgångspunkt och forskare som samtalspartners skapades ett forum där teknikens möjligheter och utmaningar belystes ur både mänskliga och samhälleliga perspektiv.

När bibliotekarien Sanna Gunnare började läsa Ann-Helén Laestadius bok för personer med intellektuell funktionsnedsättning i Kiruna blev det startskottet för en resa som ledde fram till ett uppskattat författarbesök med Ann-Helén Laestadius. Genom högläsningen och besöket skapades inte bara läsglädje utan också givande samtal om livet i staden och stadsflytten. När Sanna Gunnare började jobba på Kiruna stadsbibliotek 2022 blev ett av hennes uppdrag att ansvara för bibliotekets arbete för prioriterade grupper. – Jag utbildade mig till bibliotekarie ganska sent i livet. Tidigare hade jag en kandidatexamen i fonetik som jag byggde på med en masterutbildning i biblioteks- och informationsvetenskap. Innan jag hamnade på stadsbiblioteket jobbade jag i nio år på en gymnasieskolas bibliotek i Kiruna, säger Sanna. Eftersom det ingår i min tjänst att ...

Årets sista sändning av Angelägen forskning ägde rum den 28 november. Den handlade om hur läsfrämjande kan öka delaktighet. I samtalet medverkade Linda Stjernholm, doktorand vid Certec i Lund, Malin Reimerthi, bibliotekarie vid Lomma bibliotek och Lisa Olsson Dahlquist, verksamhetsutvecklare vid MTM.

Kungliga biblioteket (KB) har under 2024 tittat närmare på om och hur lärosätesbiblioteken arbetar med att skapa beredskap. Behovet av säkrad tillgång till forskning, möjligheter och utmaningar kring öppen vetenskap samt vikten av MIK-arbete är några viktiga infallsvinklar som framkommer i kartläggningen.

I Paris finns en modell för biblioteksverksamhet som sätter dövas språk och kompetens i centrum. Örebro biblioteks teckenspråksgrupp reste till Frankrike för att lära sig mer om och inspireras av dövcentren.

Trots att ChatGPT ofta beskrivs som opålitligt används det till att söka information. I masteruppsatsen "Information i sammanflätning och förändring: Ungdomars informationssökning med ChatGPT" beskrivs hur ChatGPT:s inträde i ungdomars informationspraktiker i förlängningen har lett till både förändringar i hur ungdomarna använder Google och hur de granskar fakta. Samtidigt kan den nya information som genereras ha konsekvenser för informationslandskapet i stort.

En helt prestige- och prestationslös bokcirkel där man läser det man vill, och pratar om det man läst med andra, om man vill. Kan det vara något för folkbiblioteket? Ja, det menar Simon Lundin som tillsammans med två kollegor håller i en tyst bokcirkel på Malmö stadsbibliotek.

Hur kan folkbibliotek arbeta med barnrätt i praktiken? Det är temat för en webbinarieserie som Digiteket arrangerar tillsammans med ett antal regionala biblioteksverksamheter. Utvärdera mer med barn och räds inte för att släppa på den egna kontrollen – så löd två råd från de inbjudna gästerna vid det första tillfället. För att möjliggöra för personal på folkbibliotek att utveckla sitt barnrättsarbete samarbetar några regionala biblioteksverksamheter med att arrangera en serie webbinarier på olika teman tillsammans med Digiteket: Barnrätt i praktiken. Under hösten 2024 sker samarbetet med Region Jönköpings län, Region Kalmar län, Region Uppsala och Västra Götalandsregionen. Under 2025 är tanken att webbinarieserien ska fortsätta med andra regioner.    Mot bakgrund av Kulturrådets satsning Läsfrämjandelyft för folkbibliotek har höstens två tillfällen temat läsfrämjande barnrättsarbete. Detta första ...

Nu finns en ny kurs på Digiteket med namnet Öppen vetenskap i praktiken. Kursen ger handfast kunskap i ämnet och konkreta tips på hur folkbibliotek kan guida sina användare i en värld av öppna resurser. I samband med lanseringen av kursen hölls ett webbinarium som du nu kan se i efterhand.

I september arrangerade kulturförvaltningen i Västra Götalandsregionen ett webbinarium med syftet att belysa hur demokratiarbete på bibliotek kan bedrivas rent konkret. Presentationerna går nu att ta del av i efterhand.