MIK från A till Ö – En ordlista för oss förvirrade

QAnon, bitcoins och doxxing: det kan kännas hart när omöjligt att följa med i den snabbföränderliga terminologi som definierar vår samtid. Digiteket har satt samman en ordlista med begrepp och termer som på olika sätt relaterar till medie- och informationskunnighet av idag, som förhoppningsvis kan hjälpa dig att navigera och bättre förstå vårt hetsiga, förvirrande och ibland motstridiga informationsflöde.  

Läs ordlistan från A–Ö, eller gör nedslag på termer som känns relevanta. I vissa fall länkar vi till vidare läsning och fördjupning. Kom ihåg att du kan söka på sidan med hjälp av kommandot ctrl+f (PC) och command+f (Mac). Bidra gärna med begrepp, ord och termer som du tycker ska ingå i ordlistan via kommentarsfunktionen i slutet av artikeln.

4chan: Anonymt internetforum känt för sin oreglerade natur och roll i att sprida internetkultur, memer och ibland extremistiskt innehåll. En plattform där många internetfenomen och konspirationsteorier först fått spridning innan de nått bredare forum.

5G: Femte generationens mobilnät som blivit föremål för konspirationsteorier om hälsorisker utan vetenskapligt stöd. Påstådda hälsorisker handlar om att 5G-master orsakar allt från huvudvärk till covid-19, vilket till och med har lett till vandalisering av utrustning.

9/11: Terrorattackerna den 11 september 2001, som blivit föremål för många konspirationsteorier trots omfattande dokumentation av händelseförloppet och attentatsmännen. 

Adrenochrome: Kemiskt ämne som i konspirationsteorier felaktigt påstås utvinnas från barns kroppar av samhällets eliter och Hollywood som ett medel för att uppnå odödlighet.

Agenda 2030: FN:s globala hållbarhetsmål som i konspirationsteorier framställs som en hemlig plan för global kontroll. Internationella överenskommelser om fattigdomsbekämpning och miljöskydd omtolkas till konspirationer om ”en världsregering”.

AGI (Artificial General Intelligence): En i nuläget teoretisk AI-modell som skulle kunna utföra alla intellektuella uppgifter en människa kan, det vill säga inte bara producera text (som ChatGPT), köra taxi (fordons-AI) eller planera bombningar (militär AI), utan lösa alla problem och uppgifter. Många uttrycker oro för att tekniken är nära anstående och att den är farlig för mänskligheten. 

AI Act: EU:s regelverk för artificiell intelligens med fokus på riskhantering och etik. 

AI-slafs (AI-slop): Term för lågkvalitativt innehåll massgenererat av AI, som ofta saknar verkshöjd eller originalitet. Till exempel webbsidor fyllda med AI-skrivna artiklar optimerade för sökmotorer snarare än för läsare eller Facebooksidor fyllda med klickbetes-AI-bilder.

Algoritmer: Uppsättning regler och beräkningar som styr hur digital information sorteras och presenteras. På sociala medier bestämmer algoritmer vilket innehåll som visas i ditt flöde. Exempel: TikToks algoritm visar dig mer videor som liknar dem du tidigare tittat på.

Alt-right: Löst sammanhållen högerextrem rörelse med stark närvaro online. Internetrörelsen kombinerar nationalism, antifeminism och rasism, och kommunicerar ofta på internetforum genom memer och intern jargong för att bakom en ironisk fasad dölja sina extrema åsikter.

Alt-tech: Alternativa teknikplattformar som marknadsförs som mer ”fria” än huvudfårans sociala medier. Exempel: Plattformar som Gab eller Parler som skapats som alternativ till Twitter och Facebook, ofta med mindre moderering, vilket ibland lett till ökad förekomst av extremt innehåll.

Alternativa fakta: Uttryck för påståenden som presenteras som fakta trots att de är grundlösa, och därigenom blir ett sätt att legitimera felaktigheter. Exempel: När en politiker vidhåller ett felaktigt påstående genom att kalla det ”alternativa fakta”.

Alternativmedia: Nyhetskällor utanför etablerade medier, dessa kan variera från seriös, granskande journalistik till sajter som sprider extremistiska åsikter. Exempel: Mindre nyhetssajter och podcasts som presenterar sig som alternativ till traditionella medier, ofta med en högerextrem vinkling. 

Alternativmedicin: Behandlingsmetoder utan vetenskapligt stöd som marknadsförs som alternativ till evidensbaserad medicin. Exempel på alternativmedicin är homeopati och olika former av detox.

Amplifiering: När ett budskap får ökad spridning och synlighet genom delningar och interaktioner på nätet. Exempel: En tweet med några få gillningar kan plötsligt ses av miljontals människor om kända personer delar den.

Andrew Tate: Kontroversiell och flera gånger dömd influencer känd för misogyna uttalanden och trafficking-brott med stort inflytande bland unga män i vissa kretsar. Producerar videor med innehåll som sprids viralt på TikTok med problematiska budskap om kvinnor och maskulinitet.

Ansiktsigenkänning: Teknologi som identifierar personer utifrån ansiktsdrag, med både praktiska användningsområden och medföljande integritetsproblem. Tekniken som låser upp din telefon skulle också  kunna användas för övervakning utan ditt samtycke.

Antivaxx: Rörelse som sprider skepsis eller motstånd mot vaccin, baserat på felaktig information. Till exempel grupper på sociala medier som hävdar att barnvaccin orsakar autism, trots att forskning motbevisat detta.

Astroturfing: När en organiserad kampanj framställs som en spontan gräsrotsrörelse. Exempel: När ett företag låter anställda skriva positiva recensioner om sina produkter under falska namn för att skapa intryck av folklig entusiasm.

Bad actors: Personer eller organisationer som medvetet sprider desinformation eller manipulerar diskussioner för att skada eller vilseleda. Exempel: Trollfabriker som skapar falska konton för att så splittring eller underminera förtroende för demokratiska processer.

Bellingcat: Oberoende journalistisk utredningsgrupp som använder öppna källor för att granska internationella händelser. Organisationen har till exempel avslöjat militära operationer och desinformation genom att analysera sociala medier, satellitbilder och annan offentligt tillgänglig data.

Big pharma: Kritisk, nedsättande och konspiratorisk term för stora läkemedelsföretag, ofta använd i sammanhang där de anklagas för att prioritera vinst före folkhälsa eller undanhålla botemedel eller medvetet arbeta för att göra människor sjuka.  

Big tech: Benämning på de dominerande teknikföretagen som har stort inflytande över våra digitala liv. Företag som Facebook, Google, Amazon och Apple kontrollerar plattformar som miljontals människor använder dagligen och samlar enorma mängder användardata.

Bilderberggruppen: Årligt möte för framträdande politiska och ekonomiska ledare. Mötena är helt slutna vilket föranleder att dessa ofta figurerar i olika konspirationsteorier om sammansvärjningar inom makteliten.

Biolab: Laboratorium där biologisk forskning utförs. Termen missbrukas ibland i konspirationsteorier. Till exempel spreds falska påståenden under covid-19-pandemin om att viruset skapats i ett biolab, vilket ökade misstron mot forskning.

Biometri: Metoder för att identifiera personer genom unika kroppsliga eller beteendemässiga egenskaper, som fingeravtryck, ansiktsigenkänning eller röstmönster. Används som ”biologiska lösenord” för att säkert verifiera din identitet, till exempel när du låser upp telefonen med ansiktsigenkänning.

Bluesky: Decentraliserad social medieplattform skapad som alternativ till traditionella sociala nätverk. Många som lämnat X/Twitter på grund av Elon Musks förändrade modereringspolicyer har sökt sig till plattformen. 

Botnet: Nätverk av övertagna datorer som kontrolleras på distans för att utföra automatiserade uppgifter. Ett botnet kan till exempel användas för att simultant sprida falska meddelande på sociala medier och därigenom skapa intryck av en folklig rörelse.

Bots: Automatiserade program som utför uppgifter på internet. Sociala medier-bots kan skapa inlägg, kommentera och sprida information utan mänsklig inblandning. Konton kan till exempel automatiskt retweeta en viss typ av innehåll eller skicka ut hundratals identiska kommentarer på kort tid.

Bullshit: Vilseledande eller nonsensinformation som presenteras utan hänsyn till sanningshalt, ofta för att imponera snarare än informera. Exempel: När en politiker svarar på en enkel fråga med ett långt, invecklat svar som låter imponerande men saknar verkligt innehåll.

Cancellering: Social utstötning och bojkott av en person efter kontroversiellt beteende eller uttalande. Till exempel när en offentlig person förlorar jobb, följare och samarbeten efter att ha gjort något som väcker stark kritik.

Cheap fake: Enkelt manipulerade medier som kräver minimal teknisk kunskap att skapa. Till exempel en video som klippts om för att ändra sammanhanget eller ett foto som beskurits för att ge en missvisande bild.

Chemtrails: Konspirationsteori som hävdar att de vita kondensstrimmorna efter flygplan är kemikalier som sprids med avsikt att sprida sinneskontrollerande kemikalier eller påverka och kontrollera vädret. 

Community notes: System på X (tidigare Twitter) där användare samarbetar för att lägga till kontext till vilseledande inlägg. Exempel: När ett inlägg hävdar att en video visar en aktuell händelse kan andra användare lägga till information om att videon faktiskt är flera år gammal.

Concern trolling: När någon deltar i en diskussion och låtsas vara sympatisk, men uttrycker ”bekymmer” som egentligen syftar till att undergräva gruppen. Exempel: ”Jag stöder er, men är orolig att ert sätt att uttrycka er skadar er trovärdighet.” Målet är att skapa tvivel eller störa diskussionen.

Conspirituality: En blandning av konspirationsteorier och andlighet/spiritualitet som blivit populär i vissa kretsar. Till exempel när en yogaguru börjar sprida teorier om att vaccin innehåller mikrochips, och blandar hälsotips med misstro mot myndigheter och konspirationsteorier.

Covid-19: Sjukdom orsakad av coronaviruset SARS-CoV-2, som blev centrum för många felaktiga påståenden och konspirationsteorier. Pandemin 2020–2022 omgärdades av desinformation om allt från virusets ursprung till vaccinets säkerhet.

Crisis actor: Påstående att offer eller vittnen vid tragiska händelser egentligen är betalda skådespelare.

Crowdsourcing: Att få arbete, idéer eller innehåll från en stor grupp människor via internet. Exempel: När Wikipedia låter användare skapa och redigera innehåll tillsammans eller när en nyhetssajt ber läsare skicka in bilder från en aktuell händelse.

Cuck: Ursprungligen ett nedsättande ord för en man vars partner är otrogen, nu använt som politisk förolämpning online. Syftet är att nedvärdera meningsmotståndare genom att antyda att de är svaga eller saknar maskulina egenskaper.

DDoS (Distributed Denial of Service): Cyberattack där en webbplats överbelastas av en mängd samtidiga förfrågningar tills den kraschar. Till exempel när en aktivistgrupp tar ner en myndighets hemsida genom att koordinera tusentals datorer att samtidigt besöka sidan, vilket gör den otillgänglig för andra.

Debunking: Process att motbevisa felaktig information genom fakta och bevis. Till exempel när en faktagranskare visar att ett viralt inlägg om ett påstått hälsoråd är vetenskapligt felaktigt.

Deepfake: Realistiska men fabricerade ljud- eller videoklipp skapade med AI. Dessa kan till exempel användas för att skapa en video där en politiker verkar säga något kontroversiellt som personen aldrig sagt.

Deep state: Konspirationsteori om att det finns en ”stat i staten” – tjänstemän och maktpersoner som styr i bakgrunden. 

Deplatforming: När en person eller organisation fråntas möjligheten att nå ut via en specifik plattform. Exempel: När sociala medier stänger av konton som upprepat bryter mot regler om hatiskt innehåll, detta kan leda till debatt om yttrandefrihet och plattformars ansvar.

Desinformation: Avsiktligt falsk information som sprids för att vilseleda eller lura. 

DOGE: Kryptovaluta som började som ett skämt baserat på en internetmem av en shiba inu-hund. Meta-ironiskt har den nu gett namn till Elon Musks organisation för att effektivisera federala amerikanska myndigheter och verksamheter. 

Doomerism: Pessimistisk världssyn som utgår från att samhället eller miljön är bortom räddning. 

Doxxing: Publicering av privat information om en person utan samtycke, ofta i syfte att trakassera hen. 

DSA (Digital Services Act): EU-lagstiftning som reglerar digitala plattformar för ökad transparens och ansvar. Exempelvis ska sociala medier-plattformar erbjuda användarna enkla vägar för att anmäla olagligt innehåll.

Ekokammare: Digital miljö där du främst möter åsikter som liknar dina egna, vilket förstärker dina befintliga uppfattningar. Till exempel när du i en politisk Facebookgrupp bara ser inlägg som bekräftar vad du redan tror, utan att möta motstridiga perspektiv.

End-to-end-kryptering: Säkerhetssystem där endast avsändare och mottagare kan läsa meddelanden. När du chattar via till exempel den digitala tjänsten Signal kan inte ens företaget bakom appen läsa dina meddelanden eftersom de krypteras på din enhet och dekrypteras först hos mottagaren.

Enshittification/sugifiering: Process där digitala plattformar gradvis försämras för användarna när vinstintressen prioriteras över användarupplevelse. Exempel: När en tidigare uppskattad app fyller ditt flöde med annonser och börjar gömma innehåll du faktiskt vill se. Begreppet är lanserat av författaren och internettänkaren Cory Doctorow. 

Eurabia: Konspirationsteori som hävdar att europeiska ledare planerar att islamisera Europa genom invandring. Till exempel påståenden i sociala medier om att politiker medvetet ersätter europeiska befolkningar med muslimer, trots att demografiska data motsäger detta.

Fake news: Term för falska nyheter som även används för att avfärda legitim journalistik. Begreppet som ursprungligen beskrev fabricerade nyhetsartiklar används nu ofta som ett skällsord för att avfärda fakta eller rapportering som någon ogillar, oavsett sanningshalt.

Faktagranskning: Process där journalister eller specialiserade organisationer verifierar påståenden för att avgöra om de är sanna. 

Faktoid: Påstående som ofta upprepas som fakta men egentligen är felaktigt eller obevisat. Exempel: ”Vi använder bara 10 % av vår hjärna” är en faktoid som spridits i populärkulturen men som helt saknar vetenskapligt stöd.

False flag attack: Konspirationsteori som hävdar att en attack eller katastrof iscensatts av den egna regeringen för att skapa förevändningar för egna attacker eller åtgärder . Se också “crisis actor”. 

Falsk balans: När journalistik ger lika mycket utrymme åt vetenskaplig konsensus och marginella åsikter, vilket skapar intryck av jämställda perspektiv. Exempel: När en klimatforskare och en ensam klimatförnekare får samma taltid i en TV-debatt, trots att den vetenskapliga opinionen är överväldigande enig om att klimatforskarnas verklighetsbild är den gällande.

Falsk dikotomi: Vilseledande framställning av en situation som om det bara fanns två möjliga alternativ när det i själva verket finns fler. Exempel: Argument som ”antingen stödjer du detta förslag eller så bryr du dig inte om människors säkerhet” ignorerar möjliga mellanpositioner.

Filterbubbla: Personlig informationsbubbla som skapas när algoritmer visar innehåll baserat på ditt tidigare beteende online. Exempel: Om du ofta klickar på sportartiklar kommer nyhetssajter prioritera sportnyheter i ditt flöde, medan andra ämnen filtreras bort. Se också “ekokammare”.

Flat earthers: Personer som trots vetenskapliga bevis hävdar att jorden är platt, ofta som del av en större misstro mot etablerade institutioner. 

Flooding the zone with shit: Strategi att överväldiga medier och allmänhet med så mycket desinformation att fakta drunknar i bruset. Exempel: När en skandal avslöjas och motreaktionen blir att sprida många olika, ibland motsägande, förklaringar för att skapa förvirring.

Flytta målstolparna: Argumentationsteknik där man ständigt ändrar kraven för vad som skulle övertyga en, så att motdebattören aldrig kan nå målet. Exempel: När bevis presenteras som möter ursprungliga krav, men personen ändrar då sina krav istället för att acceptera bevisen.

Foliehatt: Nedsättande term för person som tror på konspirationer, från idén att aluminiumfolie skyddar mot tankekontroll. 

Folkutbytet: Konspirationsteori som påstår att det pågår en medveten plan att ersätta inhemsk befolkning med invandrare. 

Framing: Hur information presenteras eller ramas in och därmed påverkar hur den uppfattas. Exempel: Samma händelse kan beskrivas som ”protester” eller ”upplopp” beroende på vilket perspektiv eller vilka värderingar medieplattformen vill framhäva.

Gamergate: Kontroversiell kampanj från 2014 som sades börja som kritik mot speljournalistik men som snabbt utvecklades till trakasserier mot kvinnor i spelbranschen och misogyni i största allmänhet. 

Gaslighting: Psykologisk manipulation där någon får dig att tvivla på din egen verklighetsuppfattning. Till exempel när en offentlig person säger något kontroversiellt, sedan förnekar att det sagts trots videobevis, och antyder att de som påpekar detta är instabila eller ljuger.

George Soros: Miljardär och filantrop vars namn ofta används i konspirationsteorier där han påstås styra världshändelser i hemlighet. Exempel: När sociala protester felaktigt beskrivs som ”finansierade av Soros” för att underminera deras legitimitet.

Gish gallop: En debatteknik där någon överöser motståndaren med argument och påståenden i snabb följd. Namnet kommer från kreationisten Duane Gish. Effektiv eftersom det tar mycket längre tid att motbevisa felaktiga påståenden än att framföra dem.

Globalist: Term som egentligen beskriver förespråkare för global samverkan, men som i konspirationsteorier fått antisemitiska undertoner. Exempel: När ”globalist” används för att antyda att internationella organisationer eller personer styrs av dolda intressen, ofta med implicita kopplingar till antisemitiska stereotyper.

”Googla själv”: Retoriskt grepp där någon hänvisar till sökningar istället för att ge källor, ofta använt av konspirationsteoretiker. Exempel: När någon påstår något kontroversiellt och svarar ”googla själv” när de ombeds lägga fram bevis, vilket lägger bevisbördan på mottagaren.

Grifter: Person som utnyttjar andras tillit för att få pengar eller följare, ofta genom att sprida kontroversiella idéer de själva kanske inte tror på. 

Grooming: Ursprungligen term för hur förövare gradvis förbereder barn för övergrepp, numera begrepp som missbrukas i politiska sammanhang. Exempel: När hbtq-upplysning i skolan felaktigt anklagas för att vara ”grooming”.

Gråtskratts-emojin (😂): Emoji som visar skratt med tårar, vars användning kan signalera olika saker i olika generationer. Till exempel är den en symbol som för vissa är en genuin reaktion på något roligt, medan den av andra, primärt i högerextrema forum och sammanhang, används som en nedsättande reaktion: “Det du säger är så dumt att jag gråtskrattar.”

Halmgubbe: Argumentationsteknik där man förvränger motståndarens ståndpunkt till en enklare version som är lättare att angripa. Exempel: När någon säger ”vi behöver en bättre klimatpolitik” och motståndaren svarar med att attackera påståendet ”så du vill förbjuda alla bilar”, vilket är en förenklad och förvrängd version av det ursprungliga argumentet.

Hoax: Avsiktligt falskt rykte eller bluff som sprids, ofta för att skapa rädsla eller för humoristiska poänger. Exempel: Falska varningar om datavirus eller påhittade historier som delas som sanna på sociala medier.

Homeopati: Alternativ behandlingsmetod utan vetenskapligt stöd baserad på idén att extremt utspädda ämnen kan bota sjukdomar. 

Hundvissla: Ett uttalande eller uttryck som har en specifik, ofta kontroversiell, innebörd för en viss grupp människor, medan det framstår som harmlöst för alla andra. Till exempel så signalerade mjölkdrickande ett tag högerextrema sympatier för de invigda. Namnet kommer från hundvisslor som hundar kan höra men inte människor.

Illuminati: Historisk grupp från 1700-talet som i moderna konspirationsteorier påstås styra världen i hemlighet. Exempel: När kändisar anklagas för att tillhöra en hemlig orden som kontrollerar musik- och filmindustrin genom hemligt symbolspråk.

Incel: ”Ofrivilligt celibat”, en internetrörelse där främst unga män uttrycker bitterhet över att inte ha romantiska relationer, ofta med kvinnofientliga och misogyna åsikter. Exempel: Nätforum där medlemmar skyller sina personliga problem på samhället och kvinnor.

Information disorder/informationsoreda: En modell för att klassificera olika typer av falsk information utvecklad av medieorganisationen First Draft. Modellen lyfter sju olika sorters des- och missinformation, från uppenbar parodi och satir till helt fabricerat innehåll. 

Informationspåverkan: Systematiska försök att manipulera allmänhetens uppfattningar genom falsk, vilseledande eller vinklad information. Exempel: När utländska aktörer sprider falska nyheter före ett val för att påverka väljare eller öka polariseringen i samhället.

Inokulering: Metod att ”vaccinera” människor mot desinformation genom att i förväg exponera dem för svagare versioner av villfarelser. Exempel: När skolor undervisar om vanliga manipulationstekniker så att elever lättare känner igen dem när de möter dem i verkligheten.

Integritet: Rätten att behålla kontroll över sin personliga information och sitt privatliv i den digitala världen. Exempel: När appar samlar in din platsdata utan tydligt samtycke kränks din digitala integritet.

Junk news/counter media: Nyhetskällor som efterliknar journalistik, men har låg trovärdighet, och ofta publicerar sensationellt, vinklat eller falskt innehåll. Exempel: Webbsidor som ser ut som nyhetssajter men publicerar obekräftade rykten, extrema åsikter eller fabricerade citat.

Klaus Schwab: Grundare av World Economic Forum, ofta felaktigt hänvisad till som ondskefull ledare i konspirationsteoretiska sammanhang.

Klickbete/clickbait: Vilseledande rubrik eller bild designad för att locka till klick snarare än att informera. Exempel: Nyhetssajt som använder rubriken ”Du kommer inte tro vad som hände sen …” med en dramatisk bild, men artikeln innehåller mycket mindre dramatisk information.

Klimatförnekare: Person som avvisar vetenskaplig konsensus om människans påverkan på klimatet eller dess allvarlighetsgrad.

Konfirmationsbias: Tendens att söka, tolka och minnas information som bekräftar våra befintliga åsikter. Exempel: Om du tror att mobilstrålning är farligt blir du mer benägen att uppmärksamma artiklar som stödjer detta och ignorera motsägande forskning.

Konspirationsteori: Förklaring som hävdar att hemliga, mäktiga grupper samarbetar för att utföra eller styra något och dölja sanningen. Exempel: Påståenden att månlandningen var iscensatt eller att regeringar medvetet döljer bevis för utomjordingars existens.

Kortformsvideo: Korta videoklipp (cirka 15–60 sekunder) populära på plattformar som TikTok och Instagram Reels, med både underhållningsvärde och informationsrisker. Ett format där komplex information kan förenklas mycket eller där desinformation sprids snabbt genom engagerande men ytlig presentation.

Kryptering: Teknik som omvandlar information till kod för att skydda den från obehöriga. 

Kryptovaluta: Digital valuta som använder kryptering för säkerhet och fungerar oberoende av centralbanker. Till exempel Bitcoin och Ethereum som används för digitala transaktioner utan mellanhand, vilket väckt debatt om allt från finansiell frihet till miljöpåverkan.

Kulturmarxism: Konspirationsteori som hävdar att progressiva värderingar är del av en hemlig marxistisk plan att undergräva västerländsk kultur. Exempel: När satsningar på jämställdhet eller mångfald beskrivs som dolda försök att förstöra traditionella värderingar.

Lateral sökning: Källkritisk metod för att bedöma trovärdighet eller sanningshalt av en källa genom att söka information om källan på andra platser, istället för att, som traditionellt, granska själva ursprungskällan. Exempel: När du hittar en okänd nyhetssajt och istället för att lita på deras egen beskrivning efterforskar vad andra källor säger om sajten.

LLM (Large Language Model): Avancerad AI-teknik som kan förstå och skapa mänskligt språk. Exempel: ChatGPT och Claude är LLM:er som kan skriva texter, svara på frågor och föra samtal baserat på den data de tränats på.

Mainstream media (MSM): Etablerade stora medieföretag och nyhetsorganisationer, ett begrepp som ofta används kritiskt eller nedsättande. Exempel: När någon avfärdar nyheter från stora tidningar eller TV-kanaler med argumentet att de styrs av dolda intressen.

Malinformation: Sann information som sprids med avsikt att skada. Exempel: När någons privata meddelanden sprids offentligt för att skada hens rykte.

Mem/meme: Digital kulturell enhet (bild, video, fras) som sprids snabbt mellan internetanvändare, ofta med ett humoristiskt budskap. Exempel: En rolig bild med text som delas och omarbetas tusentals gånger för att kommentera aktuella händelser.

Memecoin: En typ av kryptovaluta som skapats baserat på internetskämt eller memes, snarare än som ett seriöst projekt med tydlig användbarhet. Ett exempel är Dogecoin, som skapades baserat på Doge-memen, och Shiba Inu-myntet.

Men’s rights movement: Rörelse som hävdar att män diskrimineras i samhället, uppvisar ofta också misogyna och antifeministiska ståndpunkter.

Missinformation: Felaktig information som sprids utan avsikt att vilseleda. Exempel: När någon delar en nyhet som visar sig vara falsk, utan att veta att den inte stämmer.

Moderering: Process för att granska och filtrera innehåll på digitala plattformar enligt uppsatta regler. Exempel: När TikTok tar bort videor som bryter mot deras riktlinjer eller när kommentarer i ett forum granskas innan publicering.

Narrativ: Berättelse eller vinkling som formar hur en händelse eller ett ämne presenteras och uppfattas. Exempel: Olika nyhetskanaler kan presentera samma händelse med olika narrativ som speglar deras publik eller perspektiv.

Nudging: Subtil påverkan som styr människors beteende i en viss riktning utan tvång. Exempel: När ett socialt nätverk designar sin app för att uppmuntra längre användningstid genom att visa ”Rekommenderat för dig” varje gång du försöker stänga appen.

OSINT (Open Source Intelligence): Underrättelsearbete och faktainsamling baserat på offentligt tillgänglig information. Exempel: När journalister eller forskare använder sociala medier, karttjänster och öppna databaser för att verifiera händelser eller avslöja desinformation. Se också “Bellingcat”.

OT: Står för ”Off Topic” (utanför ämnet) och används i digitala diskussioner för att markera att något avviker från huvudämnet. 

Pizzagate: Falsk konspirationsteori från 2016 som påstod att en pizzeria i Washington DC var centrum för barntrafficking riktad till politiker. Att en beväpnad man attackerade restaurangen är ett exempel på hur ogrundade internetrykten och propaganda kan leda till verkliga konsekvenser. Se också “QAnon” och ”adrenochrome”. 

Polarisering: Process där samhället delas i allt mer åtskilda och motsatta grupper. Exempel: När politiska diskussioner online leder till att människor blir mer extrema i sina åsikter och ser den andra sidan som fiender snarare än meningsmotståndare.

Postsanning: Samhällstillstånd där objektiva fakta har mindre inflytande på opinionsbildning än känslor och personliga övertygelser. Exempel: När politiker kan avfärda fakta som ”fake news” och ändå behålla sina väljares förtroende.

Prebunking: Metod för att träna människor i att känna igen och motstå desinformation innan de möter den. Se även ”inokulering”.

Project 2025: Konservativt amerikanskt policyinitiativ från tankesmedja närstående Trump som blivit omtalat för sina kontroversiella förslag. 

Psyops: Aktiviteter avsedda att påverka målgruppers känslor och åsikter. Exempel: När en aktör sprider rykten eller vinklad information på sociala medier för att skapa rädsla eller misstro mot specifika institutioner.

Påverkansoperation: Koordinerad kampanj för att manipulera opinionen, ofta från utländska aktörer. Exempel: När falska konton på sociala medier sprider riktad desinformation för att påverka ett val eller underminera förtroendet för demokratiska institutioner.

QAnon: Konspirationsteori som hävdar att en hemlig grupp högt uppsatta personer styr världen och begår brott mot barn. Anhängare letar efter hemliga ”ledtrådar” från den anonyma ”Q” och tolkar aktuella händelser som del av en större, dold plan.

Radikalisering: Process där någon gradvis antar allt mer extrema åsikter, ofta påskyndat av innehåll online. 

Rage bait/rage farming: Innehåll avsiktligt skapat för att provocera och framkalla ilska och därmed öka engagemang och delningar. Exempel: En nyhetssida publicerar missvisande rubriker om ett kontroversiellt ämne för att få fler klick och delningar.

Redpilled: Metafor från filmen Matrix som beskriver uppvaknande till en ”dold sanning”, ofta kopplad till högerextrema åsikter. Exempel: När någon hävdar att de ”tagit det röda pillret” och nu ser samhällets dolda strukturer som andra missar.

Rekontextualisering: När innehåll tas ur sitt ursprungliga sammanhang och placeras i ett nytt, vilket kan ändra dess betydelse. Till exempel kan man ta en bild från en demonstration och påstå att den ägde rum i nutid trots att det var 20 år sen. 

Rovtidskrifter: Oseriösa akademiska tidskrifter som låtsas vara legitima men som publicerar forskningsartiklar mot betalning utan ordentlig kvalitetsgranskning.

Russinplockande: Att selektivt välja data som stödjer ens åsikt medan man ignorerar motbevis, en form av bias. Exempel: När en studie citeras för att stödja en kontrovers medan tiotals motsägande studier ignoreras.

Räkjesus/shrimp Jesus: Absurda AI-genererade bilder där Jesus framställs som en räka. Framställda för att dra trafik. Se “klickbete”.

Scraping: Automatisk insamling av data från webbplatser, ibland utan tillstånd. Exempel: När ett program samlar in alla inlägg från en öppen Facebookgrupp för att analysera och kartlägga medlemmarnas åsikter.

Sealioning: När någon i en diskussion med spelad artighet ställer oändliga frågor och kräver bevis med avsikt att trötta ut motparten. Namnet kommer från en seriestripp med ett påstridigt sjölejon. Kännetecknas av ihärdiga förfrågningar om förklaringar som aldrig verkar tillfredsställa personen.

SEO (Search Engine Optimization): Tekniker för att göra webbsidor mer synliga och få bättre resultat i Googlerankning. 

Signal: Kommunikationsapp med stark kryptering och fokus på integritet. Populär både bland privatpersoner som värnar integritet och journalister i känsliga miljöer.

Sock puppet: Falska onlinekonton som skapas för att ge sken av oberoende stöd för en åsikt eller person. Exempel: När en debattör använder flera olika konton för att ”hålla med sig själv” och skapa intryck av att fler delar åsikten.

Statskontrollerad media: Nyhetsorganisationer som styrs direkt eller indirekt av regeringar. Se till exempel ryska RT och Sputnik. 

Strategisk tystnad: Medvetet beslut att inte rapportera om eller bemöta extrema åsikter för att undvika att ge dem spridning. Exempel: När nyhetsmedia väljer att inte namnge terrorister eller citera deras manifest för att förhindra att de blir förebilder för andra.

The Great Reset: Begrepp från World Economic Forum som handlar om ekonomisk återuppbyggnad efter covid-19, men som i konspirationsteorier omtolkats till en plan för global kontroll. 

Toulminmodellen: Analysverktyg för att utvärdera argument genom att identifiera påståenden, bevis och bakomliggande antaganden. 

Troll: Person som avsiktligt provocerar och stör diskussioner online för att skapa konflikt. Exempel: När någon skriver upprörande kommentarer enbart för att reta upp andra och skapa kaos i en onlinediskussion. Har även fått en bredare betydelse: en person som är anonym och beter sig problematiskt på nätet. 

Trollfabrik: Organiserad verksamhet där anställda skapar falskt innehåll eller manipulerar diskussioner online.

Vetenskapsförnekelse: Systematiskt avvisande av vetenskaplig konsensus till förmån för alternativa förklaringar utan empiriskt stöd. Exempel: Rörelsen mot barnvaccinationer trots överväldigande bevis för deras säkerhet och nytta.

Vetenskaplig litteracitet: Förmågan att förstå och utvärdera vetenskaplig information. Exempel: Kompetensen att kunna skilja mellan en peer reviewed studie och ett opålitligt hälsopåstående på sociala medier, eller att förstå skillnaden mellan korrelation och orsakssamband.

Viral: Innehåll som sprids snabbt och brett genom delningar på sociala medier. Exempel: En video som på några timmar ses av miljontals människor världen över genom spontana delningar.

VPN (Virtual Private Network): Teknik som döljer användarens IP-adress och krypterar internetanslutningen.

WEF (World Economic Forum): Internationell organisation som samlar politiska och ekonomiska ledare, ibland även föremål för konspirationsteorier. Exempel: Det årliga mötet i Davos beskrivs ibland felaktigt som en hemlig sammankomst där global politik bestäms.

Whataboutism: Argumentationsteknik där man avleder kritik genom att peka på någon annan/något annat med liknande problem. Till exempel att vid en diskussion om Hitlers brott mot mänskligheten istället lyfta fram Stalin. 

Woke: Term för medvetenhet om social orättvisa, numera mest använd nedsättande om progressiva värderingar. 

X (Twitter): Sociala medier-plattform (tidigare Twitter) känd för korta meddelanden och snabb informationsspridning. Har fått mycket kritik för bristande moderering och stor mängd högerextrem propaganda och desinformation. 

Öppen källkod: Mjukvara vars kod är tillgänglig för alla att se, använda och modifiera. Exempel: Program som Linux eller Firefox där transparensen gör att säkerhetsbrister kan upptäckas snabbare och där användare kan bidra till förbättringar.