Bibliotekskort för barn – olika vägar fram till barnets bästa

Fler och fler folkbibliotek inför möjligheten för barn från 13 år att ansöka om bibliotekskort utan vårdnadshavares medgivande. Ett konkret steg mot att förverkliga barnkonventionens skrivelser om alla barns rätt till information och kultur. Men vilka ställningstaganden behöver biblioteken ta och vilka förordningar och lagar behöver de förhålla sig till för att genomdriva en sådan förändring?

För att möjliggöra för personal på folkbibliotek att utveckla sitt barnrättsarbete samarbetar flera regionala biblioteksverksamheter och Digiteket med att arrangera en serie webbinarier på olika teman under rubriken Barnrätt i praktiken. 

Under träffen i februari 2025 delade Biblioteksutveckling Region Örebro län och Länsbibliotek Dalarna med sig av hur de har arbetat för barns rätt till ett eget bibliotekskort. Därefter berättade Götabiblioteken och Härnösands bibliotek om hur de gått tillväga rent praktiskt för att möjliggöra för barn från 13 år att få bibliotekskort utan vårdnadshavares medgivande. Moderator för samtalet var Ingrid Loeld Rasch, som är biblioteksutvecklare vid Region Östergötland. Träffen spelades inte in, men för att fler ska kunna ta del av innehållet följer här en redogörelse för vad de inbjudna gästerna pratade om. 

En pågående process i barnrättsbaserat arbetssätt på folkbiblioteken i Örebro län

Eva Bernsten Bang, samordnare för Biblioteksutveckling Region Örebro län, var först ut i webbinariet och berättade om hur regionen har verkat för ett barnrättsbaserat arbetssätt sedan 2018. De har utgått från det faktum att de som arbetar inom offentlig verksamhet har en skyldighet att arbeta rättighetsbaserat och att all offentlig verksamhet ska genomsyras av ett barnrättsperspektiv. Som lag har FN:s konvention om barnets rättigheter dessutom företräde över regler och bestämmelser som inte är lagstadgade. 

Regionens biblioteksutveckling driver sedan dess en process för att skapa en mer barnrättsbaserad verksamhet på folkbiblioteken i regionen. För att stärka bibliotekscheferna i deras roll och för att skapa goda förutsättningar för medarbetarna i tillämpningen av barnets rättigheter var Biblioteksutveckling Region Örebro län tillsammans med några andra regionbibliotek med och tog fram en handbok med namnet Löpa linan ut – Bibliotekschefens strategiska modell för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter.

Eva med kollegor använde sedan handboken när de höll i en utbildning i barnrätt med bibliotekschefer, bibliotekspersonal och när de utbildade barnrättsombud på samtliga bibliotek. Fokus låg på att öka kunskap och medvetenhet om och för barnets rättigheter hos ledning och medarbetare. Varje folkbibliotek tog också fram en handlingsplan enligt Löpa linan ut-modellen.

Under processens gång väcktes frågor, och utmaningar upptäcktes i förhållande till barnet som rättighetsbärare på bibliotek. Under barnrättsombudens utbildning framkom bland annat flera dilemman som försvårar möjligheten att arbeta barnrättsbaserat. Det rörde sig exempelvis om olika regler för lånekort som inte ligger i linje med barnkonventionen, att vårdnadshavare undviker att låna böcker till sina barn på grund av risken att få avgifter. Även frågan kring integrerade skol- och folkbibliotek visade sig vara ett dilemma, då det ibland gjorde att barnens föräldrar fick avgift på böcker som lånades på skoltid, vilket går emot skolans avgiftsfrihet.

Diskussionerna ledde fram till ett beslut om att göra en prövning och
analys av frågan om barns rätt till ett eget bibliotekskort. I det arbetet brottades gruppen med frågor kring tekniska begränsningar i avgiftssystem på bibliotek, barnets mognad i förhållande till möjligheten att förstå vad ett låneavtal innebär, den lagstiftning som styr barns rättshandlingsförmåga, vårdnadshavares rätt och skyldighet att bestämma om frågor som rör barnet samt deras ansvar för att skydda sitt barn. Det hela landade slutligen i att flertalet av folkbiblioteken i Region Örebro län införde 13-årsgräns för barn att ansöka om bibliotekskort utan vårdnadshavares medgivande. Ett beslut som bland annat lutar sig mot skrivelser i dataskyddsförordningen GDPR och det regelverk som gäller för vårdens informationstjänst 1177. 

Dalabiblioteken – en bit på väg mot barnets bästa

Malin Magnusson Barle och Ann-Sofie Köpmans från Länsbibliotek Dalarna berättade om Dalabibliotekens diskussioner kring bibliotekskort för barn. De arbetar som biblioteksutvecklare med inriktning barn och unga, respektive samordnare för Dalabiblioteken. Frågan om barns rätt till ett eget bibliotekskort lyftes i samband med det omfattande förarbete som gjordes inför att biblioteken i de femton kommunerna i Dalarna skulle bli Dalabiblioteken, ett bibliotekssamarbete med gemensamt bibliotekssystem och gemensam webbplats. Det rör sig om ungefär 40 bibliotek och cirka 200 medarbetare.

Dalabiblioteken erbjuder ungdomar från 13 år en möjlighet att skaffa bibliotekskort utan vårdnadshavarens godkännande. Ungdomen behöver underteckna ett låntagaravtal och visa legitimation. Det beslutet fattades alltså inte via en barnrättsprövning utan i stället i samband med en risk- och sårbarhetsanalys som gjordes för att säkerställa samverkan mellan kommunerna enligt dataskyddsförordningen GDPR och offentlighets- och sekretesslagstiftningen. För att ungdomarna ska få den möjligheten så behövde alla ersättningsavgifter tas bort för barn och ungdomar under 18 år. I samband med det togs ersättningsavgifterna även bort för vuxna som lånar barnmedier och förseningsavgifter slopades helt för samtliga låntagare. Här framhåller Malin och Ann-Sofie att det var viktigt att också tydliggöra att bibliotekssekretessen även gäller för barn från 13 år, enligt 40 kap. 3 § i offentlighets- och sekretesslagen. Ungdomarna uppmuntras exempelvis att ange sina egna kontaktuppgifter i bibliotekssystemet, inte sina vårdnadshavares.

En viktig förutsättning var att samtliga kommuner införde samma låntagaravtal och gemensamma rutiner. Det gemensamma bibliotekssystemet, som implementerades 2023, gör det möjligt att signera låntagaravtalet digitalt hemifrån – men inte när det gäller bibliotekskort för barn under 13 år. Vårdnadshavare behöver alltså komma in till biblioteket och signera i informationsdisken eller lämna in låntagaravtalet på papper.

En viktig utgångspunkt för samtalen som ledde fram till dessa beslut var bibliotekslagen och dess prioriterade målgrupper. I processen deltog arbetsgrupper med deltagare från samtliga bibliotek och Dalabibliotekens styrgrupp. Inför implementeringen kunde alla bibliotek ge sina synpunkter på de nya rutinerna. Men när biblioteken klev in i samarbetet under våren 2023 och började jobba efter de gemensamma rutinerna tyckte en del biblioteksmedarbetare, främst inom barn- och unganätverket, att det inte fungerade. De upplevde att låntagaravtalen blev ett hinder, att barn som tidigare haft bibliotekskort i sin kommun inte längre kunde låna på grund av att nya avtal behövde undertecknas. 

För att ta hand om dessa synpunkter formulerade Dalabibliotekens styrgrupp ett mål för att arbetet med barnrätt skulle fördjupas. Så småningom bildades en arbetsgrupp där Malin och Ann-Sofie ingick tillsammans med Sara Strömberg, dåvarande central personuppgiftsföreträdare för biblioteken i Falun. Arbetet inleddes med att inhämta bibliotekspersonalens tankar och åsikter genom en enkät och efterföljande fördjupade dialogträffar med representanter från alla bibliotek.

Det framgick att det fanns en frustration kring hanteringen av pappersavtal och kring rutinerna. Det fanns även små knutor i kommunikationen internt och externt, framför allt med skolan. Arbetsgruppen såg att Dalabiblioteken behöver bli bättre på att kommunicera varför rutinerna ser ut som de gör samt vilka lagar och regler som styr. Biblioteksmedarbetarna behöver få fördjupade kunskaperna om både barnrätt och GDPR oavsett perspektiv eller uppdrag. Något som framgick tydligt, både i enkät och samtal, är att medarbetarna verkligen vill göra det så bra som möjligt för barnen. Hela processen finns att ta del av i rapporten Låntagaravtal och bibliotekskort för barn.

Bibliotekskort för barn utan vårdnadshavares underskrift på Götabiblioteken

Götabiblioteken är ett samarbete i Östergötlands län mellan folkbibliotek i 14 kommuner. De har gemensam bibliotekskatalog, en webbplats och ett grundutbud av e-tjänster. Biblioteken har ett gemensamt bibliotekskort och deras medier är tillgängliga för alla användare i kommunerna. Götabiblioteken består av 46 bibliotek och ungefär 270 anställda. De har gemensamma arbetsgrupper och en styrgrupp bestående av bibliotekschefer i kommunerna.

Evelina Ottosson, barnbibliotekarie på Motala bibliotek, berättade om hur en arbetsgrupp bildades inom samarbetet 2021, som skulle arbeta med barnrättsfrågor. De började med att se över förbindelseblanketten för barn som vill skaffa bibliotekskort, men detta ledde istället till en diskussion om varför den ens behövdes. Arbetsgruppen önskade få utreda om vårdnadshavare måste godkänna att barn får ett bibliotekskort samt det faktum att det fanns avgifter kopplade till det som lånas av barn. De fick klartecken till detta från styrgruppen och kunde sätta igång under 2022.

Allt sammantaget, kom arbetsgruppen fram till att barnets bästa skulle vara att alla barn från 6 år får ett eget bibliotekskort utan vårdnadshavares underskrift.

För att skaffa sig bakgrundskunskap, tog arbetsgruppen del av Region Örebro läns barnrättsprövning Prövning och analys av barnets bästa när det gäller tillgång till ett eget bibliotekskort. De undersökte även hur det såg ut på andra håll i Bibliotekssverige rörande barns möjligheter att ansöka om bibliotekskort på egen hand. Gruppen tittade även på vad juridiken säger om låneavtal. Där framgick bland annat att barnets mognad ska vägas in.

Genom en enkätundersökning, som skickades ut via skolbiblioteken, ställdes frågor till barn i olika åldrar. Svaren visade att hela 56 % av barnen inte visste hur man skaffar ett bibliotekskort på folkbiblioteket. På frågan om hur barnen trodde det skulle påverka dem att inte ha ett bibliotekskort framkom olika svar. Allt ifrån att det inte betydde något alls till att man inte lär sig språk eller att läsa. Undersökningen gav en liten vägledning, men det går inte att dra några större slutsatser eftersom den tillfrågade gruppen var alltför liten.

Allt sammantaget, kom arbetsgruppen fram till att barnets bästa skulle vara att alla barn från 6 år får ett eget bibliotekskort utan vårdnadshavares underskrift. För att det ska bli möjligt måste alla avgifter kopplade till det som lånas av barn 6–17 år tas bort, något som genomfördes 2024. När arbetsgruppen trodde att allt var löst, tittade de dock en gång till på punkten om att ingå avtal och insåg då att det enligt dataskyddsförordningen GDPR inte är möjligt förrän från 13 år. Göta styrgrupp måste därför ompröva sitt beslut och gjorde det. Från och med juni 2024 kan nu barn från 13 år skaffa bibliotekskort på egen hand, men för att få göra det måste barnet kunna sitt personnummer. För att underlätta för all bibliotekspersonal togs nya rutiner fram, med tydliga regler för bibliotekskort som gäller barn och unga i olika åldrar. 

Biblioteken i de olika kommunerna har dock fortsatt varierande regler vad gäller avgifter. En del bibliotek har till exempel slopat ersättningsavgiften för barnmedier lånade av vuxen, medan andra fortfarande har den kvar. Arbetsgruppen inom Götabiblioteken ska under 2025 undersöka om det är möjligt att ta bort alla avgifter kopplade till barnmedier, oavsett vem som lånar.

Ändrade låneregler – ett gemensamt beslut på Härnösands bibliotek

Judith van Weelie, bibliotekspedagog, och Liene Abens, biblioteksassistent, är båda barnrättsombud och arbetar på Härnösands bibliotek. I Härnösands kommun bor ungefär 25 000 invånare och biblioteksverksamheten består av huvudbiblioteket, två närbibliotek och ungefär 15 anställda. 

Som barnrättsombud tog de del av Biblioteksutveckling Region Örebro läns rapport Prövning och analys av barnets bästa när det gäller tillgång till ett eget bibliotekskort. Rapporten inspirerade dem till att ta tag i frågan om barns möjlighet att ansöka om bibliotekskort på egen hand från att de är 13 år. Judith och Liene gjorde en egen konsekvensanalys, där de tittade på fördelar och nackdelar med den möjligheten och kom fram till att de skulle genomföra en förändring. Eftersom biblioteket redan var avgiftsfritt sedan pandemin, behövde de inte beröra den frågan.

Judith och Liene tog upp frågan om bibliotekskort med sin chef och höll i diskussioner med bibliotekets olika arbetslag för att presentera idén för sina kollegor och inhämta synpunkter. Kollegorna fick bland annat information om bakgrunden till förslaget och vilka lagar och regler som de behövde förhålla sig till. De fick sedan möjlighet att lyfta positiva och negativa konsekvenser av den möjliga förändringen, liksom även följderna av att inte genomföra den. Under ett APT presenterade Judith och Liene en sammanställning av diskussionerna. Resultatet blev att ett beslut fattades om att biblioteket skulle göra det möjligt för barn från 13 år att ansöka om bibliotekskort utan vårdnadshavares medgivande. Det skulle innebära att alla barn, från det år de fyller 13 år, får likvärdig tillgång till bibliotekets resurser på så sätt att de självständigt kan nyttja bibliotekets utbud av medier oberoende av relationen till sina vårdnadshavare.

De satte igång med att gå igenom allt som behövde åtgärdas. Biblioteket justerade rutiner, ändrade låntagarkategori i bibliotekssystemet Quria och tog fram lathundar. Ett omfångsrikt informationsarbete tog också vid för att uppmärksamma ungdomar, vårdnadshavare och skolor om förändringen. Det var också viktigt att berätta om att biblioteket inte lämnar ut några uppgifter om utlån och att de unga kan välja att få alla meddelanden från biblioteket till sin privata telefon eller e-post. 

Eftersom många unga saknar legitimation beslutades även att det inte skulle vara ett krav att legitimera sig.

De som har tillgång till skolans lärplattform (som i Härnösand heter Schoolity) kan legitimera sig genom den fram tills de är 18 år. Eftersom många unga saknar legitimation beslutades även att det inte skulle vara ett krav att legitimera sig. När ungdomar fyller 18 år behöver de uppdatera sin låntagarstatus från barn till vuxen. Som uppmuntran erbjuder biblioteket en bokgåva baserad på ungdomars egna önskemål. Böckerna presenteras på en bokvagn målad av elever från Härnösands gymnasium. De har även skapat den grafiska profilen för projektet. Med bokgåvan följer ett bokmärke med QR-kod som leder till information och ett formulär där ungdomar kan dela sina tankar om biblioteket som mötesplats. Svaren hjälper biblioteket att bättre möta denna målgrupps behov i Härnösands kommun.

Införandet av 13-årsgräns på bibliotekskort infördes 1 mars 2024. Fram till den 31 januari 2025 har 179 unga mellan 13 och 17 år registrerats som nya användare, varav 15 utan legitimation. Flera som har fyllt 18 år har valt att komma till biblioteket för att få en gåvobok och samtidigt ingå ett så kallat vuxenavtal.

Sammanfattningsvis

Fler och fler folkbibliotek i Sverige väljer att göra det möjligt för unga som är 13–17 år att skaffa bibliotekskort på egen hand. Processen för att sänka åldern föranleder oftast ett förarbete i form av en kartläggning av konsekvenser samt vilka tekniska och/eller rutinmässiga förändringar som behöver genomföras. I samtliga av de exempel vi har tagit del av har biblioteken konstaterat att barnets rätt till eget bibliotekskort trumfar de hinder eller motargument som finns. Förhoppningen är att webbinariet och denna efterföljande artikel inspirerar fler till att fundera kring barnrätt på bibliotek och specifikt barnets rätt till eget bibliotekskort.

Tips för fördjupning

Det finns flera värdefulla resurser på Region Örebro läns hemsida om barnrätt på bibliotek.

Carin Carlzén är bibliotekskonsulent i Region Västernorrland.