Biblioteksutveckling med fokus på de lokala behoven

”I Malmö är det löjligt nära till det mesta”, står det på kommunens tjänstecyklar. Och visst är det så, oftast är det inga avstånd att tala om då vi ska ta oss runt i staden. På cirka 15 minuter med cykel från city når vi stadsdelen Rosengård. Här hittas inte bara stadens, utan landets, nyaste bibliotek! Den nya lokalen, som är dubbelt så stor som den gamla, invigdes i mars 2023.

I denna artikel ska jag låta er följa med i hur personalen på det nybyggda Rosengårdsbiblioteket tänkt kring både läsfrämjande och demokratiuppdraget i enlighet med den modell Biblioteken i Malmö arbetar utifrån. En modell som utgår från statistik, analys och intervjuer för att medborgarna ska få ett områdesbibliotek som svarar mot just deras behov. 

”På ca 15 minuter med cykel från city når vi stadsdelen Rosengård”

Verksamhetsmodell

Förutom det stora förarbetet med att ta fram möbler, utrustning och teknik i de nya lokalerna, har personalen på Rosengårdsbiblioteket varit först ut bland Malmös områdesbibliotek med att djupdyka i statistik och undersöka de lokala behoven i upptagningsområdet. På biblioteken i Malmö finns ambitionen att utveckla stadens bibliotek utifrån en modell som består av baserbjudandet – den biblioteksservice som alla Malmöbor ska omfattas av  – och profilen – den lokala spetsen med service designad utifrån just detta områdesbiblioteks förutsättningar och behov. Denna modell ska säkerställa ett likvärdigt erbjudande för alla Malmöbor, även om samma utbud inte kan erbjudas på alla bibliotek.  Både basen och profilen ska svara på användarnas behov och är ett stöd som används internt för att göra rätt prioriteringar.

Statistik, undersökningar och intervjuer

Statistiken talar sitt tydliga språk och visar att biblioteksanvändningen sjunker om Malmöbon har mer än 1500 meter till sitt närmaste bibliotek. Därför har det beslutats att bibliotekets serviceområde omfattas av de delområden som ryms inom denna radie.

I Rosengårdsbibliotekets process med att ta fram den lokala profilen har personalen bland annat tittat på statistik om hur bibliotekskortsanvändningen ser ut kopplat till utbildningsbakgrund, ålder, disponibel inkomst och andel aktiva låntagare inom serviceområdets olika delområden – som i Rosengårds fall rör sig om 18 stycken, varav några delas med andra områdesbibliotek.

Det undersökande arbetet i processen bygger på den användarcentrerade metoden tjänstedesign och SKR:s modell Innovationsguiden, och har resulterat i tre utvecklingsområden som omfattas av tre målgrupper med särskilt stora utmaningar.

De berörda målgrupperna är äldre 65+, unga 16–18 år samt arbetssökande. Den nya kunskapen om målgrupperna ska fungera som stöd framåt i verksamhetens planering och prioriteringar av aktiviteter och programutbud. Nedan följer exempel på den analys som gjorts kring de tre utvalda målgrupperna och de förändringar som planeras för att möta deras behov.

Träffpunkt för äldre kvinnor

Teamet som fokuserat på målgruppen 65+ har utgått från frågeställningen ”Hur kan vi få kunskap om målgruppens behov och önskemål och sedan omvandla detta till relevant verksamhet och erbjudna tjänster?” 

Genom samtal med äldre personer har personalen bland annat fått insikt om att vana biblioteksbesökare ägnar sig åt fler och mer varierade fritidsaktiviteter än icke-besökarna och att de intervjuade kvinnorna i högre grad än männen spenderar tid i hemmet och utför sysslor som matlagning och städning. 

En av slutsatserna teamet dragit är att äldre kvinnor i området i större utsträckning tycks vara isolerade i hemmet än de äldre männen. Därför ska Rosengårdsbiblioteket skapa en regelbunden träffpunkt för äldre kvinnor i biblioteket.

Specialvisning för unga

Ett annat personalteam har valt att fokusera på unga 16–18 år. De utgick från utmaningen ”Hur kan vi som bibliotek i ett socioekonomiskt utsatt område skapa en fysisk plats som svarar mot de ungas behov?”

I dialoger har de unga uttryckt att de har behov av grupprum och tysta studierum. De önskar få bättre kunskap i hur de ska hitta på biblioteket och vad de får göra var i lokalerna. 

En av de intervjuade ungdomarna beskrev situationen före ombyggnaden så här: “De vuxna bestämde på gamla Rosengård.” Personalen har därmed bestämt sig för att testa en särskild biblioteksvisning för unga födda 2004–2006. Syftet är att ungdomarna ska känna sig mer välkomna och trygga på biblioteket, då de vet vilka platser som är till för vad. Målet blev därför att skapa ett bibliotek där det skulle kännas annorlunda: mer välkomnande, med tydliga platser för samvaro och för studier. 

“De vuxna bestämde på gamla Rosengård.”

Tematräffar vid språkcaféer

Ytterligare ett personalteam har utgått ifrån frågan ”Hur kan vi bidra till att fler i vårt område hittar vägar som leder till jobb?” 

I det undersökande arbetet såg teamet bland annat att kunskap i svenska är viktigt för att få jobb och hålla kontakt med myndigheter, att läxhjälp och språkcafé ses som trygga sammanhang för att lära sig svenska samt att biblioteket är en bra ingång till myndigheter och det offentliga samhället i stort. En av idéerna som uppkommit är att testa tematräffar vid språkcaféer. På så vis ska arbetssökande få kontakt med myndigheter och föreningar, och bygga värdefulla nätverk som leder till att de närmar sig arbetsmarknaden. Träffarna ska ligga på tidpunkter som tar hänsyn till de arbetssökandes olika behov.

Under processens gång har medarbetarna på Rosengårdsbiblioteket kommit fram till många fler idéer som de vill testa. Arbetet är självklart inte avslutat i och med analysen och anpassningarna, utan nu återstår att se om aktiviteterna blir framgångsrika och möter de uttryckta behoven. Att utvärdera, skruva och förändra för att nå bästa möjliga effekt är en del av modellen. 

Vi som jobbar med profilbiblioteksutveckling i Malmö återkommer med fler exempel på Malmös arbete med att utveckla sina bibliotek utifrån de lokala behoven. Vi lovar att berätta mer om hur det gått med de idéer och aktiviteter som är sprungna ur dialoger med Rosengårdsborna!

Charlotta Westerberg arbetar som utvecklare på Biblioteken i Malmö. Hennes uppdrag består bland annat av att processleda arbetsgrupper i utvecklingen av bibliotekens innehåll och verksamheter och att genomföra delaktighetsprocesser med barn och unga i samband med skapandet av nya bibliotek. Hon har tidigare arbetat som barn- och ungdomsbibliotekarie i många år och använder sig mycket av dessa erfarenheter i rollen som verksamhetsutvecklare.