Maria Tidblom

Digiteket lanserar podden Angelägen podd – om forskning och folkbibliotek! I det första avsnittet ska vi börja med att ringa in vad forskning är och hur man kan ta tillvara och använda forskning i det vardagliga biblioteksarbetet. Samtalet är en inspelning av ett seminarium som Digiteket arrangerade på Bokmässan 2025 – spetsa öronen och lyssna på det första avsnittet! I samband med den förstärkta satsningen på att tillgängliggöra och sprida biblioteksrelevant forskning under paraplyet Angelägen forskning lanserar Digiteket en ny podd! I det första avsnittet av Angelägen podd – om forskning och folkbibliotek får vi lyssna på ett samtal från ett seminarium som Digiteket arrangerade under Bokmässan 2025.  I samtalet möts Jenny Lindberg, lektor vid Högskolan i Borås, Erika Lundvall, bibliotekarie på Kulturcentrum Kulören i ...

För många unga sker skrivandet endast i form av uppgifter i en pressad skolmiljö med betygsättning. Men i tidskriften ponton får unga mellan 14 och 21 år skriva och läsa varandras texter utifrån ren lust och nyfikenhet – utan krav på prestation.

Under 2025 arrangerar Resursbiblioteket för romani chib tre författarsamtal om romsk litteratur och kultur. I det här samtalet har författaren Britt-Inger Hedström Lundqvist bjudits in för att berätta om sin självbiografiska bok Pappas flicka gör som fan hon vill – en skildring av hennes uppväxt, liv och identitet som resande.

Under 2025 arrangerar Resursbiblioteket för romani chib tre författarsamtal som ett sätt att lyfta fram romsk litteratur och kultur. I det här samtalet har Fred Taikon bjudits in för att berätta om sin barnboksserie Barnen på Tanto. Böckerna skildrar romska barns äventyr och lekar i 1950-talets Stockholm. 

Under 2025 arrangerar Resursbiblioteket för romani chib tre författarsamtal som ett sätt att lyfta fram romsk litteratur och kultur. Det första samtalet om resandefolkets historia, med författaren Stephan Skougaard och musikern Ralf Novak Rosengren finns nu tillgängligt att titta på i efterhand.

Läser man en bok som saknar text på ett annorlunda sätt? Silent Books är textlösa bilderböcker som möjliggör en gemensam läsning där fler kan vara delaktiga på lika villkor. För både nyanlända som lär sig svenska och barn med språkstörning har dessa böcker visat sig vara ett bra verktyg för språkutveckling, fantasi och inkludering. Den här guiden ger tips på hur du kan börja arbeta läsfrämjande med Silent Books.

Det finns många barn och unga idag som utesluts från kultur- och fritidsaktiviteter eftersom familjen inte har råd. Ungas perspektiv ger fler insikter om hur hälsan hänger ihop med både ekonomi och vilket område man bor i. Men på vilket sätt kan bibliotek, kulturskola och civilsamhälle arbeta för att jämna ut denna orättvisa?

I en forskningscirkel, arrangerad av Biblioteksutveckling Region Skåne, har bibliotekarier fått arbeta med skrivande för att dela med sig av olika läsfrämjande insatser för unga. Metoden Shared Reading har bland annat provats, en annan är bokcirklar utifrån ungdomars egna idéer. Nu finns tre av texterna att läsa här på Digiteket.

På Resursbiblioteket för romani chib arbetar minoritetssamordnaren Mirsad Sahiti och bibliotekarien Senka Islamovinć. Digiteket har träffat dem för att få veta mer om hur de arbetar för att lyfta de romska språken och för att stödja folkbiblioteken

Vid Kulturrådets läsfrämjandeträff i december presenterades Agnes Török,  Sveriges nya läsambassadör. Hen berättade då om att tre unga läsråd ska etableras i olika delar av vårt avlånga land. Digiteket har träffat Agnes för att få veta mer om hur det går med läsråden och hur hen ser på sin roll som läsfrämjande förebild.

Många bibliotek har fått upp ögonen för den norska metoden Lesersørvis! Kärnan i metoden går ut på att förstå vad en läsare har uppskattat i en bok genom att identifiera ett antal nycklar. Digiteket har träffat Vanja Øyrås, som står bakom Lesersørvis, för att få veta mer om hur metoden används på bibliotek och hur den skiljer sig från sin amerikanska motsvarighet Readers’ Advisory.

AKK, Bliss, Daisy eller Äppelhylla – det finns gott om akronymer och kluriga benämningar som används inom bibliotekens arbete med tillgänglig läsning. Men vad betyder de egentligen? I den här ordlistan har Digiteket samlat några begrepp för olika kommunikationsstöd, medieformat, tekniska hjälpmedel och bibliotekstjänster som är bra att känna till.

Vilka kompetenser behövs för att arbeta med läsfrämjande och litteraturförmedling? I juni arrangerade Digiteket och Biblioteksutveckling Östergötland ett webbinarium på temat folkbibliotekariers kompetenser för läsfrämjande.

Hur kan folkbibliotek arbeta för att motverka psykisk ohälsa? Reflekterande skrivande är en biblioterapeutisk metod som syftar till att stärka människors självkänsla och självförståelse. Det är ett läkande skrivande som rymmer en stor demokratisk potential, menar Anna-Lova Rosell, som nyligen skrivit en rapport om metoden.

Finlandsinstitutets bibliotek i Stockholm är sedan 2021 ett nationellt resursbibliotek för det finska minoritetsspråket. Digiteket har träffat bibliotekschef Eeva Östberg och barn- och ungdomsbibliotekarie Linda Åkerlund för ett samtal om institutets biblioteksverksamhet och på vilket sätt som denna stöttar folkbiblioteken i sitt uppdrag att arbeta med den sverigefinska minoriteten och det finska språket.

Barns och ungas delaktighet och inflytande är ett prioriterat område för Biblioteken i Malmö, BiM, liksom för de flesta folkbibliotek. Men hur arbetar biblioteken aktivt för att involvera barn och unga i sin verksamhet och finns det några konkreta metoder som visat sig framgångsrika?

Högläsning kan vara en givande och rolig metod att arbeta läsfrämjande på, även för en ung eller vuxen målgrupp. Men för den som aldrig testat att högläsa kan det dock kännas svårt och som ett stort steg att komma igång. I den här korta guiden har Digitekets redaktör Maria Lorentzon därför punktat ner tio tips som en hjälp på vägen.

Anja Gatu, Emma Karinsdotter och Kristina Sigunsdotter är alla tre lästa och omtyckta barnboksförfattare. De gör ofta författarbesök på skolor och bibliotek för att träffa barn, berätta om sina böcker och inspirera till läsning. Digiteket bestämde sig för att prata med de tre författarna om deras erfarenheter och vilka råd de kan ge till bibliotekarier när de ska arrangera författarbesök som vänder sig till barn.

Under flera år har Maria Nikolajeva, professor emerita vid University of Cambridge, genomfört barnlitterära vandringar för vuxna i Stockholm. Att delta i en vandring är en sinnlig och medryckande upplevelse, där ett samspel mellan plats och text fördjupar läsningen och ger nya perspektiv.  Maria Nikolajeva har varit tongivande inom forskningen om barnlitteratur under sin mångåriga verksamhet inom det akademiska fältet. Hon har varit verksam som professor i litteraturvetenskap på Stockholms universitet under dryga tio år och tillträdde 2008 en professur i barnlitteratur på University of Cambridge. Nikolajeva har en omfattande vetenskaplig publicering och hennes böcker om barnlitteratur är väl använda inom högre utbildning.  I samband med sin pensionering för knappt fyra år sedan flyttade Nikolajeva tillbaka till Stockholm och har sedan dess arrangerat barnlitterära vandringar ...

I slutet av februari 2023 publicerade Kulturrådet rapporten Nuläge om barns och ungas läsning. Rapporten är en kartläggning med tillhörande analys som gjorts utifrån det aktuella forskningsläget, myndighetsrapporter, statistik och i dialog med olika aktörer inom det läsfrämjande området.