Gå direkt till innehållet
Bibliotekarien Kajsa Wictorin. Foto: Maria Tidblom. Licens: Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0)

Introducera Legimus på rätt sätt!

Att introducera någon till Legimus handlar om mycket mer än att skapa ett konto. Det handlar om att lyssna och förstå behov, att anpassa introduktionen utifrån varje enskild persons förmåga och, inte minst, att uppmuntra till läsning. I den här artikeln delar två bibliotekarier i Malmö med sig av sina erfarenheter. MTM har även skapat en kurs som ger stöd för bibliotekspersonal som registrerar användare i Legimus.

Varje vecka möter bibliotekarierna på Malmö stadsbibliotek personer som behöver hjälp att komma igång med Legimus – en digital tjänst med talböcker och punktskriftsböcker som drivs av Myndigheten för tillgängliga medier (MTM). Legimus riktar sig till personer vars lässvårigheter grundar sig i en funktionsnedsättning. Det kan exempelvis vara barn eller vuxna som möter ett läshinder på grund av att de har dyslexi, afasi eller en synnedsättning. Varje möte är unikt eftersom olika personer har olika behov och förkunskaper. Därför är det viktigt att den som registrerar nya Legimusanvändare ställer rätt frågor och anpassar introduktionen utifrån varje enskild persons behov.

Bibliotekarien Kajsa Wictorin och bibliotekspedagogen Catarina Cederholm på Malmö stadsbibliotek introducerar och registrerar regelbundet nya användare i Legimus. 

– Här på stadsbiblioteket får jag oftast frågan om Legimus när jag bemannar våra informationsdiskar på olika avdelningar i huset. Då brukar jag börja med att fråga vad personen känner till om Legimus för att bättre veta hur jag på bästa sätt kan ge en introduktion, säger Kajsa. 

Det är viktigt att vara lyhörd inför användarens behov och önskemål. Kajsa försöker genom samtalet förstå vilken form av lässtöd som den frågande personen behöver och därigenom avgöra ifall hen är berättigad till Legimus. 

– Jag berättar att Legimus inte är till för alla, att det är ett undantag i upphovsrättslagstiftningen och att det är ett bra verktyg för dem som har en funktionsnedsättning som gör att de möter ett läshinder, fortsätter Kajsa.

För att veta om personen som ansöker om ett konto i Legimus är berättigad till det behöver bibliotekarien säkerställa ett samband mellan en funktionsnedsättning och en lässvårighet hos personen. Att bestyrka sin funktionsnedsättning med dokumentation är inget krav, men personen måste kunna beskriva sina behov och utmaningar i samband med läsning.

Ny digital utbildning för Legimusregistrerare

MTM har tagit fram en ny utbildning för dig som arbetar med tillgänglig läsning på bibliotek och ska introducera nya användare till Legimus. Kursen ger grundläggande kunskaper om förmedling av tillgängliga medier, lagar och regler och annat som du behöver kunna för guida läsarna i användningen av tjänsten. Kursen riktar sig till bibliotekarier vid alla bibliotekstyper och är obligatorisk för dig som är ny registrerare i Legimus. För dig som redan har ett konto med registrerarbehörighet ger kursen möjlighet att repetera och uppdatera din kunskap.

Catarina Cederholm är van att introducera barn till Legimus. Hon berättar att barn oftast kommer tillsammans med sin förälder till biblioteket för att skaffa Legimus, men det kan också vara så att föräldern kommer själv.

Bibliotekarien Catarina Cederholm. Foto: Maria Tidblom. Licens: Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

– Jag börjar alltid med att fråga vad de vet om Legimus, svarar på eventuella frågor och visar på webbsidan hur de gör för att söka efter böcker. Jag berättar också att Legimus är till för dem som möter någon form av läshinder, att det är ett hjälpmedel som inte alla är berättigade till, vilket föräldrarna ofta redan känner till. När jag skapar ett konto och går igenom avtalet försöker jag förklara för barnet det som är viktigt, att man inte ska låna ut sitt konto till en kompis exempelvis, säger Catarina. 

Hur man anpassar samtalet är väldigt situationsbaserat, men ett lugnt tempo är alltid bra, enligt Kajsa. 

Hon fortsätter:

– När det är någon som jag bedömer är i behov av extra stöd med just den digitala biten brukar jag lägga mer tid på att visa hur appen fungerar och sakta ner tempot ännu mer.

– Ibland känner jag av att de är lite otåliga och då håller jag introduktionen kortare, fyller Catarina i. Och ifall jag märker att de har många frågor så tar jag istället mer tid till att gå igenom allting med dem noggrant. 

Få syn på dina kompetenser inom tillgänglig läsning!

Folkbiblioteken finns till för alla – och bland alla människor finns läsare med olika behov av stöd för att kunna läsa. Vissa behöver ett lättläst språk för att kunna ta del av en bok eller förstå information. Andra vill och behöver träffas och diskutera det de läser, tillsammans med likasinnade. Kursen Kompetenser för tillgänglig läsning är en vägledning för att kartlägga bibliotekets läsfrämjande verksamhet för personer med funktionsnedsättning och för att synliggöra arbetssätt och medarbetarnas kompetens inom förmedling av tillgänglig läsning. Verktygen och övningarna som beskrivs i kursen kan hjälpa till att synliggöra hur medarbetare kan bidra med kompetens och ta stöd av varandras kunskaper och erfarenheter. 

Organisation och omvärld
60+ min

Kompetenser för tillgänglig läsning – vad kan vi?

Kurs

I den här kursen presenteras ett antal övningar som bibliotekspersonal kan göra gemensamt för att kartlägga och identifiera styrkor och utvecklingsområden i arbetet med att förmedla och främja tillgänglig läsning. Kursen går även igenom olika typer av kompetenser och vad som menas med förmedling av tillgänglig läsning. Kursen hjälper er att identifiera den gemensamma kunskapsbasen – vad ni på biblioteket kan tillsammans.

Det tekniska kan vara svårt för vissa personer och Kajsa har därför tagit för vana att informera om att användarnamnet för inloggningen är användarens e-postadress, men också att man kan ändra både användarnamn och det autogenererade lösenordet. 

– Även om det kan uppfattas som självklarheter så är det inte det för alla, säger Kajsa. 

Det kan vara lite annorlunda att introducera och registrera barn i Legimus. Catarina framhåller att man därför måste känna in om barnen själva är intresserade av böcker och läsning eller om de är lite motsträviga. 

– Ifall jag upptäcker att barnet är tveksamt så försöker jag vara extra uppmuntrande och framhålla att det är värt att testa Legimus. Och att det är viktigt att välja en bok att lyssna på som man tycker verkar vara bra. Vid behov berättar jag också att det är så bra med Legimus just för att man, i de flesta böcker, kan lyssna och läsa texten samtidigt, säger Catarina.

När det kommer till studenter som vill skaffa ett Legimuskonto för att få tillgång till kurslitteratur är det viktigt att de vänder sig till biblioteket på den högskola eller det universitet som de studerar på. Där kan de få rätt hjälp utifrån sin studiesituation och kan även beställa inläsning av kurslitteratur. 

Det här är bra att tänka när man ska introducera nya användare i Legimus

  • Anpassa introduktionen efter situation och person.
  • Läs tillsammans igenom avtalet och förklara med andra ord om något är svårt att förstå.
  • Visa användaren hur man söker, hittar, lånar och läser böcker i Legimus.
  • Avsluta introduktionen med att hjälpa användaren att hitta rätt bok eller ge några boktips!

Upphovsrätt och licens för innehåll på aktuell sida

Observera att innehållet (texten, bilder, video och så vidare) på sidan kan vara licensierad i enlighet med olika licenser.

Texten på denna sida är licensierat enligt Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Detta innebär att du:

  • får kopiera och dela vidare materialet i vilket medium eller format som helst
  • får remixa, återanvända och bygga på materialet
  • får använda det i kommersiella syfte och sammanhang
  • inte behöver fråga om lov.

Om du bearbetar, delar eller använder texten:

  • Ge ett korrekt Erkännande
    • ange verkets namn,
    • ange vem som skapat verket,
    • ange länk till verkets ursprungsplats,
    • ange länk till upphovspersonens webbsida (frivilligt, men trevligt),
    • ange vilka delar som eventuellt är bearbetade
    • länka till licensen.

Ett korrekt erkännande skulle kunna se ut så här:

Allt du skulle vilja veta om Creative Commons, men varit för skraj att fråga om, av Ola Nilsson. Texten är licensierad med Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0).

Kommentarer

Hjälpte detta dig?

Digiteket-redaktionen vill gärna veta mer om hur du har använt artikeln.


Fält markerade med * är obligatoriska. Redaktionen granskar kommentarer innan de publiceras. Din e-post kommer inte publiceras.