5-30 min

Under våren deltog Nyköpings bibliotek och Biblioteksutveckling Sörmland i kampanjen #EveryBookItsReader på Wikipedia. Kampanjen vänder sig till bibliotekarier och bokälskare. Vad var det som gjorde att Malin Johansson på Nyköpings bibliotek blev nyfiken på att delta och hur kom det sig att bibliotekarien Laurie Bridges ursprungligen startade kampanjen? Sedan 2023 pågår den globala kampanjen #EveryBookItsReader under april månad. Syftet är att förbättra Wikipedias innehåll när det gäller litteratur. På svenskspråkiga Wikipedia saknas det många artiklar som rör barnlitteratur, men även artiklar om författare som bor och verkar i andra länder och som skriver på andra språk än svenska och engelska. Malin Johansson, bibliotekarie på Nyköpings bibliotek, blev intresserad av kampanjen för att den kombinerar bibliotekets uppdrag kring läsfrämjande och MIK, medie- och informationskunnighet: – När ...

Återkommande bok- och skrivklubbar, ett omfattande mangabibliotek och unga läsambassadörer – folkbiblioteken i Söderköping, Gislaved och Halmstad har arbetat på olika sätt för att nå och engagera unga i sin verksamhet. Detta presenterade de under ett webbinarium med temat barnrätt i praktiken.

Hur påverkar artificiell intelligens våra relationer? Vad händer med privatlivet i en uppkopplad värld? Under hösten 2024 möttes läsare och teknikexperter i en nyskapande bokcirkel för att bland annat utforska dessa framtidsfrågor. Med science fiction-romaner som utgångspunkt och forskare som samtalspartners skapades ett forum där teknikens möjligheter och utmaningar belystes ur både mänskliga och samhälleliga perspektiv.

Kungliga biblioteket (KB) har under 2024 tittat närmare på om och hur lärosätesbiblioteken arbetar med att skapa beredskap. Behovet av säkrad tillgång till forskning, möjligheter och utmaningar kring öppen vetenskap samt vikten av MIK-arbete är några viktiga infallsvinklar som framkommer i kartläggningen.

Trots att ChatGPT ofta beskrivs som opålitligt används det till att söka information. I masteruppsatsen "Information i sammanflätning och förändring: Ungdomars informationssökning med ChatGPT" beskrivs hur ChatGPT:s inträde i ungdomars informationspraktiker i förlängningen har lett till både förändringar i hur ungdomarna använder Google och hur de granskar fakta. Samtidigt kan den nya information som genereras ha konsekvenser för informationslandskapet i stort.

En helt prestige- och prestationslös bokcirkel där man läser det man vill, och pratar om det man läst med andra, om man vill. Kan det vara något för folkbiblioteket? Ja, det menar Simon Lundin som tillsammans med två kollegor håller i en tyst bokcirkel på Malmö stadsbibliotek.

Hur kan folkbibliotek arbeta med barnrätt i praktiken? Det är temat för en webbinarieserie som Digiteket arrangerar tillsammans med ett antal regionala biblioteksverksamheter. Utvärdera mer med barn och räds inte för att släppa på den egna kontrollen – så löd två råd från de inbjudna gästerna vid det första tillfället. För att möjliggöra för personal på folkbibliotek att utveckla sitt barnrättsarbete samarbetar några regionala biblioteksverksamheter med att arrangera en serie webbinarier på olika teman tillsammans med Digiteket: Barnrätt i praktiken. Under hösten 2024 sker samarbetet med Region Jönköpings län, Region Kalmar län, Region Uppsala och Västra Götalandsregionen. Under 2025 är tanken att webbinarieserien ska fortsätta med andra regioner.    Mot bakgrund av Kulturrådets satsning Läsfrämjandelyft för folkbibliotek har höstens två tillfällen temat läsfrämjande barnrättsarbete. Detta första ...

AKK, Bliss, Daisy eller Äppelhylla – det finns gott om akronymer och kluriga benämningar som används inom bibliotekens arbete med tillgänglig läsning. Men vad betyder de egentligen? I den här ordlistan har Digiteket samlat några begrepp för olika kommunikationsstöd, medieformat, tekniska hjälpmedel och bibliotekstjänster som är bra att känna till.

Fyra norrbottniska kommuner har samarbetat i ett projekt för att främja läsning hos ungdomar med hjälp av digitala verktyg. Detta har lett framtill bland annat VR-upplevelser, Booktok, miniatyrböcker, AI-mordgåtor och en epa-bokklubb. I denna artikel berättar två av deltagarna i projektet om hur det gick och vilka lärdomar de fått med sig.

Forskningsprojektet "Folkbiblioteken i ett förändrat politiskt landskap" har under flera års tid undersökt hur folkbibliotekens uppdrag att verka för det demokratiska samhällets utveckling påverkas när synen på vad demokrati egentligen är ifrågasätts. I denna artikel berättar forskarna mer om politisk påverkan på folkbibliotek och vilka slutsatser de kom fram till under projektets gång.

Hur kommer det sig att folkbibliotekens utbud av digitala böcker ser så olika ut hos olika bibliotek fastän många delar samma distributör och tekniska gränssnitt? Vilka möjligheter finns för bibliotek att själva påverka för att kunna erbjuda en bättre biblioteksanpassad och användarvänlig tjänst? För att förstå detta och andra klurigheter har Biblioteksutveckling Sörmland tillsammans med bibliotekspersonal i regionen arbetat fram en visuell ekologi för digitala böcker. Digiteket har ställt några frågor till Jessica Malmström, biblioteksutvecklare på region Sörmland, och Anna Corlin, bibliotekarie i Strängnäs, om den nya visualiseringen. Varför behövs en visuell ekologi för digitala böcker på folkbibliotek? – Vi upplever själva att det är svårt att på djupet förstå hur system och aktörer hänger ihop. Flödet för den digitala boken i bibliotekssystemet är komplext. ...

Hur kan folkbibliotek arbeta för att motverka psykisk ohälsa? Reflekterande skrivande är en biblioterapeutisk metod som syftar till att stärka människors självkänsla och självförståelse. Det är ett läkande skrivande som rymmer en stor demokratisk potential, menar Anna-Lova Rosell, som nyligen skrivit en rapport om metoden.

Det finns fem olika resursbibliotek för de olika minoritetsspråken. Digiteket träffade två av medarbetarna på Judiska biblioteket i Stockholm, som är resursbibliotek för minoritetsspråket jiddisch, för att ta reda på mer om språket och hur biblioteken kan jobba för att lyfta fram jiddisch och judisk kultur.

Desirée Stensdotter, som är utbildad teckenspråks- och dövblindtolk, har på flera sätt arbetat med att utveckla tillgänglighetsarbetet både i Piteå där hon jobbar men även i hela Norrbotten. I den här intervjun ger hon sina bästa tips för bibliotek som vill jobba mer med tillgänglighet och berättar även om hur det kom sig att hon började spela in boktips på teckenspråk och så småningom även var med och tog fram en turkos hylla och en Funkisverktygslåda till biblioteket.

I och med generativ AI:s stora genomslag och att du nu med några knapptryck kan skapa bilder, böcker, poesi, musik och mycket annat uppstår frågan om du har upphovsrätt till det algoritmerna skapat. Digiteket tipsar om två aktuella resurser i ämnet och sammanfattar i huvuddrag kunskapsläget i denna komplexa fråga.

I Kävlinge kommun har man mångårig erfarenhet av samverkan mellan folk- och skolbibliotek. Med åren har den fördjupats och utökats och erfarenheten från bibliotekarierna visar att man med små medel kan få till långvariga och hållbara samarbetsstrukturer som samtidigt inte slukar all ens tid.

I mitten av april bevistade jag en tredagarskonferens i Uppsala. Forskare som arbetar med frågor kring desinformation, kunskapsmotstånd, medielandskapet, kritiskt tänkande och liknande, diskuterade aktuell forskning i dessa ämnen. Det var spännande, aktuellt och man fick med sig många intressanta infallsvinklar och lästips. Denna MIK-utsikt blir något så ovanligt som en konferensrapport, med nedslag i de tre dagarnas imponerande innehåll.

Digitalisering presenteras ofta som lösningen på stora problem i samhället. Samtidigt har digital självservice skapat nya behov av stöd. Bibliotek runt om i landet beskriver skrivaren som en besvärlig tidstjuv och det är tydligt att nya digitala samhällshinder skapas på väg mot målet att göra det bästa av digitaliseringens möjligheter. Genom åren har en fråga vuxit fram inom Digidelnätverket: Går det att se mönster och bygga insikter om digitala samhällshinder genom att, via bibliotekspersonalen, samla in besökarnas frågor?   Under maj och juni 2024 genomförs en gemensam registrering av allmänhetens frågor som är relaterade till digital vardag. Statistikinsamlingen sker via en enkät som administreras av samordningsfunktionen för Digidelnätverket. Det är första gången som den här typen av frågor samlas in brett i Sverige. Alla bibliotek är ...

I projektet Småländska sagor – allas sagor utforskar tre olika folkbibliotek, Berättarnätet Kronoberg och Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg hur man kan arbeta läsfrämjande genom berättande och sagor för målgruppen barn ochunga (och i vissa fall även vuxna) med funktionsnedsättningar. Projektet handlar om att utforska berättelsen som sådan och att genom olika uttryck uppleva den småländska sagan.