5-30 min

Hur kommer det sig att folkbibliotekens utbud av digitala böcker ser så olika ut hos olika bibliotek fastän många delar samma distributör och tekniska gränssnitt? Vilka möjligheter finns för bibliotek att själva påverka för att kunna erbjuda en bättre biblioteksanpassad och användarvänlig tjänst? För att förstå detta och andra klurigheter har Biblioteksutveckling Sörmland tillsammans med bibliotekspersonal i regionen arbetat fram en visuell ekologi för digitala böcker. Digiteket har ställt några frågor till Jessica Malmström, biblioteksutvecklare på region Sörmland, och Anna Corlin, bibliotekarie i Strängnäs, om den nya visualiseringen. Varför behövs en visuell ekologi för digitala böcker på folkbibliotek? – Vi upplever själva att det är svårt att på djupet förstå hur system och aktörer hänger ihop. Flödet för den digitala boken i bibliotekssystemet är komplext. ...

Hur kan folkbibliotek arbeta för att motverka psykisk ohälsa? Reflekterande skrivande är en biblioterapeutisk metod som syftar till att stärka människors självkänsla och självförståelse. Det är ett läkande skrivande som rymmer en stor demokratisk potential, menar Anna-Lova Rosell, som nyligen skrivit en rapport om metoden.

Det finns fem olika resursbibliotek för de olika minoritetsspråken. Digiteket träffade två av medarbetarna på Judiska biblioteket i Stockholm, som är resursbibliotek för minoritetsspråket jiddisch, för att ta reda på mer om språket och hur biblioteken kan jobba för att lyfta fram jiddisch och judisk kultur.

Desirée Stensdotter, som är utbildad teckenspråks- och dövblindtolk, har på flera sätt arbetat med att utveckla tillgänglighetsarbetet både i Piteå där hon jobbar men även i hela Norrbotten. I den här intervjun ger hon sina bästa tips för bibliotek som vill jobba mer med tillgänglighet och berättar även om hur det kom sig att hon började spela in boktips på teckenspråk och så småningom även var med och tog fram en turkos hylla och en Funkisverktygslåda till biblioteket.

I och med generativ AI:s stora genomslag och att du nu med några knapptryck kan skapa bilder, böcker, poesi, musik och mycket annat uppstår frågan om du har upphovsrätt till det algoritmerna skapat. Digiteket tipsar om två aktuella resurser i ämnet och sammanfattar i huvuddrag kunskapsläget i denna komplexa fråga.

I Kävlinge kommun har man mångårig erfarenhet av samverkan mellan folk- och skolbibliotek. Med åren har den fördjupats och utökats och erfarenheten från bibliotekarierna visar att man med små medel kan få till långvariga och hållbara samarbetsstrukturer som samtidigt inte slukar all ens tid.

I mitten av april bevistade jag en tredagarskonferens i Uppsala. Forskare som arbetar med frågor kring desinformation, kunskapsmotstånd, medielandskapet, kritiskt tänkande och liknande, diskuterade aktuell forskning i dessa ämnen. Det var spännande, aktuellt och man fick med sig många intressanta infallsvinklar och lästips. Denna MIK-utsikt blir något så ovanligt som en konferensrapport, med nedslag i de tre dagarnas imponerande innehåll.

Digitalisering presenteras ofta som lösningen på stora problem i samhället. Samtidigt har digital självservice skapat nya behov av stöd. Bibliotek runt om i landet beskriver skrivaren som en besvärlig tidstjuv och det är tydligt att nya digitala samhällshinder skapas på väg mot målet att göra det bästa av digitaliseringens möjligheter. Genom åren har en fråga vuxit fram inom Digidelnätverket: Går det att se mönster och bygga insikter om digitala samhällshinder genom att, via bibliotekspersonalen, samla in besökarnas frågor?   Under maj och juni 2024 genomförs en gemensam registrering av allmänhetens frågor som är relaterade till digital vardag. Statistikinsamlingen sker via en enkät som administreras av samordningsfunktionen för Digidelnätverket. Det är första gången som den här typen av frågor samlas in brett i Sverige. Alla bibliotek är ...

I projektet Småländska sagor – allas sagor utforskar tre olika folkbibliotek, Berättarnätet Kronoberg och Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg hur man kan arbeta läsfrämjande genom berättande och sagor för målgruppen barn ochunga (och i vissa fall även vuxna) med funktionsnedsättningar. Projektet handlar om att utforska berättelsen som sådan och att genom olika uttryck uppleva den småländska sagan.  

Denna artikel syftar till att förmedla en samlad bild, i den mån det går, av de kunskaper som finns att tillgå när det gäller mångspråksarbete och läsfrämjande riktat mot barn och ungdom med annat modersmål än svenska eller med anknytning till de nationella minoriteterna.

När bibliotekarierna Elina Garp och Erika Lundvall upptäckte att folkbiblioteken i Västerås inte erbjöd någon form av aktivitet för barn under ett år startade de upp ett projekt med aktionsforskning som grund. Aktionsforskning stärker den professionella yrkesutövningen genom att kombinera teori med praktik i en cyklisk modell. Resultatet blev konceptet Babybabbel – en uppskattad aktivitet som främjar språkutveckling för de allra yngsta.

En fråga många bibliotek brottas med är hur de ska locka målgruppen unga. Kan mangaserier vara ett sätt att nå ut till ungdomar? Två bibliotekarier berättar här om hur de byggde upp ett stort mangabestånd och dessutom involverade ungdomarna i processen.

Finlandsinstitutets bibliotek i Stockholm är sedan 2021 ett nationellt resursbibliotek för det finska minoritetsspråket. Digiteket har träffat bibliotekschef Eeva Östberg och barn- och ungdomsbibliotekarie Linda Åkerlund för ett samtal om institutets biblioteksverksamhet och på vilket sätt som denna stöttar folkbiblioteken i sitt uppdrag att arbeta med den sverigefinska minoriteten och det finska språket.

I det här poddavsnittet möter vi Karen Nowé Hedvall som samtalar med Maria Ringbo om lärande organisationer, organisation och organisationskompetens. Samtalet berör olika sätt att lära och lära av varandra i en organisation. Samtalet behandlar också chefens roll, hur lärande kan stöttas från chefshåll och hur man som chef skapar en lärande organisation.

Utifrån en önskan om att synliggöra manusförfattare som yrkesgrupp och lyfta fram dramatik som en viktig form av litteratur startade två medarbetare på Centrum för dramatik ett samarbete med två folkbibliotek. Resultatet blev Dramatik på bibblan, en workshop i manusskrivande för barn och unga.

Inom KB pågår ett särskilt arbete för att stötta biblioteken att uppnå bibliotekslagens krav på särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna. I den här artikeln berättar vi om hur du som jobbar på bibliotek kan dra nytta av de nationella tjänster som finns på området.

Den här texten lyfter olika faktorer som kan möjliggöra eller vara ett hinder för positiva läsupplevelser och läsmotivation hos unga. Flera faktorer kan relateras till den enskilda individen, exempelvis intressen, bakgrund och livssituation, läsförmåga och preferenser gällande format.

EU-valet närmar sig, och med det frågor kring påverkan och desinformation. EU-kommissionen ställer nya intressanta krav på sociala medier-plattformarna. Kan de exempelvis göra sina algoritmer mer politiskt balanserade? Det har lanserats en europeisk faktagranskningsdatabas inför valet. Denna MIK-utsikt tar även upp en ny svensk satsning på MIK och frågan om AI-kunnighet i en snabbt föränderlig tid.