Kompetens och kunskap för att förmedla tillgänglig läsning

I förra lektionen beskrevs att det finns många olika läsare med olika behov och många olika sätt att läsa. Det betyder att det är svårt för biblioteken att slå fast exakt vilken kunskap och kompetens som behövs för att kunna förmedla tillgänglig läsning. För att kunna förmedla litteratur och väcka läslust behövs lyhördhet för individens möjligheter och behov och förståelse för vad just den här läsaren behöver och kan. Samtidigt känner vi till att genom att arbeta kunskapsbaserat, till exempel utifrån forskning och praktisk erfarenhet, så når biblioteken mycket längre i uppgiften att förmedla läsning, litteratur och information till alla. Professionellt arbete på bibliotek, som att förmedla tillgänglig läsning, baseras på flera kunskapsbaser. Dessa kan vara akademisk utbildning, olika former av fortbildning under yrkeslivet och beprövad erfarenhet. 

Kunskap om läsnedsättningar

Kunskap som är av betydelse i arbetet med att förmedla tillgänglig läsning är exempelvis kunskap om läsnedsättningar och hur de tar sig uttryck. Läsnedsättning kan handla om svårighet att se, avkoda eller minnas text, koncentrationssvårigheter eller motoriska svårigheter. Personer som arbetar på bibliotek behöver känna till olika hinder för läsning och hur funktionsnedsättningar kan leda till läsnedsättning. 

Kunskap om olika sätt att läsa

Grundläggande kunskaper om olika användargruppers förutsättningar, villkor och läspraktiker nås exempelvis genom forskningsstudier, statistik och rapporter från myndigheter. En del bibliotek arbetar med egna kvalitativa eller kvantitativa användarstudier för att lära sig mer om de behov som finns i lokalsamhället. Vissa läsare har behov av en lugn och tydlig läsmiljö, då känslighet för starka intryck och rörig typografi kan försvåra eller blockera läsningen. Andra läsare behöver andra förutsättningar. Bibliotekarier behöver också kunskap om olika sätt att läsa, och känna till exempelvis vad lyssningsläsning och punktskriftsläsning är och hur det fungerar. 

Kunskap om olika hjälpmedel

Annan kunskap som är central i arbetet med förmedling av litteratur och läsning är kunskap om olika hjälpmedel, teknik, system och program som kan användas för läsning. Läsare med synnedsättning kan behöva material med större text och möjlighet att förstora digitalt innehåll utan att förlora överblick. Andra läsare kan behöva anpassad uppläsningstakt. Att känna till hur punktskriftsdisplayer, läspennor, förstoringshjälpmedel, talsyntes och läsprogram fungerar är en del av förmedlingsarbetet. Att känna till olika format för läsning, exempelvis tryckt text, e-böcker, taktil skrift och storstil, är en annan del i arbetet med tillgänglig läsning. Vissa läsare behöver tillgång till punktskrift och format som kan läsas med skärmläsare.

Teknisk utveckling påverkar i snabb takt hur böcker, tjänster och plattformar kan vara utformade och hur litteratur skapas, distribueras och läses. Ett exempel är utvecklingen av svenska talsyntesröster och tillämpning av AI. Kontinuerlig omvärldsbevakning är därför centralt i relation till uppdraget. 

I mötet med användaren behövs ofta kunskap om informationssökning, katalogisering och tillgänglighetsmetadata för att kunna vägleda till läsning oavsett var den finns. Tillgänglighetsmetadata beskriver e-bokens tillgänglighetsfunktioner, exempelvis om det är möjligt att lyssna på boken eller läsa den med punktskrift. För bibliotek som ska vägleda läsare, är den här informationen viktig för att hitta till läsning som fungerar.

Från och med den 28 juni 2025 ska e-bokstjänster vara tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Det betyder att kommersiella aktörer ska erbjuda universellt utformade e-böcker som standard. Detta regleras i tillgänglighetslagen som genomför tillgänglighetsdirektivet i Sverige. Offentliga aktörers, därmed bibliotekens, digitala plattformar omfattas istället av DOS-lagen. Läs mer om detta på sidan Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service hos Myndigheten för digital förvaltning (DIGG). När litteratur tillgängliggörs på nya sätt och finns på fler platser får bibliotekarier en ännu viktigare roll i att vägleda läsare till olika former av tillgänglig läsning.

Kunskap om bemötande

Kunskap om bemötande och relationsskapande är alltid relevant i bibliotekssammanhang, och det gäller inte minst i relation till de prioriterade målgrupperna. Utan trygghet i mötet riskerar tekniken eller medierna att aldrig komma till användning. Stödet från biblioteken behöver ofta vara återkommande och personligt anpassat. Med engagemang kan bibliotekspersonal skapa förtroende och stärka personens självkänsla i rollen som läsare, för såväl vuxna som för barn. Biblioteken har möjlighet att bidra till delaktighet i kultur och samhälle. 

Kunskap om lagstiftning och rättigheter

Annan kunskap som är central för bibliotek är kunskap om vilken lagstiftning som gäller, exempelvis gällande bibliotekens ändamål och ansvar, upphovsrätt, diskrimineringslag, barnrätt, tillgänglighetslagstiftning och nationella mål för funktionshinderspolitiken. Vem har rätt att använda Legimus? Hur fungerar det att få bibliotekets hemsida uppläst? Vem har möjlighet att delta i programverksamhet om boken bara finns i tryckt format?