Beskriva och analysera kompetensbehov

Att utveckla bibliotekens verksamhet innebär många gånger att stärka och utveckla bibliotekspersonalens kunskap och kompetens, men det är inte ovanligt att bibliotek har mer vana av att beskriva vad de gör än att beskriva vad de faktiskt kan. Verksamhetsutveckling och kompetensutveckling går ofta hand i hand. Kunskap och handling är tätt sammankopplat och forskning om kunskapsintensiva organisationer visar att kunskap kan betraktas som något vi gör, snarare än som något vi har (se bland annat Runsten & Werr 2016, s. 64).

Kunskap eller kompetens

Skillnaden mellan kunskap och kompetens handlar förenklat uttryckt om teori kontra praktik, om att veta något jämfört med att kunna omsätta kunskapen i praktisk handling. I forskning om lärande i arbetslivet beskrivs kompetens som en individs handlingsförmåga i relation till en viss uppgift, uppdrag eller situation (se exempelvis Ellström 1992; Granberg & Ohlsson 2016). Kompetens kan också vara gemensam och finnas i samspelet mellan medlemmarna i en arbetsgrupp eller organisation.

Olika typer av kompetenser

Ibland delas kompetens upp i olika typer, för att visa hur mångdimensionellt det kan förstås. Det kan handla om: formell kontra informell kompetens, teoretisk kontra praktisk och social kompetens, individuell kontra organisatorisk kompetens, hård kontra mjuk kompetens eller generell kontra specifik kompetens.

Med formell kompetens avses kunskap och färdighet som en person har förvärvat genom formella utbildningsvägar, som gymnasieskola och universitetsstudier och som kan styrkas med examensbevis eller intyg. Informell kompetens är kunskap och erfarenhet som någon har förvärvat utanför utbildning, genom livserfarenhet, arbete och fritid. Funktionell, reell eller faktisk kompetens beskriver de kunskaper som individen har, utöver den formella kompetensen, och som behövs för att uppgifter ska kunna utföras på ett kompetent sätt (se exempelvis Ellström 1992). Det handlar om den faktiska förmågan att utföra arbetsuppgifter och uppnå resultat, som kan vara både formell och informell.

Teoretisk kompetens innebär att förstå fakta, forskning och teorier inom ett område, exempelvis tillgänglig läsning. Praktisk kompetens innebär att kunna utföra en uppgift eller ett hantverk i praktiken, exempelvis skapa konto i Legimus eller att ladda ned en e-bok. Social kompetens innebär att kunna samarbeta, kommunicera och bygga relationer med kollegor och framförallt med läsare som behöver bibliotekets stöd för läsning.

Med individuell kompetens avses den enskilda medarbetarens kunskaper, färdigheter och förhållningssätt. Med organisatorisk kompetens avses det som skapas när individer samarbetar och bygger gemensamma arbetssätt, rutiner och kultur. Organisationsforskarna Otto Granberg och Jon Ohlsson skriver att en alltför stark tonvikt på enbart individens kompetens kan leda till att lärande och kompetens i organisationen som helhet ger begränsade resultat (2018, s. 293). 

För att biblioteket ska kunna nå och angå alla läsare behöver därför kunskap om områden som tillgänglig läsning växa från enskilda medarbetares kompetens till team, arbetslag och hela biblioteksorganisationen. Den samlade kunskapen som finns fördelad mellan flera personer, grupper, eller mellan människor och teknik, benämns distribuerad kunskap eller kompetens. Att kompetensen är distribuerad kan göra biblioteksorganisationer mer flexibla och rustade att hantera förändringar när de inte är beroende av en enda ”expert” på tillgänglig läsning.

Tyst kunskap eller kompetens nämns också ofta när vi talar om vilken kunskap som finns i en organisation. Med det menas den praktiska, erfarenhetsbaserade kunskapen som sitter i händerna och i omdömet snarare än i forskning, litteratur och instruktioner. Tyst kunskap är den kunskap och erfarenhet som en person har, men som ofta är svår att sätta ord på, skriva ner eller förmedla direkt. Det är sådant någon ”bara kan” efter lång erfarenhet och praktisk övning, en slags intuition eller fingertoppskänsla. Ett exempel skulle kunna vara en erfaren bibliotekarie som kan ”läsa av” en besökare och intuitivt förstå vilket bemötande eller vilken bok som kan passa. Tyst kunskap är ofta värdefull i biblioteksverksamheten men riskerar att försvagas om den inte synliggörs och delas. Därför behöver bibliotek skapa miljöer där kollegor kan arbeta nära varandra och tala om sitt arbete och sin kunskap. 

Att synliggöra kunskaper och kompetenser

När vi talar om kunskap och kompetens är det ofta i relation till det vi saknar och de behov vi har av att utvidga kompetens eller erövra ny kompetens. I arbetslivet beskriver kompetensbehov de kunskaper, färdigheter och förhållningssätt som en individ eller organisation behöver för att klara sina uppgifter – nu och i framtiden. Det handlar om att identifiera och analysera vilken kompetens som krävs för att nå mål, att lösa uppgifter eller hantera nya utmaningar, att synliggöra vilken kompetens som redan finns hos personalen och att se vad som saknas och behöver utvecklas.

De verktyg, metoder och övningar som beskrivs i den här kursen kan hjälpa till att urskilja de kunskaper och kompetenser som är inbegripna i arbetet med att förmedla tillgänglig läsning och hur kunskaperna tar sig uttryck i handling. Att diskutera kompetens som krävs för att förmedla läsning till alla synliggör bibliotekens roll i det demokratiska uppdraget. Genom att tydliggöra vilken kompetens verksamheten har – och behöver – kan biblioteken också bättre samverka med andra aktörer.