Förmedling och främjande av tillgänglig läsning

Att leva med en funktionsnedsättning innebär för många att förutsättningarna för delaktighet och jämlikhet i levnadsvillkor är sämre. Det gäller många samhällsområden. Kommuner, regioner och statliga myndigheter har ett särskilt ansvar och en viktig roll för att förändra och förbättra detta. Funktionshinderspolitiken anger att varje myndighet har ett ansvar för att verka för att lokaler, verksamhet och information är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning.

Kommunernas bibliotek, regionerna och staten har samarbetat under många år för att göra läsning möjlig för fler. Det är snart 50 år sedan den så kallade talboksmodellen introducerades, och staten och biblioteken i Sverige samarbetar alltjämt för att personer med syn- eller annan läsnedsättning ska få tillgång till talböcker. 

Vad innebär läsfrämjande?

Med läsfrämjande menas ofta aktiviteter och insatser som görs för att väcka, stödja och utveckla människors intresse för att läsa. Det kan innebära att öppna vägar till litteratur och texter för de som ännu inte är läsare, eller att skapa fler möjligheter till läsglädje och fördjupning för de som redan hittat till läsning. Genom att arbeta läsfrämjande och litteraturförmedlande vill folkbiblioteken skapa läslust hos alla. Förmedling av litteratur och främjande av läsning kan ske vid direkta möten mellan läsare och bibliotek, vid referenssamtal, bokprat, sagostunder, bokcirklar och program på bibliotek. Möten kan ske i fysiska rum eller digitala rum. Det kan också ske mer indirekt genom skyltning eller annan exponering, eller boktips på webben och i sociala medier.  

Hinder för läsning

Läsfrämjande är alltså allt det arbete som gör att fler får möjlighet, lust och förmåga att läsa. Det inbegriper därför att möjliggöra läsning och tillgängliggöra litteratur för personer som möter utmaningar när det gäller att läsa. Att någon möter hinder för läsning kan bero på många olika saker. Det kan handla om dyslexi, synnedsättning eller blindhet, dövblindhet, språkstörning, motorisk svårighet, intellektuell eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, psykisk sjukdom eller otillräckliga läsfärdigheter. Det är inte ovanligt att personer har flera diagnoser, exempelvis både adhd (attention deficit hyperactivity disorder) och dyslexi, vilket gör att det kan uppstå olika behov i relation till läsning för en och samma individ.

Hinder för läsning kan också kopplas till exempelvis fysiska och digitala format för läsning och till miljön där läsningen sker. Med rätt format och assisterande teknik kan läsning vara möjlig för fler. För en del läsare är rätt teknik en förutsättning för en bra läsupplevelse. För andra handlar en givande läsupplevelse mer om att hitta rätt plats för läsningen och rätt innehåll i texten. Många personer använder dessutom flera olika sätt att läsa.

Att främja tillgänglig läsning handlar om att ta bort fysiska, tekniska, språkliga och kognitiva barriärer som kan hindra läsning. Det handlar också om att väcka läslust och uppmuntra alla att läsa.