Angelägen forskning

I detta tillfälle av Angelägen forskning står rösten, ljudet och samtalet som en del av det läsfrämjande arbetet i fokus. I samtalet medverkar Sirpa Bark och Julia Pennlert från Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås samt Linda Willander, bibliotekschef vid Ystads stadsbibliotek.

I denna kunskapsöversikt presenteras en kartläggning av de centrala aktörerna för främjandet av läsning på nationell, regional och lokal nivå, samt hur deras uppdrag, ansvar och roller ser ut. I översikten ges också en inblick i det samspel som sker mellan offentliga organisationer och civilsamhället när det gäller läsfrämjande, med särskilt fokus på att identifiera delområden där samverkan är välorganiserad och inom vilka områden samverkan saknas.

Vad handlar studierna med fokus på barns och ungas läsning verkligen om? Vad räknas egentligen som läsning? Visar alla undersökningar samma tendens? Vem har egentligen tillfrågats i de här studierna? I samtalet pratar vi om hur den som arbetar på folkbibliotek med läsfrämjande och litteraturförmedling kan förhålla sig till medierapporteringen.

Den 26 oktober i år arrangerade Västra Götalandsregionen ett kunskapsseminarium om medie- och informationskunnighet, MIK. Följande text är manus till den föreläsning som Ulla Carlsson, professor vid Göteborgs universitet, höll under träffen.

Biblioterapi, det vill säga användandet av litteratur i syfte att förbättra den psykiska hälsan eller välbefinnandet är en kreativ terapiform som blivit alltmer populär i stora delar av världen under de senaste decennierna. Trots detta tvekar en del svenska bibliotek och bibliotekarier fortfarande inför att arbeta med biblioterapi. Det tycks finnas ett behov av fördjupad kunskap om vad biblioterapi är, hur det kan fungera och vad som krävs av dem som ska utföra biblioterapi för att många ska våga ge sig i kast med metoden. Denna artikel har som syfte att bemöta ett sådant behov.

Kan vuxna bli bättre läsfrämjare genom att lyssna mer på barn? Hur kan biblioteken bli bättre på att fånga upp unga läsares röster och ge dem inflytande över bokbeständet? Forskaren Martin Hellström gräver mer i dessa frågor.

Kvalitet och kvalitetslitteratur är begrepp som alla bibliotekarier måste förhålla sig till. Men vad betyder egentligen kvalitet i ett litteratursammanhang? Och hur omsätts kvalitetsperspektiv på litteratur i konkret bibliotekspraktik? Detta och mycket mer försöker forskaren Karl Berglund ta reda på i denna text.

Språk och kommunikation är avgörande för barns utveckling och lärande, det är forskningen enig om. Vilka metoder och arbetssätt främjar språk- och läsutveckling hos små barn? Vilken plats kan leken ha på biblioteket? Kan folkbiblioteken integrera lek för att främja berättelser och läsning? 

Det är inlevelsen i fiktionen som leder till den djupare förståelsen av livet och världen. Detta visar tydligt en lång rad vetenskapliga undersökningar av läsande barn och unga, som får tänka och samtala kring det lästa på ett öppet sätt där deras egna tankar lyfts upp, synliggörs och utgör grunden för samtalen. Litteraturläsningen och skönlitteraturens fiktionella och estetiska förutsättning behöver lyftas i sin egen rätt i allt läsfrämjande arbete.

I det senaste avsnittet av Angelägen forskning diskuteras bevarandet av muntliga berättartraditioner inom Sveriges nationella minoritetsspråk, och hur folkbibliotek kan spela en större roll i detta. Programmet, som spelades in på Bokmässan i Göteborg 2023, belyser de utmaningar som finns kring läs- och skrivkunnigheten i dessa språk, och utforskar strategier för att främja deras användning i tryckt form.

I den här vetenskapliga podden ges en kort bakgrund till ljudböcker och deras historia. Här görs också en genomgång av några av de mest spännande resultaten från Elisa Tattersall Wallins avhandling från 2022. Slutligen sätts digital läsning i en större kontext genom en kort inblick i de siffror om läsvanor som presenterats i den årliga SOM-undersökningen 2023. 

I den här artikeln gör Kristin Johansson, doktorand och universitetsadjunkt Högskolan i Borås, en genomgång av Svenska barns läshistoria och hur man genom historien uppfostrat genom böcker och läsning.

I denna lärresurs belyses tillgänglig läsning för barn och unga med läsnedsättning. Forskarna försöker med utgångspunkt i nationell såväl som internationell forskning ta reda på hur barn med läsnedsättningar ägnar sig åt tillgänglig läsning samt vad det betyder att läsa på olika sätt. Det ges också en övergripande bild av hur folkbibliotek har arbetat och arbetar för tillgänglig läsning för alla barn och unga.

Vid det här tillfället av Angelägen forskning stod Bibliotek som social infrastruktur och begreppet ”att biblioteka” i fokus för samtalet mellan Johanna Rivano Eckerdal, docent och universitetslektor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet, och Kristina Elding, utvecklingsstrateg på bibliotek, kultur- och fritidsförvaltningen i Lund.

I den här artikeln tar två ljudboksforskare utgångspunkt i den kommersiella ljudbokens popularitet och gör nedslag i aktuell forskning. De diskuterar bland annat ljudbokens historia och historiska användningsområden och hur ljudboken och ljudbokskonsumtion påverkas av den digitala mediekulturen men även hur denna utveckling i sin tur påverkar läsarna och biblioteken.

Allsidighet och kvalitet är två begrepp som ständigt har följt folkbibliotekets verksamhet. Denna artikel fokuserar på olika aspekter av hur dessa begrepp relaterar till utbud av medier och det läsfrämjande arbetet på bibliotek.

Hur ser barns och ungas läspraktiker ut? Vilka hinder och barriärer finns för barns och ungas läsning? Detta är några av de frågor som denna kunskapsöversikt både söker problematisera och besvara.

I denna artikel ger vi en överblick över styrning av läsning i Sverige. Centrala frågor som vi både kommer att besvara och problematisera är hur läsfrämjandets historia ser ut samt vilka litteraturpolitiska insatser för att främja läsning som initierats i Sverige. Därtill beskriver vi vad som kännetecknar politiska och samhälleliga debatter om barns läsning och diskuterar även kopplingen mellan politikens syn på läsning och bibliotekens förhållningssätt, med särskilt fokus på folkbibliotekens arbete mot barn och unga. 

En ny studie har utforskat hur omvärldsbevakning sker i svenska folkbibliotek. Resultaten visar att biblioteksanställda ofta integrerar omvärldsbevakning i sina vardagliga arbetsuppgifter, drivet av sina ansvarsområden och personliga intressen. Informella nätverk och sociala medier är vanliga hjälpmedel. Omvärldsbevakningen ses som meningsfull och värdefull för både individen och organisationen, men frågan kvarstår om hur den kan stödjas och användas strategiskt.

Nu kommer det fler lärresurser på Digiteket som tar sin utgångspunkt i forskning och teorier om läsning, litteraturförmedling och biblioteksutveckling. Du som arbetar på folkbibliotek kommer därmed att få tillgång till vetenskapligt grundade lärresurser som stöd för ett vetenskapligt förhållningssätt. I artikeln ges smakprov på kommande material om barns och ungas läs- och språkutveckling, ungas läsupplevelser och de kompetenser som krävs för att främja läsning och litteratur. Under åren 2021 till och med 2023 genomförs ett nationellt kompetenslyft för folkbibliotek med fokus på barns och ungas läsning. Regeringen vill med lyftet ta ett nationellt helhetsgrepp för att säkra folkbibliotekariers kompetens med inriktning på läsfrämjande uppdrag gentemot barn och unga (se regeringens skrivelse 2020/21:95 Barns och ungas läsning). Läsfrämjandelyftet ska stärka biblioteksmedarbetarna i deras profession och ...

I detta tillfälle av Angelägen forskning diskuteras bibliotekens demokratiska roll och dessrelation till politiken och det politiska, och diskussionen kretsar kring styrdokument, politisk påverkan och hur bibliotekslagen används för att legitimera verksamheten. Trots exempel på diskrepans mellan nationell och kommunal styrning betonade båda talarna vikten av att känna sina styrdokument och ramverk. Vid detta tillfälle av Angelägen forskning samtalade Hanna Carlsson, lektor vid Linnéuniversitetet, med Nick Jones, verksamhetschef för Konst och bibliotek i Huddinge, om bibliotekens demokratiska roll i en komplex samtid. Hanna Carlsson inledde med att presentera två studier som fungerade som en gemensam utgångspunkt för samtalet. I dessa två studier har Hanna Carlsson tillsammans med andra forskare undersökt folkbiblioteken och dess relation till “politiken” och “det politiska”. Hon beskriver “politiken” som strukturen för ...

Hur använder bibliotekarier Tiktok för att nå de användare de önskar? Vilken litteratur lyfts fram och varför? Helena Olsson har undersökt bibliotekens läsfrämjande på Tiktok.