Guide
En guide är en kurs eller en artikel som steg för steg introducerar och lär ut ett program, en metod, en process eller dylikt. Guiden innehåller med fördel många bilder och förklarande texter som håller läsaren i handen hela vägen. Exempel: Skapa fejkade skärmdumpar i utbildningssyfte.
Insikter i sikte – Biblioteksstatistik för ökad användarnytta
Biblioteksstatistik är ett viktigt verktyg för att utveckla bibliotekens verksamhet, men den är idag ofta svår att använda i praktiken. En ny rapport från Regionbibliotek Stockholm undersöker hur biblioteksstatistiken kan förbättras för att bättre hjälpa biblioteken med planering och beslut på lokal nivå.
Minibladets reporterskola – anordna en MIK-aktivitet för barn
Hur inspirerar man barn till att bli bättre på medie- och informationskunnighet? Jo, genom att göra dem delaktiga! I den här kursen får du tips på hur du som arbetar på bibliotek kan genomföra en rolig MIK-aktivitet, där barn bildar en redaktion och skapar artiklar till ett nyhetsblad eller en tidning. Med sina nyvunna verktyg ges de möjlighet att lyfta sina röster och ta plats samtidigt som de lär sig det journalistiska hantverket och får en förståelse för hur medier fungerar.
Tillgänglighetsronden – en checklista för ökad tillgänglighet
Hur kan vi arbeta systematiskt för att förbättra bibliotekens tillgänglighet? Ett sätt är att genomföra en tillgänglighetsrond, som en årlig kontroll och uppföljning.
Moderna orakel eller bullshit-maskiner? Att leva i en ChatGPT-värld
En mängd människor lovsjunger AI-tekniken och hur dess språkmodeller kommer att revolutionera vårt sätt att arbeta, lära, leka, skapa och kommunicera. Men är verkligen tekniken att betrakta som någon form av moderna orakel eller handlar det kanske om teknik som har bemästrat skitsnackandets konst? Carl T. Bergstrom och Gavin West vid University of Washington har utvecklat en onlinekurs som försöker reda ut frågan. På gott och ont är LLM:er (de stora språkmodellerna som är tekniken bakom ChatGPT och andra liknande AI-tjämnster) här för att stanna. Vi konsumerar alla dagligen innehåll som de skapat på nätet, många av oss av oss interagerar med LLM-chattbotar, och många använder dem för att skapa eget innehåll. Genom 18 lektioner som tar fem- till tio-minuter att genomföra förklaras på ett ...
Psykologiskt försvar – skydd mot otillbörlig informationspåverkan
Under DigiDag 2024 deltog Irene Christensson, från Myndigheten för psykologiskt försvar, med ett föredrag om otillbörlig informationspåverkan. I sin föreläsning lyfter hon bland annat begrepp som påverkanskampanjer, desinformation och propaganda samt hur vi kan motverka dessa. Irene Christensson är senior analytiker på Myndigheten för psykologiskt försvar och bjöds in till DigiDag för att föreläsa om otillbörlig informationspåverkan. DigiDag är Biblioteksutveckling Blekinge Kronobergs årliga konferens om teknik och framtiden för folkbibliotek och offentlig sektor. I år var det stort fokus på AI i allmänhet och dess användningsområden på folkbibliotek i synnerhet. Irene menar att artificiell intelligens (AI) kan ses som en av flera aspekter inom otillbörlig informationspåverkan. Med AI-verktyg kan man skapa syntetisk media vars kvalitet kan skifta rejält, vissa är uppenbart falska medan andra är ...
Pedagogiska möten – handledning i digitala frågor
Folkbiblioteket har alltid varit en plats för lärande, men vägarna till kunskap har förändrats genom åren, liksom förutsättningarna för att arbeta med pedagogisk verksamhet. Digitaliseringen och internets genomslag har givetvis lett till stora förändringar i bibliotekens vardag och identitet. Tidigt i den tekniska utvecklingen blev det tydligt att biblioteken var en plats dit folk kom för att använda och lära sig mer om digitala verktyg och tjänster.
Bevaka virala trender smidigt utan krångliga registreringar
Att jobba på bibliotek och samtidigt hålla koll på de senaste virala trenderna på nätet kan vara både svårt och omständligt för den som inte är insatt. I denna artikel ges några enkla tips på hur man kan bevaka trender på nätet utan att behöva registrera ett konto.
Gallra med CREW – riktlinjer för gallring och medieplanering
Hösten 2024 arrangerade Sveriges depåbibliotek och lånecentral ett webbinarium om gallring där de bland annat presenterade gallringsmetoden CREW. Artikeln sammanfattar vad som sades samt länkar till relevanta resurser.
NotebookLM – chatta med din data
Har du någonsin suttit med en oöverskådlig mängd dokument framför dig letande efter den där lilla detaljen av relevant information som du behöver just nu? Kanske sitter du och desperat söker igenom gamla mötesprotokoll för att hitta ett beslut som ni tog någon gång förra året.
Året med Digiteket i siffror – 2024
Nu har redaktionen samlat den mest relevanta statistiken från föregående år. Vilka kurser var mest populära och vilka artiklar var de mest lästa? Vilka resurser och teman har besökts mest och hur ser det ut med användandet att Digiteket? Allt detta och mycket mer får du svar på i denna artikel.
Språk- och läsfrämjande för de yngsta barnen: Del 5 – Så kan du göra
Välkommen till den femte och sista delkursen i fortbildningen Språk- och läsfrämjande för de yngsta barnen! Den här delkursen tar upp olika metoder för att arbeta språk- och läsfrämjande i praktiken. Här lyfts vikten av att vara en god samtalspartner, hur du kan läsa tillsammans med barnet och leka med språket samt att använda bilder och tecken som stöd i kommunikation.
Språk- och läsfrämjande för de yngsta barnen: Del 4 – Läsning och läsglädje
Välkommen till den fjärde delkursen i fortbildningen Språk- och läsfrämjande för de yngsta barnen! Här lyfts litteraturen som konstform, och två av våra mest kända bilderboksförfattare tillika illustratörer, Stina Wirsén och Matilda Ruta, delar med sig av sitt skapande arbete, i ateljé och tillsammans med barn. Hur kan estetiska lärprocesser berika barnens upplevelser av böcker och läsning? Varför är det viktigt att barnen får lära sig att uttrycka sig på olika sätt? Slutligen framhålls anknytningen mellan den vuxne och barnet som ytterligare en vinst med högläsningen.
Språk- och läsfrämjande för de yngsta barnen: Del 3 – Flerspråkighet
Välkommen till den tredje delkursen i fortbildningen Språk- och läsfrämjande för de yngsta barnen! Sverige är ett flerspråkigt land och barn ska få känna stolthet och glädje över alla sina språk. Den här delkursen ger grundläggande kunskap om hur man bemöter och stöttar flerspråkiga barn.
Språk- och läsfrämjande för de yngsta barnen: Del 2 – Små barns språkutveckling
Välkommen till den andra delkursen i fortbildningen Språk- och läsfrämjande för de yngsta barnen! Den här delkursen ger dig grundläggande kunskap om hur små barns språk utvecklas. Du kommer att få lära dig hur barns typiska språkutveckling ser ut samt vad man kan göra vid en avvikande språkutveckling. Även skärmanvändning och dess inverkan på språkutvecklingen tas upp.
Språk- och läsfrämjande för de yngsta barnen: Del 1 – Därför ska vi arbeta språk- och läsfrämjande
Välkommen till den första delkursen i fortbildningen Språk- och läsfrämjande för de yngsta barnen! I den här delkursen kommer vi att fördjupa oss i varför det är viktigt att vi arbetar språk- och läsfrämjande med små barn och vilken betydelse detta har genom livet.
Boklek – väck barns nyfikenhet för böcker och bibliotek
Hur introducerar man bibliotek för någon som aldrig varit på ett tidigare? Och kan man med hjälp av lekar, sagor och sånger göra bibliotek till en välkomnande plats för barn i förskoleåldern? Svaret på dessa frågor kan finnas i Boklek, en metod och en bok från tidigt 1990-tal som nu har omarbetats och uppdaterats.
Skillnader mellan litteraturstöden i Norden – Garanterat bra böcker
Varför får biblioteken egentligen lådor med böcker från Kulturrådet, och vad ska de göra med dem? Sedan 1970-talet har Sverige haft ett statligt litteraturstöd med syfte att främja mångfald och kvalitet i litteraturutgivningen. Från litteraturutredningen 1968 till dagens bibliotekssatsningar har stödet varit avgörande för att ge utrymme åt smalare och konstnärligt intressanta böcker som annars skulle ha svårt att konkurrera på marknaden. Lär dig mer om litteraturstödets historia, praktik och betydelse i denna artikelserie! Denna artikels innehåll är tagen från Kulturrådets skrift Garanterat bra böcker vars innehåll vi tycker förtjänar en större spridning. Innehållet i skriften publiceras i en serie antal artiklar på Digiteket och återpubliceras med godkännande av Kulturrådet. Sverige stöttar förlagen, Danmark författarna medan Norge och Finland prioriterar bibliotekens inköp. Så skulle de ...
Lesersørvis – nycklar till en bättre litteraturförmedling
Lesersørvis är en norsk metod som bibliotekspersonal kan använda för att arbeta med litteraturförmedling på ett mer strukturerat vis. Kärnan i Lesersørvis handlar om att hitta rätt bok till rätt person. Lesersørvis metod gör det möjligt att identifiera vad en läsare har uppskattat i en bok och därmed sannolikt kommer att gilla i en annan.
Om kvalitet – Garanterat bra böcker
Varför får biblioteken egentligen lådor med böcker från Kulturrådet, och vad ska de göra med dem? Sedan 1970-talet har Sverige haft ett statligt litteraturstöd med syfte att främja mångfald och kvalitet i litteraturutgivningen. Från litteraturutredningen 1968 till dagens bibliotekssatsningar har stödet varit avgörande för att ge utrymme åt smalare och konstnärligt intressanta böcker som annars skulle ha svårt att konkurrera på marknaden. Lär dig mer om litteraturstödets historia, praktik och betydelse i denna artikelserie! Denna artikels innehåll är tagen från Kulturrådets skrift Garanterat bra böcker vars innehåll vi tycker förtjänar en större spridning. Innehållet i skriften publiceras i en serie antal artiklar på Digiteket och återpubliceras med godkännande av Kulturrådet. Stora delar av min tidiga ungdom tillbringade jag på Skellefteå stadsbibliotek. Det kunde bli tre–fyra ...
Kiosklitteratur och massmarknad – Garanterat bra böcker
Varför får biblioteken egentligen lådor med böcker från Kulturrådet, och vad ska de göra med dem? Sedan 1970-talet har Sverige haft ett statligt litteraturstöd med syfte att främja mångfald och kvalitet i litteraturutgivningen. Från litteraturutredningen 1968 till dagens bibliotekssatsningar har stödet varit avgörande för att ge utrymme åt smalare och konstnärligt intressanta böcker som annars skulle ha svårt att konkurrera på marknaden. Lär dig mer om litteraturstödets historia, praktik och betydelse i denna artikelserie! Denna artikels innehåll är tagen från Kulturrådets skrift Garanterat bra böcker vars innehåll vi tycker förtjänar en större spridning. Innehållet i skriften publiceras i en serie antal artiklar på Digiteket och återpubliceras med godkännande av Kulturrådet. 1974 betraktas som en vattendelare i svensk kulturpolitik. Än i dag är den statliga kulturpolitiken ...
Röster om litteraturstödet – Garanterat bra böcker
Varför får biblioteken egentligen lådor med böcker från Kulturrådet, och vad ska de göra med dem? Sedan 1970-talet har Sverige haft ett statligt litteraturstöd med syfte att främja mångfald och kvalitet i litteraturutgivningen. Från litteraturutredningen 1968 till dagens bibliotekssatsningar har stödet varit avgörande för att ge utrymme åt smalare och konstnärligt intressanta böcker som annars skulle ha svårt att konkurrera på marknaden. Lär dig mer om litteraturstödets historia, praktik och betydelse i denna artikelserie! Denna artikels innehåll är tagen från Kulturrådets skrift Garanterat bra böcker vars innehåll vi tycker förtjänar en större spridning. Innehållet i skriften publiceras i en serie antal artiklar på Digiteket och återpubliceras med godkännande av Kulturrådet. Modigare barnböcker med litteraturstöd Helena Lindh intervjuar Erik Titusson, förlagschef och förläggare Lilla Piratförlaget. För ...
Litteraturstödet: Mångfald och kvalitet – Garanterat bra böcker
Varför får biblioteken egentligen lådor med böcker från Kulturrådet, och vad ska de göra med dem? Sedan 1970-talet har Sverige haft ett statligt litteraturstöd med syfte att främja mångfald och kvalitet i litteraturutgivningen. Från litteraturutredningen 1968 till dagens bibliotekssatsningar har stödet varit avgörande för att ge utrymme åt smalare och konstnärligt intressanta böcker som annars skulle ha svårt att konkurrera på marknaden. Lär dig mer om litteraturstödets historia, praktik och betydelse i denna artikelserie!
EveryBookItsReader – att skriva om böcker på Wikipedia
Sedan 2023 pågår under april månad den globala kampanjen #EveryBookItsReader. Syftet är att förbättra Wikipedias innehåll när det gäller litteratur. På svenskspråkiga Wikipedia saknas det många artiklar som rör barnlitteratur, men även om författare som bor och verkar i andra länder och som skriver på andra språk än svenska och engelska. Eftersom det är lite klurigt att förstå vad som gäller på svenskspråkiga Wikipedia när det gäller att skriva om litteratur så har Sofie Jansson hjälpt Biblioteksutveckling Sörmland att ta fram en guide. Guiden ger vägledning för hur du skriver om böcker på Wikipedia och vad som är relevant information att ha med. I guiden hittar du också tips på vad en artikel ska innehålla. Besök guiden till hur man kan skriva om böcker på ...
Bläddra – en resurs för att tillgängliggöra böcker på minoritetsspråken
Utbudet av litteratur på de nationella minoritetsspråken är litet, vilket gör det svårt för biblioteken att förmedla böcker till låntagarna. Men nu finns Bläddra! Bläddra är en app för mobil och surfplatta med e-böcker på jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Det långsiktiga målet är att appen även ska innehålla litteratur på finska.
