25 år med minoritetslagen: Hitta stöd i arbetet!

Bibliotekslagen är tydlig med att alla bibliotek ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Men många bibliotek har ännu inte kommit igång med det arbetet. Den här artikeln syftar till att göra det enklare för biblioteken att efterleva minoritetslagen och synliggöra utan efterfrågan.

För elva år sedan fick bibliotekslagens § 5 både en ny formulering samt bytte plats i bibliotekslagen. Alla bibliotek ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna: judar, romer, sverigefinnar, samer och tornedalingar, bland annat genom litteratur, § 5 bör kopplas ihop med § 2, ändamålsparagrafen som beskriver bibliotekens uppdrag.

Trots tydlig lagstiftning har inte alla bibliotek kommit på banan i arbetet att ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna. Orsakerna till det kan vara flera, inte minst att det kan upplevas som svårt. Svårt för att den egna kunskapen inte är tillräcklig och svårt för att man är rädd att göra fel, säga fel, skriva fel eller helt enkelt inte har tillräcklig stor kännedom kring vad som skulle vara välkommet utifrån ett lokalt perspektiv.

En annan vanlig förklaring är att biblioteken inte uppfattat att det bor nationella minoriteter i upptagningsområdet. Det kan vara svårt att veta eftersom många som identifierar sig med en eller flera minoriteter inte bär några synliga tecken som kläder eller namn som speglar minoriteten, ställer specifika frågor eller har önskemål. De använder biblioteket som alla andra, de varken syns eller hörs, samtidigt som de har sina rättigheter. Därav den enkla devisen synliggöra utan efterfrågan. När biblioteket tar första steget och flaggar på flaggdagar, skyltar böcker eller på annat sätt lyfter minoriteterna så noteras det av den ”osynliga” användaren. Det har också den dubbla effekten att det även når majoritetsbefolkningen.

Grundläggande tips

Ordning på minoriteter och språk

En tumregel är att använda namnen på minoriteterna och språken så mycket som möjligt för att ge ökad synlighet till respektive minoritet. Lämpligast är att använda samma ordning som i språklagen: finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska, och i minoritetslagen:  judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar, det vill säga i bokstavsordning.

Urfolket samerna

Samerna är utöver en nationell minoritet också ett urfolk, med ett landområde: Sápmi. Stödmaterialet Nya stigar från Samernas bibliotek ger bakgrund och koppling till lagarna som rör de samiska folken. Minoritetslagen har kompletterats med den samiska konsultationsordningen, en lag som gäller regeringen, statliga myndigheter, kommuner och regioner. Sametinget har en del material som kan vara användbart för bibliotek, till exempel språkspelet.

Tornedalingarna består av tre grupper

Tornedalingarna består av tre grupper, om möjligt bör dessa nämnas med namn, tornedalingar, kväner och lantalaiset. Det blev tydligt i slutbetänkandet av Sannings- och försoningskommissionen för tornedalingar, kväner och lantalaiset att det är ett starkt önskemål att alla tre grupperna nämns med namn. Betänkandet har också en titel som visar på osynliggörandet Som om vi aldrig funnits – exkludering och assimilering av tornedalingar, kväner och lantalaiset. Beroende på sammanhanget kan skrivningen tornedalingar, kväner och lantalaiset användas för att ge erkännande till minoriteternas egna önskemål.

Judisk kultur och traditioner

Sverige har också en nationell strategi för att stärka judiskt liv i Sverige 2025–2034, SOU 2024:3. I inledningen finns en lista på judiska termer och begrepp som är användbara. Det blir också tydligt i utredningen att den judiska minoriteten värderar judisk kultur och judiska traditioner högt. Ett bibliotek skulle kunna att lyfta judisk litteratur, författarskap och högtidlighålla ett urval av judiska helgdagar.

I den judiska minoriteten pågår flera utvecklingsskeenden. Det pågår en judisk renässans i Sverige, där banden till den judiska identiteten blivit starkare. Judisk kultur har också fått en renässans utanför den judiska gruppen.

Resurser

För att komma igång med arbetet eller för att fylla på kunskaperna finns ett antal värdefulla webbresurser att tillgå. Under de senaste fyra åren har många myndigheter haft särskilda regeringsuppdrag att ta fram kunskapsmaterial om minoriteterna, metodmaterial, vägledningar och annat stöd.

Audiovisuellt material

Glöm inte det audiovisuella materialet som är ett värdefullt komplement till böcker och tryckt material!

Biblioteket Play

Biblioteket Play har ännu så länge ett litet utbud, kanske kan det bli mer i framtiden?
Främst är det innehåll från biblioteken i Stockholm, men även från biblioteken i Malmö och Stadsbiblioteket i Örebro. 

Hannas bokhylla Följ med och lär dig alfabetet på jiddisch, ett av Sveriges fem nationella minoritetsspråk!

Yogasaga En berättelse om en skogspromenad med tillhörande rörelser och andningsövningar. Programmet passar för barn från 3 år och uppåt, och finns på flera olika språk, bland annat finska.

Levande sagor: Pimplaus Parallellspråkig sagostund på meänkieli och svenska.

UR Play

På UR Play finns ett större utbud av program för alla åldrar, sagor och fakta, på minoritetsspråken och på svenska.

Polarbibblo

Även Polarbibblo har Audiovisuellt material på sin webbplats, sagan Var är Noras pulka och filmade boktips.

Polarbibblo har även Läsa, Skriva och Spela som ingångar till olika aktiviteter. Sidan finns på svenska, finska, meänkieli och fyra samiska språk.

Läs mer om Polarbibblos verksamhet här på Digiteket:

Minoritet.se

Minoritet.se har samlat ihop en rad verktyg och stödmaterial som kan vara lämpliga att utgå från, du hittar det i huvudfliken minoritetspolitik (toppmenyn). Webbplatsen drivs av uppföljningsmyndigheterna Sametinget och Länsstyrelsen Stockholm, vilket gör att Minoritet.se är huvudresurs och den webbplats som är lämpligast att börja med när man letar fakta, stöd eller handledning.

Länkar och resurser som finns på Minoritet.se är utvalda och kontrollerade och därför extra lämpliga att utgå ifrån.

Metodstöd

Det finns underavdelningar på varje menyval, metodstödet är matnyttigt och det finns både förklarande texter och stödjande material.

Alla kommuner ska ta fram mål och riktlinjer, för det behöver biblioteket ha en dialog med rätt del av sin kommun för att synkronisera bibliotekets mål med kommunens mål.

Inflytande och delaktighet ger konkreta och handfasta råd för hur samråd kan genomföras. Inom biblioteksområdet har vi också metodmaterialet Ringar på vattnet som beskriver samtal med barn och unga. Även MUCF har tagit fram ett stödmaterial för arbetet med inflytande och samråd för unga nationella minoriteter.

Användbara verktyg

Här kan du hitta Powerpointpresentationer men framför allt Handbok för kommuner och regioner som kan laddas ner som pdf.

Funderar du på vilka myndigheter som har särskilda uppdrag? Du hittar en uppdaterad lista här, det är en lång rad myndigheter där vissa har större relevans för bibliotekssektorn. Listan visar också att området är prioriterat.

Diskriminering och utsatthet

Minoritet.se har även en avdelning om diskriminering och utsatthet där bibliotek och kultur har fått skräddarsydda sidor för just vår sektor med bland annat reflektionsfrågor. Vad menas med hatbrott? Diskriminering? Utsatthet? Det ger denna del svar på, tillsammans med ett stort antal läs-vidare-länkar som till exempel Bryt mönstret – en antirasistisk verktygslåda (Dikko) som innehåller en rad workshopupplägg.

Videoklipp och fria bilder

Bildsättning kan generellt vara svår och kräva en del eftertanke. Det är lätt hänt att en bild helt oavsiktligt sänder fel signal eller kan uppfattas kränkande. Bilder på personer som inte alls har med innehållet att göra är inte heller en god idé, det brukar uppfattas negativt av minoriteterna. Därför är bildsamlingen i fria bilder på minoritet.se en guldgruva och en fantastisk hjälp! Inte minst är Minoritetspolitiska illustrationer en bra samling att använda sig av för den som letar efter en bra symbolillustration.

Sidan Videoklipp är en samling av klipp, oftast inspelade konferenser. Botanisera och använd, till exempel på kunskapsdagar eller APT. Det är inte alltid nödvändigt att bjuda in föreläsare, det kan finnas inspelade event som passar för inramning eller utgångspunkt för ett kompetensprogram.   

Resursbiblioteket för jiddisch och judisk kultur har också tagit fram en bildbank med fria bilder.

Regeringens handlingsplan

Den 12 december 2024 beslutade regeringen om en handlingsplan mot rasism och hatbrott, den sammanhållna handlingsplanen beskriver begrepp och uttryck för rasism, olika former av diskriminering och hatbrott.

Som komplement finns också ett antal åtgärdsplaner:

Här kan du läsa mer om regeringens åtgärder för att bekämpa antisemitism, antiziganism och rasism mot samer. Vidare finns åtgärdsplaner för antimuslimsk rasism och antisvart rasism.

• Arbetet mot antisemitism
• Arbetet mot antiziganism
• Arbetet mot rasism mot samer

Språkcentrum (Institutet för språk och folkminnen, Isof)

Fyra av fem språkcentrum ligger inom Isofs verksamhet: finska, jiddisch, meänkieli och romani chib eller romska, medan Samiskt språkcentrum sorterar under Sametinget. 

Respektive språkcentrumsida innehåller värdefulla verktyg och tips som stödjer bibliotekens arbete med nationella minoriteter. Språkcentrum arbetar nära språkbärarna och fångar upp behov som finns. Eftersom behoven är olika för varje minoritet och språk, är det värt att utforska alla språken och botanisera bland de olika stödmaterialen. Projekt, både pågående och avslutade, kan också ge idéer till verksamhet som fungerar på bibliotek.

Finska

Hitta inspiration i finska språkfrämjande aktiviteter och projekt i hela landet.

Filmer och föreläsningar . Här hittar du Språkcentrums filmer och inspelade föredrag om och på finska.

Jiddisch

Webbpublicering på jiddisch är en praktisk vägledning för dig som vill publicera text på jiddisch på din webbplats.

Latinisering av text på jiddisch.

Fika på jiddisch. För att stötta och inspirera till samtal har Språkcentrum för jiddisch tagit fram Fika på jiddisch i form av en frasbok och samtalskort med frågor.

Meänkieli

Sånger på meänkieli. Lyssna och sjung med till 16 olika sånger på meänkieli!

Fika på meänkieli. Fiikka meänkielelä.

Romska

Det romska alfabetet i Sverige. Använd nedanstående bokstäver och diakritiska tecken när du skriver eller publicerar romska texter i Sverige.

Filmer och föreläsningar. Här hittar du våra filmer och inspelade föredrag om romska.

Alla språken har också lästips och rapporter och publikationer.

Socialstyrelsen, placerade barn

Även omhändertagna barn och unga (oftast genom LVU), eller placerade barn och unga, har rätt till sin identitet som nationell minoritet. Socialstyrelsen har tagit fram ett kunskapsmaterial riktat till familjehemsföräldrar. ”Låt ditt lokala bibliotek tipsa om böcker, filmer, musik och mycket annat. De beställer hem det som inte finns inne.” Att stödja ett familjehem med ett placerat barn kan kräva en del kreativitet.

Undervisningsmaterial – Forum för levande historia

Forum för levande historia har haft regeringsuppdrag att ta fram helt nya undervisningsmaterial för grundskolan. Nyproducerade lärarhandledningar och elevmaterial, liksom faktasidor återfinns på Forum för levande historias webbplats. Fokus är minoriteternas kultur, traditioner och historia, men även diskriminering, rättigheter och utsatthet. 

Nyhetsflöden inom minoritetspolitiska området

Den huvudsakliga informationskanalen för detta är nyhetsbreven från Minoritet.se och uppföljningsmyndigheterna.

Biblioteksföreningens expertnätverk samt Facebookgrupp och LinkedIn är andra kanaler som fokuserar på nationella minoriteter. Ungdomsförbundens sociala medier är ofta värda att följa, liksom resursbibliotekens sociala medier-konton. 

Kungliga Bibliotekets stöd till biblioteken

Resursbibliotek för nationella minoritetsspråk

Läsappen Bläddra – böcker på nationella minoritetsspråk

Rätten till sitt språk – Digiteket