Lär dig känna igen AI-bilder – fem konkreta tips (och ett quiz!)

AI-bilder kan vara kul att leka med, men i takt med att de blir allt mer fotorealistiska blir de allt svårare att granska källkritiskt. Även om det kan vara svårt, och i många fall omöjligt, att identifiera vad som är ett verkligt fotografi och vad som är en AI-genererad bild, ger Digiteket i denna artikel några konkreta tips och tricks på hur man ska tänka och vilka ledtrådar man kan leta efter. Vi bjuder även på ett AI-quiz där du får testa dina nyvunna kunskaper.

Utvecklingen när det gäller generativ AI går otroligt fort, och det gäller inte minst tjänster som erbjuder bilder “skapade” med hjälp av AI-verktyg (det är lite problematiskt att påstå att AI-verktyget skapar något eftersom det den egentligen gör är att generera en bild utifrån miljontals andra bilder som skapats av människor). För några år sedan, när digitala bildgenereringsverktyg som exempelvis Midjourney blev fritt tillgängliga för allmänheten, var det relativt lätt att identifiera bilder som tagits fram med hjälp av AI-verktyg genom att titta på till exempel antalet fingrar, proportioner och skuggor. Gunnar Krantz, serietecknare och professor i visuell kommunikation, beskrev det som att “AI har svårt att förstå sig på den mänskliga anatomin” i en artikel från 2024. Nuförtiden är det desto svårare, i många fall helt omöjligt, att se skillnad på AI-bilder och bilder skapade av människor. 

Bildgenerering genom åren

Nedan syns tre bilder från tre olika versioner av tjänsten Midjourney, som på ett tydligt sätt visar hur mycket bättre deras AI-motor blivit på att generera bilder utifrån följande prompt eller instruktion: en ung man i en enkel svart tröja, indie, retro, mellanformatsfotografering, varmt ljus, studentrumsestetik, innerlig.

Sedan dess har mycket hänt och verktygen som används för att framställa bilder med hjälp av generativ AI har blivit allt bättre på att avbilda människor och bilderna har blivit allt mer fotorealistiska. Samtidigt så har AI-användningen generellt, enligt Internetstiftelsens senaste undersökning Svenskarna och internet, ökat i Sverige. Och även om textgenerering fortfarande är den mest populära formen av AI-verktyg så ligger bildgenererande tjänster inte långt efter.

Om en AI-bild är välgjord (eller “välgenererad” kanske är mer passande i sammanhanget då som tidigare nämnts så skapar AI:n inte något) så är det nästintill omöjligt att med blotta ögat avgöra om ett fotografi är äkta eller AI-genererat. Därför ska man inte skämmas om man, under åtminstone ett kort ögonblick, tror att Ariana Grande har badat med flamingor eller att ett barn har byggt en kaninskulptur av potatis. 

Och vad man än tycker om bilderna som börjar översvämma nätet så är de onekligen problematiska ur ett källkritiskt perspektiv. Detta blir kanske extra tydligt när den här typen av bilder används i påverkanskampanjer, som när en fejkad bild på en muslimsk man med “helgmust” i händerna får stor spridning och spär på islamofobi.

I en artikel på Internetstiftelsens webbsida konstateras krasst att “det går inte längre att med blotta ögat avgöra om en bild är äkta eller fejkad”. 

– Det har gått vansinnigt fort. För bara tre år sedan såg de flesta AI-bilder ut som suddiga karikatyrer. Idag kan vem som helst skapa helt fotorealistiska bilder, säger Måns Jonasson, internetexpert på Internetstiftelsen, i samma artikel.

I nuläget är det inte bara möjligt utan lättillgängligt och relativt enkelt att på några sekunder generera realistiska och naturtrogna bilder som lätt kan misstas för riktiga fotografier på verkliga situationer. Ett bra exempel är när SVT-programmet Agenda visade ett AI-genererat videoklipp och presenterade det som autentiskt. Hur ska vi då förhålla oss till detta? Ska vi bara acceptera att tekniken till slut har kommit ikapp människan (om inte i verkshöjd så i alla fall hantverksmässigt) och cyniskt utgå från att alla bilder vi ser på nätet är fejkade? Självklart inte! Det finns faktiskt några enkla tips på hur man, åtminstone i många fall, kan identifiera ett fotografi som just AI-genererat. Det första man ska tänka på – vilket är extra viktigt i dagens informationstäta samhälle, där vi hela tiden översköljs av bilder – är att alltid stanna upp och titta lite extra noga på alla bilder, speciellt när motivet är något som känns spektakulärt eller osannolikt. Du kan även använda dig av fem konkreta tips som BBC Bitesize tipsar om i artikeln How to spot AI images on social media:

1. Grundläggande källkritisk analys

Det första viktiga steget är att undersöka vilken kontext bilden förekommer i och var den är publicerad. Är webbsidan eller kanalen/kontot på sociala medier-plattformen (till exempel Tiktok, Instagram, Facebook och liknande plattformar) “klickbetig” till sin natur? Är det en pålitlig webbsida eller ett trovärdigt konto? Handlar det om en etablerad mediekanal eller en skum webbsida eller kanal som säljer tjänster? Vill bilden få dig att känna något? Sök upp avsändaren och granska dess flöde. Är de tillhörande texterna “klickbetigt” formulerade, eller på dåligt översatt svenska? Gör gärna en lateral granskning av de sidor där bilden förekommer. Vilket sammanhang bilden förekommer i avslöjar mycket om dess syfte och funktion, vilket i sin tur kan ge en indikation på om bilden är AI-genererad eller ett riktigt fotografi. Man kan kanske inte få ett definitivt svar på om bilden är skapad med hjälp av AI eller inte med denna metod, men beroende på bildens kontext kan man avgöra om man kan ”lita” på den eller vara mer kritisk till dess syfte och funktion. Det bör i sammanhanget nämnas att det naturligtvis finns undantag från denna regel och att även etablerade medier använder AI-bilder allt oftare. Detta brukar dock uppmärksammas och kritiseras, något som hände när SVT använde en AI-genererad bild nyligen.

2. Lägg märke till detaljer

Eftersom AI-verktyg genererar bilder utifrån miljontals andra bilder har AI-genereringsverktyg problem med detaljer som förekommer i mindre utsträckning i de bilder tjänsten tränats på. Därför kan man ofta hitta ledtrådar i AI-bilder i just dessa detaljer. Händer och fingrar är något som de tidigare versionerna av AI-verktygen ofta haft problem med och tittar man närmare på Ryan Reynolds fingrar på den här bilden så ser de konstiga ut (men som sagt så är det bra att vara medveten om att AI blivit betydligt bättre på att avbilda fingrar och händer i nyare bilder). En annan typisk detalj som AI-verktygen har svårigheter med är små logotyper. Och när vi tittar på Ryan Reynolds Formel 1-jacka så ser vi att logotyperna är ett hopkok av vanliga och påhittade bokstäver och ren rappakalja.

3. Se upp för perfektion

När bilder ser ut att vara för perfekta ska man se upp. AI-bilder saknar ofta detaljer som återfinns i riktiga bilder, vilket gör att de ofta ser “airbrushade” ut. Många AI-bilder tas fram för att se så ”snygga” ut (enligt den gängse uppfattningen om vad som är “snyggt”) som möjligt och har därför ofta perfekt ljussättning, normsnygga människor och inga “skavanker” på vare sig människor eller bakgrunder. Man skulle kunna säga att de sällan ger en känsla av amatörfotografi. Det finns dock exempel på där AI-verktyg har försökt efterlikna just den estetiken, exempelvis “skolfoto från 1980-talet”. De senaste versionerna av bildgenererande AI-verktyg har blivit betydligt bättre på att efterlikna fotografier tagna av människor. Om det saknas textur och detaljer och ansiktena ser väldigt släta ut är sannolikheten ganska stor att det är en AI-genererad bild. Det går också att titta närmare på bakgrunden. Om miljön som personen på bilden befinner sig i ser ut som något från en fantasivärld som är skimrande och orealistisk, som i exemplet med Ariana Grande ovan, så är det troligtvis en AI-bild. AI-verktygen har nämligen en tendens att placera människor och andra varelser i sagolika och fantastiska miljöer. 

4. Använd en AI-detektor

Naturligtvis finns det tjänster på nätet som granskar text-, bild- och videomaterial för att analysera om det är skapat med hjälp av AI eller inte. Många av dessa som utger sig för att vara väldigt pålitliga är inte så bra som man hade hoppats på, eftersom en hel industri för AI-detektering har växt fram i kölvattnet av de senaste årens utveckling på AI-området, så det gäller att vara försiktigt skeptisk till många av tjänsterna. Dessa detektorer lämnar ganska ofta felaktiga svar och är ofta dåliga på att identifiera bilder skapade med hjälp av de nyare AI-modellerna (till exempel Midjourney V7) men är relativt träffsäkra när det gäller material skapat med hjälp av de äldre modellerna. En av de bättre sidorna för detektering av AI-bilder är Hive Moderations AI-detekterartjänst. Inte heller den är hundraprocentig så tänk på att kombinera denna tjänst med andra verktyg när du analyserar en misstänkt AI-bild.

5. Omvänd bildsökning

Om du efter ovanstående steg fortfarande inte kan avgöra säkert om en bild är AI-genererad eller inte så finns ett annat sätt för att få reda på mer om själva bilden. Eftersom dagens AI-bilder är så naturtrogna och det blir allt svårare att identifiera en fejkad bild med blotta ögat så blir sammanhanget som bilden publicerats och förekommer i allt viktigare. Därför är det klassiska källkritiska tricket att göra en omvänd bildsökning, kanske det bästa och mest tillförlitliga sättet att granska bilder på idag. Generellt förekommer en AI-bild på färre ställen på nätet än en äkta bild så det kan vara en indikator på om den är fejkad eller inte. En annan sak att kontrollera är vilka sidor och webbplatser bilden förekommer på.

Avslutande uppmaning

Notera dock att det inte går att med hundra procents säkerhet säkerställa om en bild är AI-genererad eller inte utifrån något av dessa tips. Däremot kan de ge en indikation på äktheten och ursprunget vilket borde vara ett användbart verktyg i din källkritiska verktygslåda. Det bästa rådet är att använda flera, helst alla, dessa tips för att vara helt säker på en bilds ursprung. Björn Appelgren på Internetstiftelsen trycker också på just detta:

– Vi måste flytta fokus från hur en bild ser ut och istället titta på i vilket sammanhang den dyker upp. Vem delar bilden, i vilket syfte – och vad kan vi verifiera? Det räcker inte med ett verktyg, du måste kombinera flera metoder.

Quiz om AI-bilder

Kan du skilja en AI-generad bild från en äkta? Facit hittar du längst ner i artikeln.

1.

2.

3.

4.

5.

6.

7.

8.

9.

10.