Upphovsrätt och AI: Skapar du med AI eller skapar AI åt dig?

I och med generativ AI:s stora genomslag och att du nu med några knapptryck kan skapa bilder, böcker, poesi, musik och mycket annat uppstår frågan om du har upphovsrätt till det algoritmerna skapat. Digiteket tipsar om två aktuella resurser i ämnet och sammanfattar i huvuddrag kunskapsläget i denna komplexa fråga.

Den 14 mars 2024 anordnade kulturförvaltningen i Region Stockholm webbinariet Var går gränsen? Om AI och upphovsrätten, där Christina Wainikka, policyexpert för immaterialrätt på Svenskt näringsliv, och Thorbjörn Öström, upphovsrättsjurist och advokat hos Öström Advokat, sammanfattade kunskapsläget kring AI och dess inverkan på upphovsrätt och kreativa näringar.

Längre ner i denna artikel kan du också se en kort film med en lägesbeskrivning från Patent- och registreringsverket om hur de tolkar lagstiftningen kring AI och bildskapande samt en uppställning med fråga/svar kring vad som gäller för AI-skapade bilder.

Christina Wainikka förklarar i föreläsningen att upphovsrättslagstiftningen både är teknikneutral och verksneutral. Detta innebär att lagen inte reglerar vilken teknik som används för att skapa ett verk, utan fokuserar på själva skapandet. Det spelar ingen roll om verket skapats med en penna, en pensel eller med hjälp av AI. När AI används för att skapa bilder, text eller musik uppstår nya utmaningar eftersom de tekniska verktygen påverkar hur vi ser på skapandet och hur upphovsrättslagstiftningen ska tillämpas.
När ny teknik introduceras i samhället ställs vi inför frågan hur denna teknik ska förhålla sig till den befintliga upphovsrättslagstiftningen. AI måste tränas på stora mängder data, som ofta består av upphovsrättsskyddade verk. Detta väcker frågan om det är ett upphovsrättsligt nyttjande när AI tränas på sådant material?

En viktig punkt som Wainikka tar upp är att upphovsrätt kräver att en människa har skapat verket. Detta blir en utmaning när AI används. Det diskuteras om den som använder AI för att skapa, genom att ge instruktioner till AI, ska anses ha upphovsrätt till det skapade verket. Det kan sägas vara jämförbart med att en fotograf har upphovsrätt till sina foton.

Ett stort problem som lyfts är att AI-genererat material som tränats på upphovsrättsskyddat innehåll kan skapa intrångsproblem, det vill säga att det AI-skapade är för likt det upphovsrättsskyddade material som AI-tjänsten tränats på. Man behöver veta hur mycket av originalverket som är kopierat eller om materialet är tillräckligt förändrat för att kunna betraktas som ett nytt och självständigt verk.

Wainikka fortsätter att redogöra för hur upphovsrätt regleras på internationell nivå genom Bernkonventionen, en internationell överenskommelse som omfattar 181 länder. På EU-nivå finns också många direktiv som styr upphovsrättslagstiftningen, vilket gör situationen än mer komplex. EU-lagstiftning kan vara både trubbig och otydlig, vilket lämnar mycket åt domstolarna att tolka. Det kan ta lång tid innan det blir klart hur lagarna ska tillämpas, vilket leder till rättsosäkerhet,

En viktig aspekt som Wainikka lyfter fram är behovet av transparens i hur AI tränas och vilken data som används. Transparens i sammanhanget innebär att det redovisas vilken data som AI-modellerna är tränade på så att upphovsrättsintrång skulle kunna påvisas, men också för att att användare av tjänsterna ska kunna göra informerade val. Hon diskuterar också ansvarsfrågan: Vem är ansvarig för upphovsrättsintrång som sker genom AI – den som tränar AI, den som använder AI eller båda?
Wainikka betonar vidare vikten av att hålla koll på lagstiftning och praxis, särskilt genom att läsa villkor noggrant och förstå hur de påverkar användningen av AI.

AI förändrar vår syn på skapande och upphovsrätt menar Wainikka, och hon lyfter tanken att instruktionsskrivandet till AI, så kallad prompting, skulle kunna likställas med att fotografera. Detta innebär att den som ger instruktioner anses skapa verket, vilket liknar hur en fotograf får upphovsrätt till sina foton genom att trycka på kamerans avtryckare. För att något ska vara upphovsrättsligt skyddat måste en människa ha tagit de avgörande besluten i skapandeprocessen.

Hon betonar också vikten av skyddsomfånget, det vill säga hur nära man får lägga sig ett befintligt verk utan att göra intrång i upphovsrätten, hur likt ett annat verk ens skapelse får vara.

Att upphovsrätt är reglerad på flera nivåer, från internationella konventioner till EU-direktiv och nationell lagstiftning, gör området komplext att navigera i.

I slutet av filmen bidrar Thorbjörn Öström med sina reflektioner kring Wainikkas föreläsning.

I denna korta informationsfilm från Patent- och registreringsverket sammanfattar Thomas Riesler, jurist och expert på upphovsrättsfrågor vid PRV, myndighetens syn på upphovsrättsliga frågor kring de verktyg som använder artificiell intelligens (AI) för att skapa text, bild och ljud.

Vem har upphovsrätt på AI-bilder?

Riesler förklarar att om en bild skapas helt med hjälp av AI, finns det ingen som har upphovsrätt till den. Upphovsrätt kan bara tilldelas verk skapade av fysiska personer som har gjort fria och kreativa val i skapandeprocessen. Eftersom AI saknar förmågan att göra sådana val, kan verk skapade av AI inte skyddas av upphovsrätt.

Riesler ger exemplet att när man skriver en bok i ett ordbehandlingsprogram, gör man medvetna val av bokstäver och ord. I motsats till detta, när man använder en textstyrd AI, skriver man bara in en beskrivande text och AI:n genererar resultatet utan mänsklig kreativ styrning.

Istället för upphovsrätt styrs användningen av AI-genererat material av de användarvillkor som accepteras när man börjar använda AI-verktyget. Det är viktigt att läsa dessa villkor noggrant, eftersom de kan innehålla regler om betalning för användning av material utanför plattformen.

Riesler avslutar med att understryka vikten av att alltid läsa avtalsvillkoren för att förstå exakt vad man får och inte får göra med AI-genererat material. Detta hjälper användare att undvika problem och säkerställa att de följer gällande regler.

Frågor och svar om bilder och AI

Nedanstående tabelluppställning är hämtad från Patent och registreringsverkets webbsida om upphovsrätt och AI-bilder.

Fråga	Ja	Nej	Oklart	Kommentar
Har jag upphovsrätt på en bild jag skapat i en AI-bildgenerator?		x		Men om den är så förändrad att den övergår i att vara AI-assisterad, så kan upphovsrätt uppstå. Bedömningen görs av domstol.
Om jag använder helt AI-generade bilder som saknar upphovsrätt kan vem som helst använda dem då utan att fråga mig?	x
Kan jag använda bilden helt fritt?			x	Du måste titta på vad som står i användarvillkoren som du undertecknat när du använder tjänsten.
Om jag får en bild från ett AI-verktyg där det snott material från någon annan för att skapa bilden och jag därmed begår upphovsrättsintrång när jag använder bilden, blir det mitt fel då?	x			Du kan aldrig skylla på AI-verktyget utan är skyldig att själv veta att du inte begår upphovsrättsintrång när du använder som du fått från AI-verktyget.
Är det olagligt att använda bilder skapade av AI i min verksamhet?		x		Än så länge finns inget rättsfall som gör den typen av material olagligt. Däremot är det ingen skillnad på AI-skapade bilder när det gäller upphovsrättsintrång. Du får inte sno andras verk (kopiera känd seriefigur och använda i en AI-genererad bild t ex).
Om inlärning av AI så som det gjorts hittills blir olagligt. Kommer mina AI-bilder och -texter att bli olagliga?			x	Det finns ännu inga rättsfall som går i den riktningen.
Om jag tar en AI-genererad bild som grund till ett helt nytt verk som jag skapat. Har jag upphovsrätt på den nya bilden?	x	x		Upphovsrätt uppstår genom att en fysisk person gjort tillräckligt många fria och kreativa val så att något unikt har uppstått, upphovsrättsligt sett. En domstol bedömer om upphovsrätt uppstått.
Kan jag bli stämd om jag skriver att jag har upphovsrätt på en 100% AI-genererad bild?	x			Det räknas som bedrägeri.
Har AI-plattformar rätt att lära upp sin AI med hjälp av material den sugit upp från internet?			x	Rättsfall pågår i USA, Tyskland bland annat.