5-30 min

Att jobba på bibliotek och samtidigt hålla koll på de senaste virala trenderna på nätet kan vara både svårt och omständligt för den som inte är insatt. I denna artikel ges några enkla tips på hur man kan bevaka trender på nätet utan att behöva registrera ett konto.

Fler och fler folkbibliotek inför möjligheten för barn från 13 år att ansöka om bibliotekskort utan vårdnadshavares medgivande. Men vilka ställningstaganden behöver biblioteken ta och vilka förordningar och lagar behöver de förhålla sig till för att genomdriva en sådan förändring?

I den här intervjun berättar Mirsad Sahiti och Senka Islamović, på Resursbiblioteket för romani chib, om hur de arbetar för att lyfta de romska språken och stödja folkbiblioteken.

QAnon, bitcoins och doxxing: det kan kännas hart när omöjligt att följa med i den snabbföränderliga terminologi som definierar vår samtid. Digiteket har satt samman en ordlista med begrepp och termer som på olika sätt relaterar till medie- och informationskunnighet av idag, som förhoppningsvis kan hjälpa dig att navigera och bättre förstå vårt hetsiga, förvirrande och ibland motstridiga informationsflöde.   Läs ordlistan från A–Ö, eller gör nedslag på termer som känns relevanta. I vissa fall länkar vi till vidare läsning och fördjupning. Kom ihåg att du kan söka på sidan med hjälp av kommandot ctrl+f (PC) och command+f (Mac). Bidra gärna med begrepp, ord och termer som du tycker ska ingå i ordlistan via kommentarsfunktionen i slutet av artikeln. 4chan: Anonymt internetforum känt för sin oreglerade ...

Vad handlar universell utformning egentligen om? Och hur är det relevant för att skapa mer tillgängliga och inkluderande bibliotek? Ulrika Danielsson och Victoria Lagerkvist, biblioteksutvecklare i Region Uppsala respektive Sörmland, har djupdykt i området och ger i den här artikeln en introduktion. Folkbiblioteken ska enligt bibliotekslagen vara tillgängliga för alla barn, unga och vuxna. Det är ett rimligt mål att sträva mot, men vägen dit är inte enkel. För att nå dit behöver vi utforma biblioteket utifrån att människor har olika förutsättningar. Behov kan också variera över tid och beroende på situation. I detta ibland svårnavigerade arbetsområde kan vi använda det som brukar kallas för universell utformning när vi planerar, genomför och förbättrar biblioteksverksamheten. Universell utformning handlar om att utveckla lösningar, eller som i det ...

På biblioteken i Vallentuna finns sedan några år tillbaka en tjänst där barn och unga kan få skräddarsydd läsning inför sommar- och jullov genom överraskningspåsar. Bibliotekarien Anna Fogelberg med kollegor plockar noggrant ihop innehållet baserat på läsarens egna önskemål. För många barn är hämtningen av påsen ett spännande ögonblick, och vissa kan knappt vänta med att utforska innehållet!

Hösten 2024 arrangerade Sveriges depåbibliotek och lånecentral ett webbinarium om gallring där de bland annat presenterade gallringsmetoden CREW. Artikeln sammanfattar vad som sades samt länkar till relevanta resurser.

Bibliotek i Stockholms kommun har i flera år drivit projektet Läsa äger, där ungdomar anställs som läsande förebilder på sommarfritids. Ett sätt för biblioteken att motverka lästappet hos barn under sommaren och samtidigt erbjuda ungdomar en värdefull första arbetslivserfarenhet.

I en tid när artificiell intelligens transformerar vårt samhälle kan vi hämta värdefulla lärdomar från historiens tidigare industriella revolutioner. Theo Andersson, omvärldsbevakare på DIGG, visar hur dessa historiska omställningar kan hjälpa oss förstå och navigera i dagens AI-revolution. Artikeln är ett referat av föreläsningen av biblioteksutvecklaren Weine Sundell. 

Efter en lång paus återkommer MIK-utsikten. Det har hänt väldigt mycket sedan sist och inte minst i skrivande stund, med Donald Trump som president och en snabb och spännande AI-utveckling. I den här MIK-utsikten kikar vi på den nya, eller nygamla, plattformsdebatten och tipsar om några matnyttiga AI-relaterade resurser samt en Wikipedia-thriller.

Forskaren Catarina Schmidt har tillsammans med bibliotekarier från Eksjö och Gislaveds kommun utvecklat en modell för hur bibliotek kan arbeta mer fördjupat med läsfrämjande för barn i förskoleklass. Modellen bygger på en upplevelsebaserad läsning som öppnar upp bokens innehåll för barn genom samtal, lek och skapande.

Hur kan AI komma att påverka bibliotekens verksamhet framöver? Vilka nya möjligheter med tekniken kan vi ta vara på? Biblioteksutvecklare Weine Sundell har skrivit ett referat och reflektioner från en föreläsning med AI-experten Anders Bjarby. DigiDag är Biblioteksutveckling Blekinge Kronobergs årliga konferens om teknik och framtiden för folkbibliotek och offentlig sektor. I år var det stort fokus på AI i allmänhet och dess användningsområden på folkbibliotek i synnerhet. AI-experten och visionären Anders Bjarby presenterade hur AI-teknik kan revolutionera biblioteksverksamhet, här i ett referat av Weine Sundell som också reflekterar kring folkbibliotek och dess verksamhet i förhållande till tekniken. I sin föreläsning ger Anders Bjarby konkreta exempel på hur folkbibliotek kan använda AI för att effektivisera administrativt arbete, skapa individanpassade tjänster och stärka sin position som ...

Varför får biblioteken egentligen lådor med böcker från Kulturrådet, och vad ska de göra med dem? Sedan 1970-talet har Sverige haft ett statligt litteraturstöd med syfte att främja mångfald och kvalitet i litteraturutgivningen. Från litteraturutredningen 1968 till dagens bibliotekssatsningar har stödet varit avgörande för att ge utrymme åt smalare och konstnärligt intressanta böcker som annars skulle ha svårt att konkurrera på marknaden. Lär dig mer om litteraturstödets historia, praktik och betydelse i denna artikelserie! Denna artikels innehåll är tagen från Kulturrådets skrift Garanterat bra böcker vars innehåll vi tycker förtjänar en större spridning. Innehållet i skriften publiceras i en serie antal artiklar på Digiteket och återpubliceras med godkännande av Kulturrådet. Sverige stöttar förlagen, Danmark författarna medan Norge och Finland prioriterar bibliotekens inköp. Så skulle de ...

Bibliotek möjliggör storskaligt återbruk av böcker, film och annan media. Men hur kan bibliotek engagera och verka för en samhällelig omställning? Och vilket ansvar har bibliotek för att främja ett hållbart samhälle? Om det går åsikterna isär.

Varför får biblioteken egentligen lådor med böcker från Kulturrådet, och vad ska de göra med dem? Sedan 1970-talet har Sverige haft ett statligt litteraturstöd med syfte att främja mångfald och kvalitet i litteraturutgivningen. Från litteraturutredningen 1968 till dagens bibliotekssatsningar har stödet varit avgörande för att ge utrymme åt smalare och konstnärligt intressanta böcker som annars skulle ha svårt att konkurrera på marknaden. Lär dig mer om litteraturstödets historia, praktik och betydelse i denna artikelserie! Denna artikels innehåll är tagen från Kulturrådets skrift Garanterat bra böcker vars innehåll vi tycker förtjänar en större spridning. Innehållet i skriften publiceras i en serie antal artiklar på Digiteket och återpubliceras med godkännande av Kulturrådet. Stora delar av min tidiga ungdom tillbringade jag på Skellefteå stadsbibliotek. Det kunde bli tre–fyra ...

Varför får biblioteken egentligen lådor med böcker från Kulturrådet, och vad ska de göra med dem? Sedan 1970-talet har Sverige haft ett statligt litteraturstöd med syfte att främja mångfald och kvalitet i litteraturutgivningen. Från litteraturutredningen 1968 till dagens bibliotekssatsningar har stödet varit avgörande för att ge utrymme åt smalare och konstnärligt intressanta böcker som annars skulle ha svårt att konkurrera på marknaden. Lär dig mer om litteraturstödets historia, praktik och betydelse i denna artikelserie! Denna artikels innehåll är tagen från Kulturrådets skrift Garanterat bra böcker vars innehåll vi tycker förtjänar en större spridning. Innehållet i skriften publiceras i en serie antal artiklar på Digiteket och återpubliceras med godkännande av Kulturrådet. 1974 betraktas som en vattendelare i svensk kulturpolitik. Än i dag är den statliga kulturpolitiken ...

Varför får biblioteken egentligen lådor med böcker från Kulturrådet, och vad ska de göra med dem? Sedan 1970-talet har Sverige haft ett statligt litteraturstöd med syfte att främja mångfald och kvalitet i litteraturutgivningen. Från litteraturutredningen 1968 till dagens bibliotekssatsningar har stödet varit avgörande för att ge utrymme åt smalare och konstnärligt intressanta böcker som annars skulle ha svårt att konkurrera på marknaden. Lär dig mer om litteraturstödets historia, praktik och betydelse i denna artikelserie! Denna artikels innehåll är tagen från Kulturrådets skrift Garanterat bra böcker vars innehåll vi tycker förtjänar en större spridning. Innehållet i skriften publiceras i en serie antal artiklar på Digiteket och återpubliceras med godkännande av Kulturrådet. Modigare barnböcker med litteraturstöd Helena Lindh intervjuar Erik Titusson, förlagschef och förläggare Lilla Piratförlaget. För ...

Varför får biblioteken egentligen lådor med böcker från Kulturrådet, och vad ska de göra med dem? Sedan 1970-talet har Sverige haft ett statligt litteraturstöd med syfte att främja mångfald och kvalitet i litteraturutgivningen. Från litteraturutredningen 1968 till dagens bibliotekssatsningar har stödet varit avgörande för att ge utrymme åt smalare och konstnärligt intressanta böcker som annars skulle ha svårt att konkurrera på marknaden. Lär dig mer om litteraturstödets historia, praktik och betydelse i denna artikelserie!

Under våren deltog Nyköpings bibliotek och Biblioteksutveckling Sörmland i kampanjen #EveryBookItsReader på Wikipedia. Kampanjen vänder sig till bibliotekarier och bokälskare. Vad var det som gjorde att Malin Johansson på Nyköpings bibliotek blev nyfiken på att delta och hur kom det sig att bibliotekarien Laurie Bridges ursprungligen startade kampanjen? Sedan 2023 pågår den globala kampanjen #EveryBookItsReader under april månad. Syftet är att förbättra Wikipedias innehåll när det gäller litteratur. På svenskspråkiga Wikipedia saknas det många artiklar som rör barnlitteratur, men även artiklar om författare som bor och verkar i andra länder och som skriver på andra språk än svenska och engelska. Malin Johansson, bibliotekarie på Nyköpings bibliotek, blev intresserad av kampanjen för att den kombinerar bibliotekets uppdrag kring läsfrämjande och MIK, medie- och informationskunnighet: – När ...

Återkommande bok- och skrivklubbar, ett omfattande mangabibliotek och unga läsambassadörer – folkbiblioteken i Söderköping, Gislaved och Halmstad har arbetat på olika sätt för att nå och engagera unga i sin verksamhet. Detta presenterade de under ett webbinarium med temat barnrätt i praktiken.

Hur påverkar artificiell intelligens våra relationer? Vad händer med privatlivet i en uppkopplad värld? Under hösten 2024 möttes läsare och teknikexperter i en nyskapande bokcirkel för att bland annat utforska dessa framtidsfrågor. Med science fiction-romaner som utgångspunkt och forskare som samtalspartners skapades ett forum där teknikens möjligheter och utmaningar belystes ur både mänskliga och samhälleliga perspektiv.

Kungliga biblioteket (KB) har under 2024 tittat närmare på om och hur lärosätesbiblioteken arbetar med att skapa beredskap. Behovet av säkrad tillgång till forskning, möjligheter och utmaningar kring öppen vetenskap samt vikten av MIK-arbete är några viktiga infallsvinklar som framkommer i kartläggningen.

Trots att ChatGPT ofta beskrivs som opålitligt används det till att söka information. I masteruppsatsen "Information i sammanflätning och förändring: Ungdomars informationssökning med ChatGPT" beskrivs hur ChatGPT:s inträde i ungdomars informationspraktiker i förlängningen har lett till både förändringar i hur ungdomarna använder Google och hur de granskar fakta. Samtidigt kan den nya information som genereras ha konsekvenser för informationslandskapet i stort.

En helt prestige- och prestationslös bokcirkel där man läser det man vill, och pratar om det man läst med andra, om man vill. Kan det vara något för folkbiblioteket? Ja, det menar Simon Lundin som tillsammans med två kollegor håller i en tyst bokcirkel på Malmö stadsbibliotek.