30-60 min

Varför läser vi egentligen? Och vem bestämmer vad som är rätt sorts läsning? I svensk kultur- och utbildningspolitik har läsfrämjande blivit en viktig fråga, med stora satsningar som Bokstart och Läslyftet. Men bakom dessa initiativ döljer sig en tydlig uppfattning om vad läsning ska vara till för.

Digiteket lanserar podden Angelägen podd – om forskning och folkbibliotek! I det första avsnittet ska vi börja med att ringa in vad forskning är och hur man kan ta tillvara och använda forskning i det vardagliga biblioteksarbetet. Samtalet är en inspelning av ett seminarium som Digiteket arrangerade på Bokmässan 2025 – spetsa öronen och lyssna på det första avsnittet! I samband med den förstärkta satsningen på att tillgängliggöra och sprida biblioteksrelevant forskning under paraplyet Angelägen forskning lanserar Digiteket en ny podd! I det första avsnittet av Angelägen podd – om forskning och folkbibliotek får vi lyssna på ett samtal från ett seminarium som Digiteket arrangerade under Bokmässan 2025.  I samtalet möts Jenny Lindberg, lektor vid Högskolan i Borås, Erika Lundvall, bibliotekarie på Kulturcentrum Kulören i ...

Böcker kan, i den bästa av världar, göra så att människor möter andra perspektiv, nya idéer och får ta del av ny kunskap, samtidigt som de hjälper läsaren utveckla sitt språk. Allt detta är viktiga delar för att delta i ett demokratiskt samhälle. Det är sannolikt därför larm om en pågående läskris väcker både intresse och starka känslor. Den nationella SOM-undersökningen visar att 19 procent av den svenska befolkningen inte läste en enda bok under 2024. Men vem är det som inte läser?

Idag uppfattas censur som en inskränkning av människors rätt till information och uttryck, men det går också att argumentera för censur på basis av rättvisa. Det kan till exempel vara rättvist att skydda utsatta grupper från diskriminerande innehåll. Jon Helgason är docent i litteraturvetenskap. I denna essä berättar han om censurens roll, och hur synen på den har skiftat genom historien.

Under DigiDag 2024 deltog Irene Christensson, från Myndigheten för psykologiskt försvar, med ett föredrag om otillbörlig informationspåverkan. I sin föreläsning lyfter hon bland annat begrepp som påverkanskampanjer, desinformation och propaganda samt hur vi kan motverka dessa.  Irene Christensson är senior analytiker på Myndigheten för psykologiskt försvar och bjöds in till DigiDag för att föreläsa om otillbörlig informationspåverkan. DigiDag är Biblioteksutveckling Blekinge Kronobergs årliga konferens om teknik och framtiden för folkbibliotek och offentlig sektor. I år var det stort fokus på AI i allmänhet och dess användningsområden på folkbibliotek i synnerhet. Irene menar att artificiell intelligens (AI) kan ses som en av flera aspekter inom otillbörlig informationspåverkan. Med AI-verktyg kan man skapa syntetisk media vars kvalitet kan skifta rejält, vissa är uppenbart falska medan andra är ...

Vilka utmaningar, möjligheter och svåra frågor kan AI innebära när det gäller etik, personlig integritet och demokrati? Hur ska biblioteken arbeta med dessa frågor och vilken kunskap behövs för att möta invånarnas behov? Dessa frågor var i fokus under ett webbinarium med forskaren och internetanalytikern Marcin de Kaminski. 

Årets sista sändning av Angelägen forskning ägde rum den 28 november. Den handlade om hur läsfrämjande kan öka delaktighet. I samtalet medverkade Linda Stjernholm, doktorand vid Certec i Lund, Malin Reimerthi, bibliotekarie vid Lomma bibliotek och Lisa Olsson Dahlquist, verksamhetsutvecklare vid MTM.

Vilka kompetenser behövs för att arbeta med läsfrämjande och litteraturförmedling? I juni arrangerade Digiteket och Biblioteksutveckling Östergötland ett webbinarium på temat folkbibliotekariers kompetenser för läsfrämjande.

Folkbibliotekens arbete med samverkan och delaktighet stod i centrum för detta avsnitt av forskarforumet Angelägen forskning. Sofia Lindström Sol, lektor på Högskolan i Borås och Mohammed Mekrami, bibliotekschef för folkbibliotek och kulturhus i Uppsala, diskuterade olika aspekter av samverkan och delaktighet med fokus på målgruppen ungdomar.

Den nya tillgänglighetslagen som träder i kraft den 28 juni 2025 innebär stora förändringar för e-boksmarknaden, som i förlängningen även berör biblioteken. Lagen, som baseras på ett EU-direktiv, ställer krav på att digitala produkter och tjänster, inklusive e-böcker, ska vara tillgängliga för alla. Vad detta innebär för bibliotekens verksamhet diskuterades i ett webbinarium arrangerat av Myndigheten för tillgängliga medier (MTM).

I det här poddavsnittet möter vi Malin Utter som samtalar med Maria Ringbo om marknadsföring på bibliotek. Malin berättar om sina två böcker och ger konkreta tips på saker att tänka på för den som vill komma igång med att arbeta med marknadsföring.

I det här poddavsnittet möter vi Ingrid Schild som samtalar med Maria Ringbo om utvärderingar. Varför och för vem gör man utvärderingar och på vilka olika sätt kan man utvärdera? Ska utvärderingar ses som en process eller ett resultat? Vad krävs för att en utvärdering ska vara givande och vad ska man tänka på? Dessa är några av de frågor som berörs i samtalet.

I syfte att reda ut hur långt bibliotekets uppdrag med handledning i digitala tjänster sträcker sig i praktiken har flera bibliotek i Västra Götalandsregionen utarbetat rutiner och riktlinjer. I förlängningen syftar framtagandet av rutiner till att tydliggöra bibliotekets roll för användaren, förbättra arbetsmiljön och skapa bättre samverkan med andra aktörer i kommunen.

Tonläget i den folkliga debatten har höjts och fler tjänstepersoner utsätts för hot och hat. Många aktörer har dragit sig undan från det offentliga rummet och demokratin är ifrågasatt. Biblioteken ska enligt bibliotekslagen välkomna alla och verka för det demokratiska samhällets utveckling genom kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Hur kan folkbiblioteken möjliggöra konstruktiva och civiliserade möten mellan meningsmotståndare i en politiskt turbulent tid?  

Allt fler bibliotek arbetar idag med att skapa beredskap i sina verksamheter och vissa har också fått utpekade roller i den kommunala beredskapsplaneringen. I detta avsnitt av Angelägen forskning fördjupas kunskapen om vilka hot som kan komma att riktas mot biblioteksverksamheten.

I detta tillfälle av Angelägen forskning står rösten, ljudet och samtalet som en del av det läsfrämjande arbetet i fokus. I samtalet medverkar Sirpa Bark och Julia Pennlert från Bibliotekshögskolan vid Högskolan i Borås samt Linda Willander, bibliotekschef vid Ystads stadsbibliotek.