Vetenskapliga lärresurser på Digiteket

I denna artikel ger vi en överblick över styrning av läsning i Sverige. Centrala frågor som vi både kommer att besvara och problematisera är hur läsfrämjandets historia ser ut samt vilka litteraturpolitiska insatser för att främja läsning som initierats i Sverige. Därtill beskriver vi vad som kännetecknar politiska och samhälleliga debatter om barns läsning och diskuterar även kopplingen mellan politikens syn på läsning och bibliotekens förhållningssätt, med särskilt fokus på folkbibliotekens arbete mot barn och unga. 

Hur ser barns och ungas läspraktiker ut? Vilka hinder och barriärer finns för barns och ungas läsning? Detta är några av de frågor som denna kunskapsöversikt både söker problematisera och besvara.

Allsidighet och kvalitet är två begrepp som ständigt har följt folkbibliotekets verksamhet. Denna artikel fokuserar på olika aspekter av hur dessa begrepp relaterar till utbud av medier och det läsfrämjande arbetet på bibliotek.

I den här artikeln tar två ljudboksforskare utgångspunkt i den kommersiella ljudbokens popularitet och gör nedslag i aktuell forskning. De diskuterar bland annat ljudbokens historia och historiska användningsområden och hur ljudboken och ljudbokskonsumtion påverkas av den digitala mediekulturen men även hur denna utveckling i sin tur påverkar läsarna och biblioteken.

I denna lärresurs belyses tillgänglig läsning för barn och unga med läsnedsättning. Forskarna försöker med utgångspunkt i nationell såväl som internationell forskning ta reda på hur barn med läsnedsättningar ägnar sig åt tillgänglig läsning samt vad det betyder att läsa på olika sätt. Det ges också en övergripande bild av hur folkbibliotek har arbetat och arbetar för tillgänglig läsning för alla barn och unga.

I den här artikeln gör Kristin Johansson, doktorand och universitetsadjunkt Högskolan i Borås, en genomgång av Svenska barns läshistoria och hur man genom historien uppfostrat genom böcker och läsning.

I den här vetenskapliga podden ges en kort bakgrund till ljudböcker och deras historia. Här görs också en genomgång av några av de mest spännande resultaten från Elisa Tattersall Wallins avhandling från 2022. Slutligen sätts digital läsning i en större kontext genom en kort inblick i de siffror om läsvanor som presenterats i den årliga SOM-undersökningen 2023. 

Det är inlevelsen i fiktionen som leder till den djupare förståelsen av livet och världen. Detta visar tydligt en lång rad vetenskapliga undersökningar av läsande barn och unga, som får tänka och samtala kring det lästa på ett öppet sätt där deras egna tankar lyfts upp, synliggörs och utgör grunden för samtalen. Litteraturläsningen och skönlitteraturens fiktionella och estetiska förutsättning behöver lyftas i sin egen rätt i allt läsfrämjande arbete.

Språk och kommunikation är avgörande för barns utveckling och lärande, det är forskningen enig om. Vilka metoder och arbetssätt främjar språk- och läsutveckling hos små barn? Vilken plats kan leken ha på biblioteket? Kan folkbiblioteken integrera lek för att främja berättelser och läsning? 

Kvalitet och kvalitetslitteratur är begrepp som alla bibliotekarier måste förhålla sig till. Men vad betyder egentligen kvalitet i ett litteratursammanhang? Och hur omsätts kvalitetsperspektiv på litteratur i konkret bibliotekspraktik? Detta och mycket mer försöker forskaren Karl Berglund ta reda på i denna text.

Kan vuxna bli bättre läsfrämjare genom att lyssna mer på barn? Hur kan biblioteken bli bättre på att fånga upp unga läsares röster och ge dem inflytande över bokbeständet? Forskaren Martin Hellström gräver mer i dessa frågor.

Biblioterapi, det vill säga användandet av litteratur i syfte att förbättra den psykiska hälsan eller välbefinnandet är en kreativ terapiform som blivit alltmer populär i stora delar av världen under de senaste decennierna. Trots detta tvekar en del svenska bibliotek och bibliotekarier fortfarande inför att arbeta med biblioterapi. Det tycks finnas ett behov av fördjupad kunskap om vad biblioterapi är, hur det kan fungera och vad som krävs av dem som ska utföra biblioterapi för att många ska våga ge sig i kast med metoden. Denna artikel har som syfte att bemöta ett sådant behov.

Vad handlar studierna med fokus på barns och ungas läsning verkligen om? Vad räknas egentligen som läsning? Visar alla undersökningar samma tendens? Vem har egentligen tillfrågats i de här studierna? I samtalet pratar vi om hur den som arbetar på folkbibliotek med läsfrämjande och litteraturförmedling kan förhålla sig till medierapporteringen.

I denna kunskapsöversikt presenteras en kartläggning av de centrala aktörerna för främjandet av läsning på nationell, regional och lokal nivå, samt hur deras uppdrag, ansvar och roller ser ut. I översikten ges också en inblick i det samspel som sker mellan offentliga organisationer och civilsamhället när det gäller läsfrämjande, med särskilt fokus på att identifiera delområden där samverkan är välorganiserad och inom vilka områden samverkan saknas.

Vilka kunskaper och kompetenser behöver bibliotekarien för att kunna arbeta med det läsfrämjande uppdraget? Jenny Lindberg, universitetslektor vid Högskolan i Borås, ger i den här artikeln en övergripande bild av de centrala kompetenser som spelar in i bibliotekariens läsfrämjande och litteraturförmedlande uppdrag. Den avslutande delen utgörs av en diskussion om bibliotekariens unika professionella kompetens och hur den kan ges spelrum på arbetsplatsen.

Har läsning alltid varit ett socialt fenomen? Och hur hänger dagens Shared Reading-rörelse ihop med upplysningstidens litterära salonger och folkrörelsernas läsfrämjande insatser under 1800- och 1900-talet? Detta och mycket mer får du svar på i denna vetenskapliga artikel skriven av universitetsadjunkt Kristin Johansson.

I den här vetenskapliga artikeln utforskas utmaningarna och strategierna för att främja läsning på Sveriges nationella minoritetsspråk. Med utgångspunkt i de unika förutsättningarna för dessa språk tas befintlig forskning från såväl Sverige som internationellt upp. Artikelns syfte är att ge folkbiblioteken verktyg och metoder för att stärka minoritetsspråken och kulturerna de bär på, samt att lyfta fram vikten av delaktighet och representation i detta arbete.

Skolbibliotek och folkbibliotek har båda ett läsfrämjande uppdrag gentemot barn och unga, oavsett om det gäller läsning för lärande eller läsning för nöje. Den här kunskapsöversikten går igenom aktuella internationella studier och ger en bild av hur skolbibliotek arbetar med läsfrämjande och vad folkbibliotek kan lära sig och inspireras av från skolbibliotekens arbete. I översikten ges forskningen om skolbibliotekens läsfrämjande arbete störst utrymme. 

Det pratas ofta om att barn och unga ska göras delaktiga i olika sammanhang, men det är inte alltid självklart vad som menas då delaktighet kan göras på många sätt och ta sig olika former. I den här artikeln belyses olika perspektiv på barn och ungas delaktighet och medskapande i relation till folkbibliotek och läsning.

Den här texten lyfter olika faktorer som kan möjliggöra eller vara ett hinder för positiva läsupplevelser och läsmotivation hos unga. Flera faktorer kan relateras till den enskilda individen, exempelvis intressen, bakgrund och livssituation, läsförmåga och preferenser gällande format.

Denna artikel syftar till att förmedla en samlad bild, i den mån det går, av de kunskaper som finns att tillgå när det gäller mångspråksarbete och läsfrämjande riktat mot barn och ungdom med annat modersmål än svenska eller med anknytning till de nationella minoriteterna.