Creative Commons Erkännande 4.0 Internationell (CC BY 4.0)
Hoppa över filtreringAngelägen forskning: Att läsfrämja för delaktighet
Årets sista sändning av Angelägen forskning ägde rum den 28 november. Den handlade om hur läsfrämjande kan öka delaktighet. I samtalet medverkade Linda Stjernholm, doktorand vid Certec i Lund, Malin Reimerthi, bibliotekarie vid Lomma bibliotek och Lisa Olsson Dahlquist, verksamhetsutvecklare vid MTM.
Paris dövcenter inspirerar Örebros teckenspråksarbete
I Paris finns en modell för biblioteksverksamhet som sätter dövas språk och kompetens i centrum. Örebro biblioteks teckenspråksgrupp reste till Frankrike för att lära sig mer om och inspireras av dövcentren.
Bibliotek som tankesmedjor – Exempel och tips för folkbiblioteken
Under 2023 och 2024 har tio pilotbibliotek i södra Sverige utforskat bibliotekens demokratiska uppdrag i en digital samtid, utifrån sina lokala utmaningar och förutsättningar. Metoderna som tagits fram av pilotbiblioteken innefattar bland annat kompetensutveckling inom AI i Karlskrona och Vaggeryd samt nya metoder för debatt och dialog på biblioteken i Lund, Emmaboda, Ystad, Habo och Oskarshamn. Andra kommuner, som Halmstad, Tingsryd och Hylte, har utforskat hur man kan skapa engagemang för demokratifrågor hos prioriterade målgrupper. Nu har projektet och pilotbibliotekens erfarenheter samlats i skriften Biblioteken som tankesmedjor – exempel och tips för folkbibliotek. Biblioteken som tankesmedjor är ett projekt i samverkan mellan de regionala biblioteksverksamheterna i Skåne, Halland, Blekinge och Kronoberg, Kalmar & Jönköpings län. Projektet finansieras av Regionsamverkan Sydsverige.
Bibliotekens roll i det civila försvaret
Frågan om bibliotekens beredskapsarbete har i och med samhällsutvecklingen och världsläget blivit allt mer aktuellt. Anna McWilliams, forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), har i en ny rapport tittat närmare på vilka roller folkbiblioteken skulle kunna ta i händelse av krig. Det finns i dagsläget 1 070 folkbibliotek i Sverige, där man förutom att låna böcker kan ta del av nyheter, delta i aktiviteter och få hjälp med att söka kunskap. Enligt bibliotekslagen ska Sveriges bibliotek i sin dagliga verksamhet arbeta för det demokratiska samhällets utveckling, bidra med kunskapsförmedling och stödja den fria åsiktsbildningen. Biblioteket är även en plats människor söker sig till för att få stöd och hjälp i stressade situationer. Biblioteken kan således ofta beskrivas som lokala samlingsplatser. Vad kommer detta att betyda för ...
ChatGPT – en lärare att ställa dumma frågor till
Trots att ChatGPT ofta beskrivs som opålitligt används det till att söka information. I masteruppsatsen "Information i sammanflätning och förändring: Ungdomars informationssökning med ChatGPT" beskrivs hur ChatGPT:s inträde i ungdomars informationspraktiker i förlängningen har lett till både förändringar i hur ungdomarna använder Google och hur de granskar fakta. Samtidigt kan den nya information som genereras ha konsekvenser för informationslandskapet i stort.
Perplexity – Levla upp ditt referensarbete
Har din informationssökning på internet blivit ett mödosamt sållande i en uppsjö av webbsidor medan du bombarderas av annonser och sponsrat innehåll? Ta hjälp av AI för att levla upp din informationssökning. Perplexity AI är en AI-tjänst som använder språkmodeller och realtidssökning för att samla information från webben och sedan sammanställa den till lättbegriplig och översiktlig information.
Läsfabriken, Sagoglitter och Barnens bibliotek
Hur kan folkbibliotek arbeta med barnrätt i praktiken? Det är temat för en webbinarieserie som Digiteket arrangerar tillsammans med ett antal regionala biblioteksverksamheter. Utvärdera mer med barn och räds inte för att släppa på den egna kontrollen – så löd två råd från de inbjudna gästerna vid det första tillfället. För att möjliggöra för personal på folkbibliotek att utveckla sitt barnrättsarbete samarbetar några regionala biblioteksverksamheter med att arrangera en serie webbinarier på olika teman tillsammans med Digiteket: Barnrätt i praktiken. Under hösten 2024 sker samarbetet med Region Jönköpings län, Region Kalmar län, Region Uppsala och Västra Götalandsregionen. Under 2025 är tanken att webbinarieserien ska fortsätta med andra regioner. Mot bakgrund av Kulturrådets satsning Läsfrämjandelyft för folkbibliotek har höstens två tillfällen temat läsfrämjande barnrättsarbete. Detta första ...
Öppen vetenskap – därför behövs kunskapen på folkbibliotek
Nu finns en ny kurs på Digiteket med namnet Öppen vetenskap i praktiken. Kursen ger handfast kunskap i ämnet och konkreta tips på hur folkbibliotek kan guida sina användare i en värld av öppna resurser. I samband med lanseringen av kursen hölls ett webbinarium som du nu kan se i efterhand.
Demokrati i praktiken – en fråga för folkbiblioteket
I september arrangerade kulturförvaltningen i Västra Götalandsregionen ett webbinarium med syftet att belysa hur demokratiarbete på bibliotek kan bedrivas rent konkret. Presentationerna går nu att ta del av i efterhand.
Hur lyckas vi med ungdomsverksamhet?
Söderköpings stadsbibliotek har under en treårsperiod utforskat hur biblioteket kan bli till en rolig och meningsfull plats för ungdomar. Med projektmedel från Stärkta bibliotek har de lyckats skapa en verksamhet som lockar och engagerar. I projektrapporten skriver Ingrid Bäckström, bibliotekarie och projektledare, om de utmaningar, lärdomar och framgångsfaktorer som kantat arbetet.
Öppen vetenskap i praktiken
Alltmer vetenskapliga resurser är idag öppet tillgängliga vilket skapar nya möjligheter för folkbibliotek att stötta sina besökare. Även resurser kring forskningsprocessen är också i allt högre utsträckning öppet tillgängliga, alltifrån att publikationer och forskningsdata inte längre ligger bakom betalvägg till att det finns möjlighet för allmänheten att på olika sätt engagera sig i forskningsprocessen. När alltmer är öppet skapar det också nya möjligheter för folkbibliotek. Den här kursen riktar sig framförallt till folkbibliotekarier som i sin tjänst hanterar frågor om facklitteratur eller vill stärka sin medie- och informationskunnighet och, i andra hand, till deras chefer och andra intresserade.
Tillgänglig läsning – från A till Ö
AKK, Bliss, Daisy eller Äppelhylla – det finns gott om akronymer och kluriga benämningar som används inom bibliotekens arbete med tillgänglig läsning. Men vad betyder de egentligen? I den här ordlistan har Digiteket samlat några begrepp för olika kommunikationsstöd, medieformat, tekniska hjälpmedel och bibliotekstjänster som är bra att känna till.
Virala trender väcker läslust hos ungdomar i norr
Fyra norrbottniska kommuner har samarbetat i ett projekt för att främja läsning hos ungdomar med hjälp av digitala verktyg. Detta har lett framtill bland annat VR-upplevelser, Booktok, miniatyrböcker, AI-mordgåtor och en epa-bokklubb. I denna artikel berättar två av deltagarna i projektet om hur det gick och vilka lärdomar de fått med sig.
Folkbibliotekarien – en av Läsfrämjandelyftets väsentliga kraftkällor
Vilka kompetenser behövs för att arbeta med läsfrämjande och litteraturförmedling? I juni arrangerade Digiteket och Biblioteksutveckling Östergötland ett webbinarium på temat folkbibliotekariers kompetenser för läsfrämjande.
Bokkunskap del 1: ISBN – I Siffrornas Briljanta Nummervärld
I denna kurs undersöker vi siffersystemet som många i bok- och biblioteksvärlden använder sig av dagligen men som inte så många vet historien bakom: ISBN. Men vad står de olika siffrorna för? Vad är skillnaden på ISBN-13 och ISBN-10? Och varför har inte 70 år gamla böcker något ISBN?
Att möta och bemöta döva personer på bibliotek
Viktor Jäderlund är döv sedan födseln och använder teckenspråk för att kommunicera. I denna film skapad av Biblioteken i Malmö ger han tips på hur du kommunicerar med personer som är döva.
Nordisk utblick över statliga satsningar på barns och ungas läsning
Det genomförs en mängd olika statliga satsningar för att stärka och främja läsning både inom skolan och på fritiden i alla de nordiska länderna. Nu har Kulturanalys Norden, på uppdrag av Nordiska ministerrådet, publicerat en kortfattad sammanställning av dessa läsfrämjande insatser.
Angelägen forskning: Folkbibliotek och samverkan
Folkbibliotekens arbete med samverkan och delaktighet stod i centrum för detta avsnitt av forskarforumet Angelägen forskning. Sofia Lindström Sol, lektor på Högskolan i Borås och Mohammed Mekrami, bibliotekschef för folkbibliotek och kulturhus i Uppsala, diskuterade olika aspekter av samverkan och delaktighet med fokus på målgruppen ungdomar. Samverkan och delaktighet är angelägna frågor för folkbibliotek. Hur kan bibliotek samverka med olika aktörer, hur kan delaktighet med bibliotekens användare öka, på vilka sätt är social hållbarhet en del av folkbiblioteks arbete och hur påverkar dessa aspekter bibliotekens medarbetare? Dessa frågor utforskades i detta tillfälle av Angelägen forskning där Sofia Lindström Sol, lektor på Högskolan i Borås, samtalade med Mohammed Mekrami, bibliotekschef för folkbibliotek och kulturhus i Uppsala. Se samtalet i efterhand Samtalet tog sin utgångspunkt i Sofia ...
Digitala böcker på folkbibliotek – en interaktiv visualisering
Följ den digitala biblioteksbokens väg, från författare till biblioteksanvändare!
Digitala böcker på folkbibliotek – hur funkar det egentligen?
Hur kommer det sig att folkbibliotekens e-boks-utbud ser så olika ut hos olika bibliotek fastän många delar samma distributör och tekniska gränssnitt? Vilka möjligheter finns för bibliotek att själva påverka för att kunna erbjuda en bättre biblioteksanpassad och användarvänlig tjänst? För att förstå detta och andra klurigheter har Biblioteksutveckling Sörmland tillsammans med bibliotekspersonal i regionen arbetat fram en visuell ekologi för digitala böcker. Digiteket har ställt några frågor till Jessica Malmström, biblioteksutvecklare på region Sörmland, och Anna Corlin, bibliotekarie i Strängnäs, om den nya visualiseringen. Varför behövs en visuell ekologi för digitala böcker på folkbibliotek? – Vi upplever själva att det är svårt att på djupet förstå hur system och aktörer hänger ihop. Flödet för den digitala boken i bibliotekssystemet är komplext. Både när det ...
Historien om Bodri – att läsa om det svåra för barn
I början av 2023 besökte personal från Nordmalings bibliotek skolklasser i lågstadiet för att högläsa och samtala om boken Historien om Bodri av Hédi Fried. Boken skildrar Förintelsen ur ett barnperspektiv. I den här artikeln skriver skolbibliotekarien Moa Wållberg om hur det var att läsa en bok med ett så tungt innehåll för barn och varför det är viktigt.
AI i bibliotek – jobben, kompetenser och kunskaperna
I en värld av snabb teknisk utveckling: Vad krävs av oss på framtidens arbetsmarknad? Ann-Therése Enarsson, VD på tankesmedjan Futurion, delar sina tankar och insikter om framtidens arbetsliv kopplat till artificiell intelligens i en föreläsning arrangerad av flera samverkande regionbibliotek. Filmen är en inspelning av webbinariet ”AI i bibliotek – jobben, kompetenser och kunskaperna”, arrangerat av Regionbibliotek Halland, Biblioteksutveckling Region Jönköpings län, Regionbibliotek Stockholm, Biblioteksutveckling Sörmland, Biblioteksutveckling Västernorrland, Biblioteksutveckling Region Jämtland Härjedalen, Biblioteksutveckling Region Blekinge Kronoberg och Biblioteksutveckling Region Örebro län inom det regionala nätverket ReDig. Föreläsningen Se föreläsningen på Biblioteksutveckling Sörmlands Youtubekanal. Denna refererande artikel är skriven av Malin Hyttstrand, biblioteksutvecklare Region Jämtland Härjedalen, och Lovisa Sundin, biblioteksutvecklare Region Örebro län. De bidrar också med de biblioteksrelaterade reflektionerna som är insprängda i artikeln. Den ...
Ner i kaninhålet – Starta din egen studiecirkel om AI
Ända sedan företaget OpenAI släppte AI-verktyget ChatGPT i slutet av 2022 har världen svämmat över med nyheter om den snabba AI-utvecklingen. Många bibliotekarier är nyfikna på artificiell intelligens, men var ska man börja?
