Konsten att ramla uppåt

När kontakten med deltagarna gick förlorad tvingades Nyköpings bibliotek avsluta sitt projekt för att engagera gymnasieelever i arbete kring nationella minoriteter. Men istället för att se det som ett misslyckande valde biblioteket att lära av sina misstag. Nu delar de med sig av sina erfarenheter – om vikten av att våga misslyckas, att lita på ungdomars engagemang och att hitta nya vägar förbi traditionella samarbetsstrukturer för att nå fram till unga.

När vi nu tänker tillbaka på projektet liknar det på många sätt en dramaturgisk kurva, med medgångar, motgångar, vändpunkter och ett slut vi inte hade förväntat oss. Vårt projekt gick kortfattat ut på att hitta ungdomar som gick samhällsprogrammet eller motsvarande på gymnasiet och mot arvodering erbjuda dem att skriva sitt gymnasiearbete med oss. Den enda “hållhaken” var att det på något sätt skulle handla om nationella minoriteter eller andra grupper som talar ett minoritetsspråk i Sverige. Förhoppningen med detta var att genom deras perspektiv kunna vidga våra egna, samt att stötta ungdomarnas kunskapsresa kring nationella minoriteter, skrivande och ge dem möjlighet att påverka bibliotekets verksamhet.

Projekt Ungas Inflytande

Så vad hände? Projektet hade som sagt flera upp- och nedgångar: efter att ha besökt skolor fick vi en deltagare. Dessvärre tappade vi kontakten med hen efter några träffar. Efter nya tag fick vi kontakt med en ny deltagare – som dessvärre studerade på ett praktiskt program och därmed inte kunde delta i vårt projekt. En bergochdalbana minst sagt, med flera omtag och försök. Efter den sista motgången valde vi, i samråd med Biblioteksutveckling Sörmland, att avsluta projektet.

Men kanske är det just för att projektet inte gick som vi hade tänkt som vi lärde oss så mycket, och ni som läser detta kan använda våra ”trial by fire” för att få stöd i uppstarten av era egna satsningar på ungas inflytande.

Läs mer om region Sörmlands projekt

Lärdomar

Var ödmjuk inför olika arbetssätt

Olika verksamheter har olika arbetssätt och olika mål och strukturer för att uppnå sina mål. Ha det gärna i åtanke när ni vill samarbeta med andra aktörer. Vår främsta samarbetspartner var skolan, som styrs av sina egna rutiner och sin läroplan som inte alltid samspelar med vårt arbetssätt.

Bland det första vi gjorde var att kontakta kommunens skolor med en förfrågan om att få komma på besök i klassrum och presentera vårt projekt. Redan här stötte vi på patrull och i slutändan var det endast en skola som bjöd in oss. Värt att notera är att vi senare mötte elever från andra skolor som uttryckte viss besvikelse över att vi inte kom till deras skolor.

Av detta lärde vi oss att ett effektivare sätt att nå eleverna hade varit att ”kringgå” lärare och rektorer för att i stället kommunicera direkt med eleverna. Detta bör inte ses som en kritik mot skolvärlden, utan snarare att vi har fått en ödmjukhet inför olika arbetssätt.

Var snäll mot dig själv

Thomas Edison lär ha sagt att han inte misslyckades, utan snarare hittade han 10 000 olika sätt som inte fungerade. Det är verkligen något som vi alla behöver ha i åtanke när vi jobbar med arbete riktat mot nationella minoriteter och ungdomar.

Det är ett område som fortfarande är under utveckling, så det är viktigt att vara snäll mot sig själv. Men hur då? Två aspekter som vi tog fasta på var att:

• vara fler biblioteksmedarbetare som jobbar med denna typ av projekt. Projekt kräver ofta mycket tid, nya insikter och funderinga, vilket kan vara svårt för endast en person att klara av.

• inte låta besvikelse förhindra framsteg. Såklart inträffar saker som inte går som planerat och det kan vara en besvikelse. I vårt projekt blev vi besvikna när vi inte fick någon deltagare, men vi blev också ännu mer fast beslutna att förbättra vår metod och försöka igen.

Lita på ungdomarna

I projektet märkte vi att det yttre incitamentet – arvodet – inte var det som främst lockade unga till projektet. På uppstartsmötet märktes ett tydligt intresse från deltagaren att få lära sig mer om minoritetsgrupper, genom att hon ställde många frågor och aktivt bidrog med egna erfarenheter och lärdomar hon snappat upp i skolan och på fritiden om ämnet. En stor motivationsfaktor för henne (och vår andra potentiella deltagare) var också tanken på att få göra skillnad för andra ungdomar:

Jag tycker det verkar intressant att skriva om minoritetsgrupper i Södermanland till mitt gymnasiearbete. Jag är väldigt intresserad av erbjudandet och jag bidrar gärna till att hjälpa ungdomar som tillhör olika grupper.

Deltagare

Under projektets gång var detta något vi försökte ta fasta på genom att vara lyhörda och aktivt skapa tillfällen för inspel, exempelvis när vi tog inspiration från det här projektet och frågade om två av våra sommarferiepraktikanter kunde ge feedback på våra kulturkassar för barn (se faktaruta). Detta utvecklade utformandet av kassarna enormt. Så underskatta inte ungdomarna; de är engagerade, kunniga och nyfikna. Det är viktigt att vi ger dem utrymme och spelrum att blomma ut.

Framtiden

Som Ola Junkka, chef för Kompetenscentrum för flerspråkighet i Skellefteå, betonade på vår slutkonferens för Projekt Ungas Inflytande:

“Barnets och ungdomens bästa ska alltid vara i fokus vid beslut som påverkar dem. Vår främsta uppgift är alltså att vara möjliggörare och ge stöd för unga att uttrycka sig. Därför är det viktigt att vi fortsätter ha ungdomars inflytande och nationella minoriteter i tankarna i all verksamhet vi gör. Även i liten skala och med små medel finns det möjligheter att skapa engagemang för båda frågorna. Kanske är det just den oväntade, ovanliga eller oprövade metoden som fungerar. För att kunna utvecklas behöver vi släppa de gamla ramarna och våga ge oss ut på djupt vatten – och våga misslyckas”.

För oss i biblioteksvärlden slutar aldrig arbetet med ungdomar och deras plats i biblioteket. Här i Nyköping har vi flera pågående projekt med ungdomsfokus, exempelvis en större satsning på unga läsambassadörer. Visa av erfarenhet har vi nu valt att inte gå genom skolor eller andra kommunala instanser, utan vända oss till ungdomarna direkt – genom sociala medier, fristående ungdomsaktörer och föreningar. I arbetet med nationella minoriteter tänker vi under året dessutom knyta direkt kontakt med de nationella minoriteternas ungdomsföreningar för att få in ungdomsperspektiv. 

Viktigast av allt: vi kommer fortsätta misslyckas, men våra fall är inte fall nedåt utan uppåt.