Inspirationsartiklar

Eskilstuna har varit medlem i nätverket ICORN sedan 2015, och har just nu sin tredje fristadskonstnär -  Sayed Hussain Zahin, musiker och rappare från Afghanistan. Vad krävs av en fristadskoordinator och vilken roll har biblioteket? Möt Susanne Granberg, fristadskoordinator i Eskilstuna sedan två år. Detta är ett utav tre nedslag i svenska fristäder.

Landskrona bibliotek deltog i "The Europe Challenge" för att undersöka hur bibliotek kan bli plattformar för lokalt engagemang. Genom pizza, simultantolkning och samarbete med lokala föreningar mötte de invånare och frågade vad de vill förändra i sina närområden. Projektet resulterade även i en metodbok för att hjälpa andra bibliotek med demokratifrämjande arbete.

Vilken är folkbibliotekens sociala roll i en tid som präglas av utmaningar? För att undersöka detta vände sig forskare från Lunds universitet till bibliotekarier, biblioteksbesökare och beslutsfattare. Forskarna tog fram en rad rekommendationer för att biblioteken ska kunna fortsätta bidra till ett välfungerande, hållbart och robust samhälle.

När AI började skriva litteratur förändrades även läsandet av dem. En studie av svenska kritikers reaktioner på AI-genererad litteratur visar på en paradox: i stället för att textens ursprung skulle bli mindre viktigt har författarens mänsklighet blivit allt mer avgörande för hur vi värderar litteratur.

Berättelser behövs. I ett samarbete mellan folkbibliotek, skolbibliotek och författaren Kristina Sigunsdotter skapade barn och unga nya berättelser om Malmöområdena Nydala och Lindängen: novellerna om Djurgängen på Nyängen.

Julia Pennlert undersöker i denna artikel hur läsfrämjande som begrepp både "görs" och skrivs fram på olika nivåer – från vardaglig högläsning vid sängkanten till strategiska planer på kommunal nivå. Genom att identifiera dessa parallella narrativ kan bibliotekarier utveckla en mer strategisk approach och skapa gemensam förståelse för vad läsfrämjande faktiskt innebär i praktiken.

Böcker kan, i den bästa av världar, göra så att människor möter andra perspektiv, nya idéer och får ta del av ny kunskap, samtidigt som de hjälper läsaren utveckla sitt språk. Allt detta är viktiga delar för att delta i ett demokratiskt samhälle. Det är sannolikt därför larm om en pågående läskris väcker både intresse och starka känslor. Den nationella SOM-undersökningen visar att 19 procent av den svenska befolkningen inte läste en enda bok under 2024. Men vem är det som inte läser?

Bibliotekens roll i totalförsvaret har diskuterats ända sedan 2019 då det först föreslogs i arbetet med den nationella biblioteksstrategin. Sedan dess har utvecklingen i omvärlden synliggjort behovet av att planera för att kunna fortsätta bedriva biblioteksverksamhet även i utmanande situationer. Denna artikel undersöker hur kommunala biblioteksplaner beskriver folkbibliotekens roll för att stärka den civila beredskapen.

Som journalist, poet och bokförläggare har Bisan Edwan åtskilliga gånger upplevt yttrandefrihetens begränsningar. Under ett flertal år i Egypten samarbetade hon med olika bibliotek och arrangerade offentliga samtal. I denna artikel reflekterar hon kring biblioteken och deras roll som demokratiska institutioner i Egypten, Gaza och Sverige. Bisan är idag fristadsförfattare i Lund.

Kan barn hinna läsa 1 000 böcker innan de har börjat förskoleklass? Småländska Lessebo inspirerades av en amerikansk satsning. Det visade sig locka många familjer till läsning. Kristina Hörberg, bibliotekarie, berättar om satsningen och om mångspråksböcker i kapprum på förskolor.

I höst lanserar Mediemyndigheten en helt ny webbutbildning, mediemedveten.se, som ska bidra till en ökad medvetenhet hos invånare att bättre förstå, kunna granska och navigera i dagens komplexa medielandskap.  I en tid där medie- och informationslandskapet blir allt mer komplext är medie- och informationskunnighet av stor betydelse. Befolkningens kunskaper och förmåga att navigera i och förstå informationsflöden är en förutsättning för en motståndskraftig demokrati.   Mediemyndighetens kommande utbildning mediemedveten.se riktar sig till alla som vill bli mer medvetna i sin medievardag. Genom film, interaktiva moment och övningar ska utbildningen stärka invånare som medvetna medieanvändare i en tid där AI, algoritmer och desinformation påverkar hur vi tar till oss information. Webbutbildningen lanseras under senhösten 2025 och är kostnadsfri och tillgänglig för alla. Den är utformad för att ...

Region Gävleborg har tagit fram en ”digital basnivå” för att säkerställa att alla biblioteksanvändare i länet får likvärdig hjälp med digitala frågor. Projektet definierar vilka digitala tjänster och vilken service som ska erbjudas på alla folkbibliotek – samt vilka kunskaper som förväntas av personalen. När Kungliga bibliotekets kompetensutvecklingsprojekt Digitalt först med användaren i fokus avslutades började vi biblioteksutvecklare på Region Gävleborg planera det fortsatta arbetet tillsammans med HelGe-biblioteken, det vill säga folkbiblioteken i vårt län. Inspirerade av arbete med taxonomier, och efter dialog med bibliotekscheferna, beslutade vi att ta fram en digital basnivå.  Syftet är att biblioteksanvändare ska kunna förvänta sig likvärdig service när det gäller hjälp med digitala frågor, alltså en fråga om jämlik tillgång till information. Samtidigt ger basnivån stöd och tydlighet för ...

Idag uppfattas censur som en inskränkning av människors rätt till information och uttryck, men det går också att argumentera för censur på basis av rättvisa. Det kan till exempel vara rättvist att skydda utsatta grupper från diskriminerande innehåll. Jon Helgason är docent i litteraturvetenskap. I denna essä berättar han om censurens roll, och hur synen på den har skiftat genom historien.

Under 2024 fick artificiell intelligens sitt genombrott i svensk barn- och ungdomslitteratur. Från helt AI-skapade bilderböcker till experimentella översättningsprojekt och AI-kloner av uppläsarröster – tekniken påverkar nu alla delar av bokproduktionen. Samtidigt pågår intensiva debatter om upphovsrätt, kvalitet och framtidens bokmarknad. Under Svenska barnboksinstitutets årliga event Bokprovning föreläste Amanda Idberg om ämnet.

Det finns många barn och unga idag som utesluts från kultur- och fritidsaktiviteter eftersom familjen inte har råd. Ungas perspektiv ger fler insikter om hur hälsan hänger ihop med både ekonomi och vilket område man bor i. Men på vilket sätt kan bibliotek, kulturskola och civilsamhälle arbeta för att jämna ut denna orättvisa?

Hur kan man på bästa sätt ta tillvara barns och ungas behov och önskemål vid utformning av nya biblioteksmiljöer? Och är det som efterfrågas idag relevant även för framtidens unga biblioteksbesökare? I det här referatet sammanfattas innehållet från ett webbinarium med temat Biblioteksrummet utifrån ett barnrättsperspektiv. 

Det finns olika sätt att kliva in i magiska världar. I ett kreativt samarbete har Bellevuegårdsbiblioteket och Moderna Museet Malmö bjudit in förskolebarn och barn från anpassad skola till både en sagostund och en konstutställning om livets absurda drama. Här berättar bibliotekarien Lena Persson om samarbetet. ”Vad tror ni om att göra något med den här?” Susanne, som är förmedlingsintendent på Moderna Museet Malmö, håller entusiastiskt upp Historien om någon av Åke Löfgren och Egon Möller-Nielsen. Min kollega Cecilia och jag tittar lite på varandra innan en av oss säger: ”Men känns den inte lite … ja, gammaldags?” Susanne fortsätter att försöka övertyga oss. Det kommer att finnas ett verk av Möller-Nielsen i utställningen som ska visas på museets andra våning till hösten. Vi kan ...

Genom att introducera robotar och digitala verktyg har Söderköpings bibliotek hittat nya vägar till läsfrämjande och nått bredare målgrupper. I den här artikeln delar de med sig av tre exempel på digiloga aktiviteter – där det digitala och analoga samverkar.

I en forskningscirkel, arrangerad av Biblioteksutveckling Region Skåne, har bibliotekarier fått arbeta med skrivande för att dela med sig av olika läsfrämjande insatser för unga. Metoden Shared Reading har bland annat provats, en annan är bokcirklar utifrån ungdomars egna idéer. Nu finns tre av texterna att läsa här på Digiteket.

Bibliotekens samhällsrelevans är obestridlig i ett demokratiskt samhälle med fri och öppen tillgång till information. I tider av oro och kris vänder sig många till biblioteken för tillgång till tillförlitlig information. Det är följaktligen relevant att studera förtroendet för en så viktig samhällsinstitution.

I Ängelholms kommun satsar man på en egen variant av Läsa äger för att engagera ungdomar att bli läsande förebilder för barn under sommaren. I den här artikeln delar de med sig av den första delen i projektet, att hitta ungdomar och utbilda dem inför sommarens uppdrag. Kan man från folkbibliotekets håll locka högstadieungdomar att engagera sig för högläsning och på så sätt arbeta med att väcka läslusten hos yngre barn?  Det var de tankarna som snurrade i huvudet på oss, Thomas Olsson  och Therése Åström, när vi startade högläsningsprojektet Strövelstorp läser. Under sommaren 2024 fick vi i uppdrag av vår chef att starta en aktivitet riktad mot ungdomar i Strövelstorp, ett mindre samhälle i Ängelholms kommun. Att uppdraget riktades mot just Strövelstorp beror till ...

Denna artikel av Pamela Schultz Nybacka, docent i biblioteks- och informationsvetenskap vid Södertörns högskola, undersöker hur lustläsning uppfattas inom läsfrämjande arbete på bibliotek. Trots att forskning visar på lustläsningens positiva effekter på välbefinnande och läsförmåga, präglas den ofta av skam och skuld, särskilt populärlitteratur som ses som "fulläsning" jämfört med respekterad "finläsning".

Bokcaféer, högläsning och biblioteksvisningar. Lidingö stadsbibliotek erbjuder många aktiviteter för äldre och personer med funktionsnedsättning. I sitt senaste projekt har de skapat boken Resan till Oalia.

Biblioteksutveckling i Västra Götalandsregionen har arrangerat ett antal webbinarier om olika språks läskulturer, som nu finns tillgängliga att se i efterhand.