Inspirationsartiklar

På en fritidsgård i Trosa bjöd biblioteket in vuxna med funktionsnedsättning till ett taktilt boksamtal – en metod som genom känseln gör litteraturen tillgänglig för alla. I den här essän skriver bibliotekarien Maria Hansson om kvällen när en deltagare för första gången tyckte om en dikt.

Vilka är forskarna runt om i landet som håller på med biblioteksforskning? Vad forskar de egentligen om och hur kan det vara relevant för folkbiblioteken? Digiteket fortsätter serien med ytterligare tio forskare inom biblioteks- och informationsvetenskap som berättar om sin forskning.

Ett släktforskarrum blir till ett spelrum för unga i Mönsterås, och i Habo går personalen på barnrättspromenader tillsammans. I Karlskoga är det fokus på månatliga uppföljningar av barnrättsfrågor, och i Sundsvall har man låtit barnen ta över biblioteket för en dag. Att små förändringar i verksamheten kan ge ett stort avtryck blir tydligt när bibliotekschefer runt om i Sverige sätter barnrätt på agendan.

Dawit Isaak-biblioteket invigdes 2020 och är dedikerat till yttrande- och pressfrihet. Malmö stad initierade idén med välsignelse från Betlehem Isaak, Dawit Isaaks dotter. Idag är Dawit Isaak-biblioteket en del av Kulturhyllan i stadsdelen Hyllie och har nya publika möjligheter för utställningar och ett Speakers Corner. Men hur kan folkbiblioteken runtom i landet använda Dawit Isaak-biblioteket? Kulturhyllan känns igen på den glasaktiga byggnadens lutande design, strax intill uppgången från tågstationen i Hyllie, vägg i vägg med köpcentret Emporia. Här finns även ett nytt stadsdelsbibliotek och ett kulturinitiativ för unga som heter Work in Progress. Hit har även Dawit Isaak-biblioteket flyttat och de invigde sina nya lokaler i oktober 2025. De första fem åren låg det mitt i stan, nära Möllevångstorget i Malmö, och delade då lokaler ...

Bibliotek Uppsala introducerade den norska litteratur- och läsfrämjande metoden Lesersørvis som en del av den statliga satsningen Läsfrämjandelyftet. Syftet var att ge hela personalstyrkan inspiration, verktyg och mod att ge läsförslag till barn och unga. Hur har det gått och hur arbetar de olika verksamheterna med metoden idag?

Hur beskriver man bäst ett komplext informationsflöde? Och framförallt, hur gör man det på ett digitalt tillgängligt sätt? Det här var dilemman som Jessica Malmström på Biblioteksutveckling Sörmland och IT-bibliotekarie Anna Corlin i Strängnäs ställdes inför när de försökte skapa en översikt – i form av en visualisering – över hur det egentligen fungerar med folkbibliotekens digitala böcker.

Tycker du det är svårt att veta och hålla reda på vilka nyhetsbrev du ska prenumerera på? Misströsta ej! Digiteket har samlat en lista med alla relevanta nyhetsbrev för medarbetare på folkbibliotek.

Denna forskningsartikel av Marie Öhman, Lina Samuelsson och Birgitta Jansson visar att läsning för det egna nöjets skull ofta hamnar i skymundan.

Att stärka det fria ordet är mer aktuellt än någonsin, inte minst som bibliotekarie. Julie Miller är bibliotekarie i det distrikt i Florida som har flest bokförbud i hela USA. Hon berättar om hur censuren påverkar hennes arbete. Parvin Ardalan från Dawit Isaak-biblioteket i Malmö berättar om hur biblioteket arbetar för att belysa situationen kring censur i Iran. Se webbinariet i efterhand och läs ett sammandrag.

Aldrig har det varit viktigare att kunna söka, värdera och granska medier och information. Flera nationella insatser och utredningar har identifierat biblioteken som en central aktör för att höja befolkningens medie- och informationskunnighet (MIK). Men hur främjar biblioteken MIK idag? Och hur ser bibliotekens förutsättningar ut för detta? Under 2025 har en kartläggning gjorts över folkbibliotekens arbete med MIK. En arbetsgrupp bestående av medarbetare vid Kungliga biblioteket, de regionala biblioteksverksamheterna i Blekinge Kronoberg, Gävleborg, Sörmland, Örebro samt Digiteket har tillsammans genomfört en kartläggning över ett antal svenska folkbiblioteks arbete med och inställning till MIK. Elva folkbibliotekschefer har intervjuats i en semistrukturerad form, det vill säga att intervjuunderlaget har varit samma för alla, men olika följdfrågor har ställts beroende på de erhållna svaren. Slutsatser och analyser ...

Tio katter har flyttat in på Malmö stadsbiblioteks barnavdelning Kanini. På Katthotellet bor bland andra PikoPiko, Sally Fields och Häxkatten, som älskar när barn läser för dem.

Kanske blir det en flodvåg – eller så stannar det vid krusningar på ytan. Oavsett verkar AI-genererade böcker vara här för att stanna, och blir något som alla bibliotekarier behöver förhålla sig till. I denna intervju berättar Beata Sjöstedt utifrån sin masteruppsats om hur folkbibliotekarier ställer sig till AI-genererad skönlitteratur. Och om de svåra avvägningar som kan behöva göras. – Jag tror att det är viktigt att göra medvetna val, att det inte blir slentrian, säger hon.

När internet svämmar över av AI-slask – syntetiskt, AI-genererat material – lever källor en undanskymd tillvaro och fakta riskerar att tas för givet. I den här intervjun resonerar Olof Sundin, professor med ett stort intresse för information och samhällsfrågor, med Digiteket om källkritiken av idag. Hur kan förändringarna påverka, men också mötas av, biblioteken?

I sin masteruppsats Du kan lägga in din hjärna i dem har Oskar Jonsson undersökt pojkars läspreferenser utifrån metoden Lesersørvis. Genom att använda Lesersørvis nycklar har han försökt förstå vad pojkarna uppskattar och tilltalas av i böcker. Jonssons uppsats visar att det finns en stor potential i att ta tillvara pojkars intresse för tv- och datorspel för att lyckas med bibliotekets läsfrämjande arbete.

Är alla bibliotekarier läsare? Hur påverkar bibliotekariers läshistoria deras yrkespraktiker? Sofie Samuelsson, bibliotekarie och bibliotekskonsulent, undersöker läsarminnen och läsarlivet hos sig själv och andra bibliotekarier. I texten, som baseras på en masteruppsats, gläntar hon på dörrar till litteraturförmedling, meningsfullhet och förundran.

Vilka är forskarna runt om i landet som håller på med biblioteksforskning? Vad forskar de egentligen om och hur kan det vara relevant för folkbiblioteken? Digiteket bad forskare inom biblioteks- och informationsvetenskap i Sverige att berätta om sin forskning.

Doktoranden Nikolina Nordin forskar om hur unga förhåller sig till digital läskultur på plattformar som Booktok och Goodreads. Men till skillnad från en förenklad bild av sociala medier som ett verktyg som enbart främjar och stärker läsning hos unga, visar hennes forskning på mer komplexa och kritiska förhållningssätt.

Folkbiblioteken har i många år tampats med att erbjuda digitala böcker till sina användare. Trots att tekniken finns på plats så begränsas tillgången av licensavtal, ekonomiska ramar och förlagsbranschens affärsstrategier. I denna översiktsartikel undersöks varför utlåningen av e-böcker och e-ljudböcker på folkbiblioteken fungerar som den gör, vilka aktörer som är inblandade och vilka utmaningar som präglar den så kallade ”e-boksfrågan”. Med fokus på utvecklingen i Norden, och särskilt Sverige, belyser forskaren Maciej Liguziński spänningsfältet mellan bibliotekets uppdrag om fri och likvärdig tillgång till litteratur och den digitala bokmarknadens logik.

Digiteket lanserar podden Angelägen podd – om forskning och folkbibliotek! I det första avsnittet ska vi börja med att ringa in vad forskning är och hur man kan ta tillvara och använda forskning i det vardagliga biblioteksarbetet. Samtalet är en inspelning av ett seminarium som Digiteket arrangerade på Bokmässan 2025 – spetsa öronen och lyssna på det första avsnittet! I samband med den förstärkta satsningen på att tillgängliggöra och sprida biblioteksrelevant forskning under paraplyet Angelägen forskning lanserar Digiteket en ny podd! I det första avsnittet av Angelägen podd – om forskning och folkbibliotek får vi lyssna på ett samtal från ett seminarium som Digiteket arrangerade under Bokmässan 2025.  I samtalet möts Jenny Lindberg, lektor vid Högskolan i Borås, Erika Lundvall, bibliotekarie på Kulturcentrum Kulören i ...

AI-bilder kan vara kul att leka med, men i takt med att de blir allt mer fotorealistiska blir de allt svårare att granska källkritiskt. Även om det kan vara svårt, och i många fall omöjligt, att identifiera vad som är ett verkligt fotografi och vad som är en AI-genererad bild, så ger vi här några konkreta tricks och tips på hur man ska tänka och vilka ledtrådar man kan leta efter. Vi bjuder även på ett AI-quiz där du får testa dina nyvunna kunskaper. 

Hur arrangerar man engagerande samtal med fysiska möten i biblioteksrummet? Detta är något som flera bibliotek utforskar. Folkbiblioteken i Lund är några av dem, och Digiteket har pratat med Ann-Marie Rauer, journalist och projektledare för konceptet Lund pratar.

För många unga sker skrivandet endast i form av uppgifter i en pressad skolmiljö med betygsättning. Men i tidskriften ponton får unga mellan 14 och 21 år skriva och läsa varandras texter utifrån ren lust och nyfikenhet – utan krav på prestation.

Under 2025 arrangerar Resursbiblioteket för romani chib tre författarsamtal om romsk litteratur och kultur. I det här samtalet har författaren Britt-Inger Hedström Lundqvist bjudits in för att berätta om sin självbiografiska bok Pappas flicka gör som fan hon vill – en skildring av hennes uppväxt, liv och identitet som resande.

I syfte att öka den sociala tillgängligheten på Malmös bibliotek anställde kommunen 2024 en socionom. I den här artikeln tipsar hon om hur man med hjälp av hänvisningslistor, gula bänkar och lågaffektivt bemötande kan skapa social tillgänglighet och hjälpa samhällets mest utsatta på bibliotek.