En tillgänglig visualisering? Hur vi gjorde och vad vi lärt oss

Hur beskriver man bäst ett komplext informationsflöde? Och framförallt, hur gör man det på ett digitalt tillgängligt sätt? Det här var dilemman som Jessica Malmström på Biblioteksutveckling Sörmland och IT-bibliotekarie Anna Corlin i Strängnäs ställdes inför när de försökte skapa en översikt – i form av en visualisering – över hur det egentligen fungerar med folkbibliotekens digitala böcker.

Idén till att skapa en visualisering föddes efter att Biblioteksutveckling Sörmland tillsammans med regionens folkbibliotek under ett antal år arbetat med bibliotekens digitala böcker. Vi upptäckte att det är svårt att följa och förstå flödet av metadata och bokfiler. Det är också en mängd olika aktörer och system som påverkar både flödet och varandra på olika sätt. Men hur skulle vi åskådliggöra det här på ett smart, begripligt och informativt sätt?

En interaktiv infografik

Vi blev tipsade om att använda oss av en interaktiv infografik. En sådan skulle kunna beskriva ett ganska komplext flöde och samtidigt presentera en relativt stor mängd information i olika nivåer.

Att våga testa

Vi hittade det digitala verktyget Genially, som enligt beskrivningen skulle vara ett lättanvänt redskap för att skapa pedagogiskt innehåll. En interaktiv infografik, är det en bra idé? Vi tänkte lite som Pippi: ”Hur ska jag kunna veta det, när jag aldrig har försökt?” 

Vi valde en kommunikationsbyrå, som redan fanns upphandlad av regionen, för att hjälpa oss. Vår tanke var att vi därigenom säkerställde kompetens kring både grafisk design och tillgänglighetsanpassning. I offerten till kommunikationsbyrån tydliggjorde vi vikten av att produkten skulle vara tillgänglighetsanpassad enligt WCAG. Vi bad även byrån att göra en bedömning av verktyget innan de satte igång arbetet, så att det helt säkert skulle gå att tillgänglighetsanpassa slutprodukten.

WCAG (Web Content Accessibility Guidelines) är en internationell standard som beskriver hur webbplatser och digitala tjänster ska utformas för att vara tillgängliga för alla, inklusive personer med funktionsnedsättningar. I Sverige är WCAG direkt kopplat till lagstiftningen genom DOS-lagen (Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service), som kräver att offentliga aktörer följer WCAG-standarden. WCAG bygger på fyra grundprinciper – att innehåll ska vara möjligt att uppfatta, hantera, förstå och robust nog att fungera med olika hjälpmedel – och ger konkreta riktlinjer för hur man praktiskt uppnår god tillgänglighet.

Under arbetets gång gjorde vi ett antal ”användartester” av visualiseringen. Kollegor och bibliotekspersonal med olika kompetenser fick alla komma med synpunkter och förbättringsförslag.  

Fallgropar

Kommunikationsbyrån hade skapat en grundstruktur, så att vi själva skulle kunna gå in och redigera och lägga in information i visualiseringen. Ganska snart upptäckte vi dock att vissa centrala tillgänglighetsfunktioner inte fanns på plats i arbetsmaterialet. En del kunde vi själva rätta till, medan andra funktioner helt enkelt inte fanns i verktyget.

En del av de fallgropar vi stötte på hade vi kanske kunnat förutse. Till exempel att Genially är ett amerikanskt verktyg som inte är anpassat efter europeisk tillgänglighetslagstiftning. De funktioner som behövs för att vara anpassade efter europeisk standard, till exempel skärmläsning, finns inte inbyggda.

Andra fallgropar handlade om våra egna bristande insikter och kunskaper. Att bara tydliggöra i offerten att produkten skulle vara tillgänglighetsanpassad räckte inte. Här hade vi behövt vara tydligare och ha bättre kunskap för att ställa rätt krav. 

En krass insikt var också att kunskap om tillgänglighet inte alltid finns hos kommunikationsbyråer. Det handlade både om bristande kunskaper om digital tillgänglighet och om tillgänglig design. Till exempel vikten av tillräcklig kontrast mellan bakgrund och text, att ord i versaler och centrerad text försvårar läsbilden, och att inte låta enbart färg vara betydelsebärande element. Men även grundläggande utformning av sidan så att den fungerar väl för den som navigerar med tangentbord eller skärmläsare – till exempel att alla element är korrekt uppmärkta och ligger i rätt tabbordning.

Ytterligare en utmaning var att Genially var ett nytt verktyg även för kommunikationsbyrån. Det fanns inte några tidigare erfarenheter av verktyget att falla tillbaka på. Deras inlärningsprocess kom alltså att ingå i de offererade timmarna.

Göra om och göra rätt

Visualiseringen publicerades, men det skavde förstås att den inte blev den digitalt tillgängliga produkt som vi hade hoppats. För att vända ”skavet” till något konstruktivt bestämde vi oss för att låta projektet fortsätta genom att låta Begripsam, som är experter på både digital och fysisk tillgänglighet, med fokus på kognition, göra en tillgänglighetsgranskning ur ett kognitivt perspektiv. Med tillgänglighetsgranskningen som grund gjordes under hösten en uppdatering av visualiseringen:

Vad har vi lärt oss? 

• Att vi behöver höja vår egen kompetens kring upphandling och tillgänglighet.
• Att vi behöver ställa tydliga krav och stå på oss när vi upplever att upphandlade leverantörer inte har den förväntade kompetensen. 
• Att vi också behöver göra klart för oss redan på förhand vad som gäller om de krav vi ställt på leverantören inte uppfylls. Det finns lagkrav på oss som offentlig aktör, och ansvaret ligger på oss, inte på leverantören.
• Att vi behöver bygga in avstämning och utvärdering med användare från början. Användaravstämningar med kollegor har ett stort värde, men ersätter inte granskningar av “proffs” som Begripsam och deras expertgrupper.
• Att det alltid är bra att utgå från principen för universell utformning– att utforma nya produkter, miljöer, program och tjänster för att de ska kunna användas av så många som möjligt. Denna princip utgår ifrån mångfalden hos befolkningen och handlar om att göra rätt från början.
• Att våga prova och våga göra om.

Läs mer om digital tillgänglighet och upphandling:

Läs mer om universell utformning: