Verksamhetsexempel

Hur kan biblioteket vara en demokratisk arena för barn och unga? Under ett webbinarium delade folkbibliotek i Tomelilla, Vänersborg, Stockholm och Norge sina erfarenheter av att skapa mötesplatser där barns och ungas röster faktiskt tas på allvar – från mötesplatser till barnrättsmässor och ungdomsledda demokratisatsningar.

Barn får inte rösta, men nog har de många åsikter om hur samhället skulle kunna bli bättre. Sedan i våras samlar Umeå stadsbibliotek in barnens röster, först på ett fysiskt torg i biblioteket, och nu på webbsidan Barnens torg där också politiker kan svara barnen direkt. Barnens torg var från början en fysisk plats i Umeå stadsbibliotek. Barn fick rita och skriva hur de tyckte att Umeå kunde bli bättre, och bidragen sattes upp så att alla kunde läsa dem.  – Vi märkte redan när det fysiska torget skapades hur viktigt det var för barnen att kunna dela med sig av sina åsikter. När väl papper, pennor och instruktioner fanns på plats blev det hela väldigt självgående, berättar man från biblioteket. Efter sommaren flyttade torget ...

Folkbiblioteken i Lund vill uppmuntra resenärer till att vara källkritiska genom att ge konkreta tips på infoskärmarna i tåg och på bussar.

Vad skulle hända om ett gäng barn tog över biblioteket under en hel dag? Att de, istället för bibliotekspersonalen, bemannade informationsdisken, arrangerade aktiviteter och hjälpte besökare att hitta böcker.

På vilket sätt kan biblioteket uppmuntra pappor att bli läsande förebilder för sina barn? Och är det så att platsen där vi bor har betydelse för vår läsning? Bibliotekarien Annika Hansson i Torsby bestämde sig för att undersöka detta.

På Stenröseskolan i Lund får elever med omfattande fysiska och intellektuella funktionsnedsättningar känna läsglädje genom upplevelsesagor – böcker som engagerar flera sinnen genom exempelvis dofter, föremål, musik och rörelse.

I Helsingborg är det lång väntetid för små barn med misstänkt språkstörning att få hjälp av en logoped. Skulle biblioteket kunna erbjuda något stöd under väntetiden?

Hur lär man små barn ifrågasätta, granska och utvärdera information? Kanske med hjälp av en välkänd björn och hans familj och vänner? Som första bibliotek i Sverige fick Motala bibliotek möjlighet att visa den interaktiva utställningen Bamses källspanare under sju veckor hösten 2023. Emelie Ekholm, som arbetat med utställningen, berättar här mer om projektet. Som första bibliotek i Sverige fick Motala bibliotek möjlighet att visa den interaktiva utställningen Bamses källspanare under sju veckor hösten 2023. I utställningen får barnen tillsammans med Nina Kanin och Bamses barn Teddy, Nalle-Maja och Brum ta sig an rollen jasom källspanare. Uppdraget är att lösa mysteriet kring vem som sprider falska rykten om Bamse. Genom att undersöka bevis och ställa frågor om vem, vad och varför tränar barnen på att ...

På många bibliotek, inte minst mindre, efterfrågar både besökare och personal mer kvalificerade samtal om litteratur. Hur kan bibliotekarien ta plats i samtal om litteratur? Kursen Kritisk och redaktionell kompetens på bibliotek– att skriva litteraturkritik, som erbjuds av Kritiklabbet, ger nya tankar om bibliotekariens roll i vår tid, skriver Eva Fred, litteraturkonsulent i Västra Götalandsregionen.

Att dela en stunds närvaro kring en text, och i samma veva prata om nya informationskällor och gamla sanningar, kan ge något både till gruppen och individen. Bibliotekarien Veronica Sarge Cech har erfarenhet av Shared Rreading tillsammans med äldre, både från Åland och Bromölla. Hon ser i metoden möjligheter att motverka ofrivillig ensamhet och främja hälsa och källkritiskt tänkande.

Vem kan bättre nå unga än andra ungdomar? I Västra Götalandsregionen kunde folkbiblioteken söka pengar för att under året anställa unga demokratiambassadörer som ska vända sig till unga och förstagångsväljare. Det visade sig att flera av biblioteken såg det som en chans att öka engagemanget hos unga besökare.

Hur kan biblioteksmedarbetare närma sig AI på ett sätt som känns relevant, tryggt och kopplat till bibliotekets uppdrag? Tre folkbibliotek i Sörmland deltog i en lärcirkel om AI, initierad av Biblioteksutveckling Region Sörmland. Under fem träffar utforskade deltagarna hur AI påverkar biblioteksverksamheten och vad det innebär för bibliotekets uppdrag. Här delar de med sig av sina erfarenheter och reflektioner kring hur lärdomar kan spridas vidare till kollegor och besökare. Under hösten 2024 och våren 2025 genomförde Biblioteksutveckling Region Sörmland en regional lärcirkel om AI för folkbibliotek. Medarbetare från tre bibliotek valde att delta: Nyköpings stadsbibliotek, Strängnäs bibliotek och Flens bibliotek. I den här artikeln delar vi erfarenheter, lärdomar och reflektioner från arbetet. Varför en lärcirkel om AI? Utvecklingen inom AI går snabbt och påverkar både ...

Week17 eller Vecka17 är en internationell temavecka som sätter hållbarhet i fokus och som engagerar bibliotek från Dorotea i norr ner till Skåne i söder. Stadsbiblioteket i Malmö har valt att göra ett smalare program än tidigare för att plocka upp all drivkraft och allt engagemang som finns hos människor och gemenskaper.

Musikaliska sagostunder på romani och svenska genomfördes 2025 på biblioteken i Lindängen och Oxie i samarbete med Klang – musik i förskola. Till fiol- och dragspelstoner fick barnen uppleva boken Dansbus och kaktrubbel av Marin Salto, och sagan fick en helt egen prägel i varje barngrupp.

På Ersbodabiblioteket i Umeå är det ungdomarna som leder vägen till läsglädjen. I projektet "Readers are Leaders" högläser lokala tonåringar för lågstadiebarn varje vecka vilket gjort att ungdomarna växt i självförtroende, byggt upp sina ordförråd medan barnen knappt vill att kvällen ska ta slut. Den här artikeln berättar om hur bokklubben blev till och varför den modellen kanske borde spridas långt utanför Ersboda.

Region Halland har haft ett omfattande arbete med små barns språkutveckling under drygt två decennier. Vilka är deras framgångsfaktorer?

Hur kan du vara en bra kompis? Hur undviker du att hamna i bråk? Varför är det viktigt att säga förlåt? Tillsammans med kommunpolisen har Rosengårdsbiblioteket i Malmö regelbundna lässtunder för barn i årskurs ett i skolor i området. Bibliotekarierna Ulrika Clementzlor och Cecilia Kristiansson skriver om ett arbete som främjar såväl läsning som relationen med både polisen och biblioteket. 

Vad får barn att vilja besöka biblioteket? Hur hittar barn hit och vad får dem att vilja stanna kvar? Tre kommuner i Kalmar län involverade barn i ett projekt om hur de ser på bibliotekens verksamheter. Elin Johansson från den regionala biblioteksutvecklingen i Kalmar, skriver att det till stor del handlar om att bygga relationer och arbeta mer uppsökande. Allt började med ett initiativ till ett projekt från Region Kalmar län, för att undersöka vad barn tycker om folkbibliotekens verksamhet. En av kommunerna är Oskarshamn: – För att få barn och ungdomar att komma till biblioteket måste vi bygga relationer och lära känna dem. Vi måste hänga med i utvecklingen, annars tappar vi den här generationen. Det är därför vi valt att satsa på Gråttan, ...

Kan en gåvobok bli något mer än en bok som läses en gång och sedan läggs undan på en hylla? På Värnamo bibliotek arbetar man målmedvetet med gåvoböcker gentemot barn, unga och deras vårdnadshavare, vilket har resulterat i ökad läsning.

Shared Reading är välkänt, men hur blir det om man överför metoden till film, spel eller sociala medier? Här berättas om vikten av att unga får dela med sig av sina många film- och spelupplevelser i skolan och hur biblioteken kan jobba med metoden.

Vilka aktiviteter genomför folkbibliotek kopplat till demokrati och valet senare i år? I Strängnäs har en bibliotekarie precis påbörjat ett kombinerat läsfrämjande- och demokratiprojekt som riktar sig till personer inom daglig verksamhet.

När kontakten med deltagarna gick förlorad tvingades Nyköpings bibliotek avsluta sitt projekt för att engagera gymnasieelever i arbete kring nationella minoriteter. Men istället för att se det som ett misslyckande valde biblioteket att lära av sina misstag

Delaktighet handlar om relationer, förtroende och om att visa – i handling – att det som sägs spelar roll. När Veronica Holst Wiberg, bibliotekarie med fokus på tillgänglighet på Strängnäs bibliotek, slutade samla in åsikter och istället började bygga relationer tog arbetet med delaktighet fart på riktigt. För unga med funktionsnedsättningar i Strängnäs handlade det inte om att bli tillfrågade – utan om att bli tagna på allvar.