Verksamhetsexempel
Artiklar som fokuserar på att beskriva och lyfta fram lokal verksamhet för att inspirera andra bibliotek. Exempel: Delaktighet för unga med KulturCrew.
Katthotellet på Kanini – läs för katten!
Tio katter har flyttat in på Malmö stadsbiblioteks barnavdelning Kanini. På Katthotellet bor bland andra PikoPiko, Sally Fields och Häxkatten, som älskar när barn läser för dem.
“Lund pratar” – men om vadå?
Hur arrangerar man engagerande samtal med fysiska möten i biblioteksrummet? Detta är något som flera bibliotek utforskar. Folkbiblioteken i Lund är några av dem, och Digiteket har pratat med Ann-Marie Rauer, journalist och projektledare för konceptet Lund pratar.
Tidskriften ponton – en litterär brygga för ungas skapande
För många unga sker skrivandet endast i form av uppgifter i en pressad skolmiljö med betygsättning. Men i tidskriften ponton får unga mellan 14 och 21 år skriva och läsa varandras texter utifrån ren lust och nyfikenhet – utan krav på prestation.
Att jobba med samhällets utsatta på bibliotek – tips och råd från en socionom
I syfte att öka den sociala tillgängligheten på Malmös bibliotek anställde kommunen 2024 en socionom. I den här artikeln tipsar hon om hur man med hjälp av hänvisningslistor, gula bänkar och lågaffektivt bemötande kan skapa social tillgänglighet och hjälpa samhällets mest utsatta på bibliotek.
“Vi är ett demokratihus” – norskt bibliotek vill göra politiken tillgänglig för folket
De två norska kommunerna Tønsberg och Færder har ett gemensamt bibliotek sedan nästan 100 år tillbaka. Idag har biblioteket en hel avdelning för demokrati och yttrandefrihet, och ett kalendarium där politiska samtal har en tydlig plats. De båda angränsande kommunerna ligger vid Oslofjordens västra sida. Idag är Færder kommuns tätort Borgheim en del av tätorten Tønsberg. Ända sedan 1927 har kommunerna haft ett bibliotekssamarbete, och det gemensamma biblioteket ligger mitt i Tønsbergs centrum. Biblioteket har ett trettiotal anställda, och har en hög besöksfrekvens. De senaste åren har bibliotekets organisation förändrats. År 2013 gjordes en ändring i den norska bibliotekslagen. Då utökades lagen till att: “Folkebibliotekene skal være en uavhengig møteplass og arena for offentlig samtale og debatt.” Efter detta inrättades en ny demokratiavdelning på Tønsberg ...
Här skapar barnen framtidens läsfrämjande miljöer
I Kungsbacka är barn och unga med och skapar framtidens läsfrämjande miljöer. Med hjälp av immersiva upplevelser i teknik som VR och med en stor portion mod vill Biblioteken i Kungsbacka skapa möjligheter för de yngre att ta över rodret tillsammans.
Barnens gosedjur festar loss på biblioteket efter stängningsdags
Barnen lämnar sina nallar på biblioteket vid stängning – och får sedan se bilder och filmer från gosedjurens glittriga fest. Nallarnas natt har blivit ett omtyckt koncept. Här berättar Jon Fällström och Rebecca Göransson på Umeå stadsbibliotek om arbetet bakom.
Lekfull litteratur – mim som metod i berättande
Läs med hela kroppen är ett projekt där mim används som metod i litteraturförmedling. Det har startats av Expressteatern och riktar sig till bibliotekarier som arbetar med barn i lågstadieåldern. I denna artikel beskriver Evelina Breslin på Staffanstorps bibliotek ett lekfullt sätt att gå in i litteraturen tillsammans med barn, bortom boksamtalet.
Uppdrag fristadskoordinator! Sandviken berättar
Sandvikens kommun har haft två fristadsförfattare, och tog förra året emot sin tredje: Liakat från Bangladesh som är bloggare och människorättsaktivist. Johanna Schultz, bibliotekarie, berättar om sitt arbete som koordinator. Sandvikens folkbibliotek ligger i Kulturcentrum, mitt i stan. I Kulturcentrum finns Sandvikens folkbibliotek, Kulturskolan, Konsthallen, teaterscener, folkets hus och Litteraturhuset Trampolin som riktar sig till barn och unga. Folkbiblioteket har, liksom i många andra svenska fristäder, varit involverat i fristadsprogrammet sedan Sandviken gick med 2016. Artikelserie om yttrandefrihet Detta är en artikel på temat yttrandefrihet där vi berör censur, bibliotekens roll för yttrandefrihet, fristadsprogram och fristadsförfattare. Genom organisationen ICORN (International Cities of Refuge Network) förbinder sig städer och kommuner att ta emot, bekosta och utgöra en fristad för en författare eller konstnär som har utsatts ...
Uppdrag fristadskoordinator! Östersund berättar
Östersund tog emot sin första fristadskonstnär 2018. Fristadskoordinatorn Catharina Andersson är i spänd väntan på stadens fjärde fristadsgäst. Det finns många utmaningar med yttrandefrihet. Biblioteket i Östersund har blivit en viktig plats för att tala om just detta.
Från Kattsbacka till Kungsbacka – trygghet på nätet med hjälp av serier
Hur kan vi nå barn och unga för att tala om riskerna med internet på ett sätt som är både roligt och lätt att förstå? Eva Odráska, bibliotekarie i Kungsbacka kommun, har hittat en kreativ lösning: hon har skapat berättelser i serietidningsformat med färgstarka katter i huvudrollerna.
Uppdrag fristadskoordinator! Eskilstuna berättar
Eskilstuna har varit medlem i nätverket ICORN sedan 2015, och har just nu sin tredje fristadskonstnär - Sayed Hussain Zahin, musiker och rappare från Afghanistan. Vad krävs av en fristadskoordinator och vilken roll har biblioteket? Möt Susanne Granberg, fristadskoordinator i Eskilstuna sedan två år. Detta är ett utav tre nedslag i svenska fristäder.
Landskrona utforskar former för lokal demokrati
Landskrona bibliotek deltog i "The Europe Challenge" för att undersöka hur bibliotek kan bli plattformar för lokalt engagemang. Genom pizza, simultantolkning och samarbete med lokala föreningar mötte de invånare och frågade vad de vill förändra i sina närområden. Projektet resulterade även i en metodbok för att hjälpa andra bibliotek med demokratifrämjande arbete.
Författare och barn skapar noveller om livet och området
Berättelser behövs. I ett samarbete mellan folkbibliotek, skolbibliotek och författaren Kristina Sigunsdotter skapade barn och unga nya berättelser om Malmöområdena Nydala och Lindängen: novellerna om Djurgängen på Nyängen.
Fruktbart när föräldrar och förskolor samarbetar med bibliotek
Kan barn hinna läsa 1 000 böcker innan de har börjat förskoleklass? Småländska Lessebo inspirerades av en amerikansk satsning. Det visade sig locka många familjer till läsning. Kristina Hörberg, bibliotekarie, berättar om satsningen och om mångspråksböcker i kapprum på förskolor.
Digital basnivå skapar likvärdighet i Gävleborg
Region Gävleborg har tagit fram en ”digital basnivå” för att säkerställa att alla biblioteksanvändare i länet får likvärdig hjälp med digitala frågor. Projektet definierar vilka digitala tjänster och vilken service som ska erbjudas på alla folkbibliotek – samt vilka kunskaper som förväntas av personalen. När Kungliga bibliotekets kompetensutvecklingsprojekt Digitalt först med användaren i fokus avslutades började vi biblioteksutvecklare på Region Gävleborg planera det fortsatta arbetet tillsammans med HelGe-biblioteken, det vill säga folkbiblioteken i vårt län. Inspirerade av arbete med taxonomier, och efter dialog med bibliotekscheferna, beslutade vi att ta fram en digital basnivå. Syftet är att biblioteksanvändare ska kunna förvänta sig likvärdig service när det gäller hjälp med digitala frågor, alltså en fråga om jämlik tillgång till information. Samtidigt ger basnivån stöd och tydlighet för ...
Lita på barnen – rätt expertis ger lekfulla biblioteksmiljöer
Hur kan man på bästa sätt ta tillvara barns och ungas behov och önskemål vid utformning av nya biblioteksmiljöer? Och är det som efterfrågas idag relevant även för framtidens unga biblioteksbesökare? I det här referatet sammanfattas innehållet från ett webbinarium med temat Biblioteksrummet utifrån ett barnrättsperspektiv.
Det stora knytkalaset – från sagostund till konstutställning
Det finns olika sätt att kliva in i magiska världar. I ett kreativt samarbete har Bellevuegårdsbiblioteket och Moderna Museet Malmö bjudit in förskolebarn och barn från anpassad skola till både en sagostund och en konstutställning om livets absurda drama. Här berättar bibliotekarien Lena Persson om samarbetet. ”Vad tror ni om att göra något med den här?” Susanne, som är förmedlingsintendent på Moderna Museet Malmö, håller entusiastiskt upp Historien om någon av Åke Löfgren och Egon Möller-Nielsen. Min kollega Cecilia och jag tittar lite på varandra innan en av oss säger: ”Men känns den inte lite … ja, gammaldags?” Susanne fortsätter att försöka övertyga oss. Det kommer att finnas ett verk av Möller-Nielsen i utställningen som ska visas på museets andra våning till hösten. Vi kan ...
Arbeta kreativt med digiloga metoder
Genom att introducera robotar och digitala verktyg har Söderköpings bibliotek hittat nya vägar till läsfrämjande och nått bredare målgrupper. I den här artikeln delar de med sig av tre exempel på digiloga aktiviteter – där det digitala och analoga samverkar.
Fritt, tryggt och kravlöst när unga får välja
I en forskningscirkel, arrangerad av Biblioteksutveckling Region Skåne, har bibliotekarier fått arbeta med skrivande för att dela med sig av olika läsfrämjande insatser för unga. Metoden Shared Reading har bland annat provats, en annan är bokcirklar utifrån ungdomars egna idéer. Nu finns tre av texterna att läsa här på Digiteket.
Lust att läsa sprids från stora till små i Strövelstorp
I Ängelholms kommun satsar man på en egen variant av Läsa äger för att engagera ungdomar att bli läsande förebilder för barn under sommaren. I den här artikeln delar de med sig av den första delen i projektet, att hitta ungdomar och utbilda dem inför sommarens uppdrag. Kan man från folkbibliotekets håll locka högstadieungdomar att engagera sig för högläsning och på så sätt arbeta med att väcka läslusten hos yngre barn? Det var de tankarna som snurrade i huvudet på oss, Thomas Olsson och Therése Åström, när vi startade högläsningsprojektet Strövelstorp läser. Under sommaren 2024 fick vi i uppdrag av vår chef att starta en aktivitet riktad mot ungdomar i Strövelstorp, ett mindre samhälle i Ängelholms kommun. Att uppdraget riktades mot just Strövelstorp beror till ...
Resan till Oalia – taktil läsglädje för vuxna
Bokcaféer, högläsning och biblioteksvisningar. Lidingö stadsbibliotek erbjuder många aktiviteter för äldre och personer med funktionsnedsättning. I sitt senaste projekt har de skapat boken Resan till Oalia.
Sagolikt samarbete tillgängliggör levande litteratur för barn
Nizar Keblawi, produktionsansvarig på Biblioteken i Malmö, berättar i den här intervjun om Biblioteket Plays filmserie Levande sagor och om arbetet med den senaste sagan, Camping och Kurragömma, som skapades både på svenska och på minoritetsspråket romani chibs varieteter arli och kelderash. Han berättar även om den kommande filmen på teckenspråk. Levande sagor är namnet på en serie digitala sagostunder som publiceras av streamingtjänsten Biblioteket Play. Konceptet går ut på att en sagoberättare sitter framför kameran i en dekorerad studiomiljö och börjar högläsa från en bok. Kort därpå dyker bokens illustrationer upp i form av en animerad film till berättelsen. Filmerna riktar sig till barn i åldrarna 0–8 år, men även äldre barn kan vara intresserade av att titta då det finns många spännande teman ...
Mormors osynliga liv – ett läslovsäventyr
Trelleborgs bibliotek arrangerade ett stadsäventyr baserat på bilderboken Min osynliga mormor under läslovet. Genom äventyrspedagogik och samarbete med lokala aktörer fick barn och föräldrar utföra kreativa uppdrag på jakt efter den försvunna mormorn.