5-30 min

Läs med hela kroppen är ett projekt där mim används som metod i litteraturförmedling. Det har startats av Expressteatern och riktar sig till bibliotekarier som arbetar med barn i lågstadieåldern. I denna artikel beskriver Evelina Breslin på Staffanstorps bibliotek ett lekfullt sätt att gå in i litteraturen tillsammans med barn, bortom boksamtalet.

Läser man en bok som saknar text på ett annorlunda sätt? Silent Books är textlösa bilderböcker som möjliggör en gemensam läsning där fler kan vara delaktiga på lika villkor. För både nyanlända som lär sig svenska och barn med språkstörning har dessa böcker visat sig vara ett bra verktyg för språkutveckling, fantasi och inkludering. Den här guiden ger tips på hur du kan börja arbeta läsfrämjande med Silent Books.

Östersund tog emot sin första fristadskonstnär 2018. Fristadskoordinatorn Catharina Andersson är i spänd väntan på stadens fjärde fristadsgäst. Det finns många utmaningar med yttrandefrihet. Biblioteket i Östersund har blivit en viktig plats för att tala om just detta.

Hur kan vi nå barn och unga för att tala om riskerna med internet på ett sätt som är både roligt och lätt att förstå? Eva Odráska, bibliotekarie i Kungsbacka kommun, har hittat en kreativ lösning: hon har skapat berättelser i serietidningsformat med färgstarka katter i huvudrollerna.

Hur kan du som bibliotekarie stötta läsare med funktionsnedsättning i framtiden? I takt med att allt fler e-böcker görs tillgängliga från början behöver bibliotekarier kunna guida till digital läsning på olika sätt. Även bibliotekstjänsten Legimus och den svenska talboksmodellen påverkas av förändringar som sker i omvärlden. I det här samtalet mellan Kristin Nord och Cecilia Gärdén, strateger på MTM, kommer du att få veta mer om MTM:s arbete med att utveckla talboksmodellen i nära dialog med både bibliotekssektorn, brukarorganisationer och bokbranschen. Ett pågående arbete för att bättre möta dagens förutsättningar. Samtalet hölls på Bokmässans biblioteksscen i september 2025. Här visas just nu ett exempelinnehåll från Default. Vill du se det riktiga innehållet är du välkommen att klicka på knappen nedan. Tänk bara på att en ...

Bibliotekslagen är tydlig med att alla bibliotek ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Men många bibliotek har ännu inte kommit igång med det arbetet. Den här artikeln syftar till att göra det enklare för biblioteken att efterleva minoritetslagen och synliggöra utan efterfrågan. För elva år sedan fick bibliotekslagens § 5 både en ny formulering samt bytte plats i bibliotekslagen. Alla bibliotek ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna: judar, romer, sverigefinnar, samer och tornedalingar, bland annat genom litteratur, § 5 bör kopplas ihop med § 2, ändamålsparagrafen som beskriver bibliotekens uppdrag. Trots tydlig lagstiftning har inte alla bibliotek kommit på banan i arbetet att ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna. Orsakerna till det kan vara ...

Eskilstuna har varit medlem i nätverket ICORN sedan 2015, och har just nu sin tredje fristadskonstnär -  Sayed Hussain Zahin, musiker och rappare från Afghanistan. Vad krävs av en fristadskoordinator och vilken roll har biblioteket? Möt Susanne Granberg, fristadskoordinator i Eskilstuna sedan två år. Detta är ett utav tre nedslag i svenska fristäder.

Vilken är folkbibliotekens sociala roll i en tid som präglas av utmaningar? För att undersöka detta vände sig forskare från Lunds universitet till bibliotekarier, biblioteksbesökare och beslutsfattare. Forskarna tog fram en rad rekommendationer för att biblioteken ska kunna fortsätta bidra till ett välfungerande, hållbart och robust samhälle.

Berättelser behövs. I ett samarbete mellan folkbibliotek, skolbibliotek och författaren Kristina Sigunsdotter skapade barn och unga nya berättelser om Malmöområdena Nydala och Lindängen: novellerna om Djurgängen på Nyängen.

Julia Pennlert undersöker i denna artikel hur läsfrämjande som begrepp både "görs" och skrivs fram på olika nivåer – från vardaglig högläsning vid sängkanten till strategiska planer på kommunal nivå. Genom att identifiera dessa parallella narrativ kan bibliotekarier utveckla en mer strategisk approach och skapa gemensam förståelse för vad läsfrämjande faktiskt innebär i praktiken.

Bibliotekens roll i totalförsvaret har diskuterats ända sedan 2019 då det först föreslogs i arbetet med den nationella biblioteksstrategin. Sedan dess har utvecklingen i omvärlden synliggjort behovet av att planera för att kunna fortsätta bedriva biblioteksverksamhet även i utmanande situationer. Denna artikel undersöker hur kommunala biblioteksplaner beskriver folkbibliotekens roll för att stärka den civila beredskapen.

Som journalist, poet och bokförläggare har Bisan Edwan åtskilliga gånger upplevt yttrandefrihetens begränsningar. Under ett flertal år i Egypten samarbetade hon med olika bibliotek och arrangerade offentliga samtal. I denna artikel reflekterar hon kring biblioteken och deras roll som demokratiska institutioner i Egypten, Gaza och Sverige. Bisan är idag fristadsförfattare i Lund.

Kan barn hinna läsa 1 000 böcker innan de har börjat förskoleklass? Småländska Lessebo inspirerades av en amerikansk satsning. Det visade sig locka många familjer till läsning. Kristina Hörberg, bibliotekarie, berättar om satsningen och om mångspråksböcker i kapprum på förskolor.

Region Gävleborg har tagit fram en ”digital basnivå” för att säkerställa att alla biblioteksanvändare i länet får likvärdig hjälp med digitala frågor. Projektet definierar vilka digitala tjänster och vilken service som ska erbjudas på alla folkbibliotek – samt vilka kunskaper som förväntas av personalen. När Kungliga bibliotekets kompetensutvecklingsprojekt Digitalt först med användaren i fokus avslutades började vi biblioteksutvecklare på Region Gävleborg planera det fortsatta arbetet tillsammans med HelGe-biblioteken, det vill säga folkbiblioteken i vårt län. Inspirerade av arbete med taxonomier, och efter dialog med bibliotekscheferna, beslutade vi att ta fram en digital basnivå.  Syftet är att biblioteksanvändare ska kunna förvänta sig likvärdig service när det gäller hjälp med digitala frågor, alltså en fråga om jämlik tillgång till information. Samtidigt ger basnivån stöd och tydlighet för ...

Under 2024 fick artificiell intelligens sitt genombrott i svensk barn- och ungdomslitteratur. Från helt AI-skapade bilderböcker till experimentella översättningsprojekt och AI-kloner av uppläsarröster – tekniken påverkar nu alla delar av bokproduktionen. Samtidigt pågår intensiva debatter om upphovsrätt, kvalitet och framtidens bokmarknad. Under Svenska barnboksinstitutets årliga event Bokprovning föreläste Amanda Idberg om ämnet.

Det finns många barn och unga idag som utesluts från kultur- och fritidsaktiviteter eftersom familjen inte har råd. Ungas perspektiv ger fler insikter om hur hälsan hänger ihop med både ekonomi och vilket område man bor i. Men på vilket sätt kan bibliotek, kulturskola och civilsamhälle arbeta för att jämna ut denna orättvisa?

Hur kan man på bästa sätt ta tillvara barns och ungas behov och önskemål vid utformning av nya biblioteksmiljöer? Och är det som efterfrågas idag relevant även för framtidens unga biblioteksbesökare? I det här referatet sammanfattas innehållet från ett webbinarium med temat Biblioteksrummet utifrån ett barnrättsperspektiv. 

Det finns olika sätt att kliva in i magiska världar. I ett kreativt samarbete har Bellevuegårdsbiblioteket och Moderna Museet Malmö bjudit in förskolebarn och barn från anpassad skola till både en sagostund och en konstutställning om livets absurda drama. Här berättar bibliotekarien Lena Persson om samarbetet. ”Vad tror ni om att göra något med den här?” Susanne, som är förmedlingsintendent på Moderna Museet Malmö, håller entusiastiskt upp Historien om någon av Åke Löfgren och Egon Möller-Nielsen. Min kollega Cecilia och jag tittar lite på varandra innan en av oss säger: ”Men känns den inte lite … ja, gammaldags?” Susanne fortsätter att försöka övertyga oss. Det kommer att finnas ett verk av Möller-Nielsen i utställningen som ska visas på museets andra våning till hösten. Vi kan ...

Genom att introducera robotar och digitala verktyg har Söderköpings bibliotek hittat nya vägar till läsfrämjande och nått bredare målgrupper. I den här artikeln delar de med sig av tre exempel på digiloga aktiviteter – där det digitala och analoga samverkar.

Bibliotekens samhällsrelevans är obestridlig i ett demokratiskt samhälle med fri och öppen tillgång till information. I tider av oro och kris vänder sig många till biblioteken för tillgång till tillförlitlig information. Det är följaktligen relevant att studera förtroendet för en så viktig samhällsinstitution.

Denna artikel av Pamela Schultz Nybacka, docent i biblioteks- och informationsvetenskap vid Södertörns högskola, undersöker hur lustläsning uppfattas inom läsfrämjande arbete på bibliotek. Trots att forskning visar på lustläsningens positiva effekter på välbefinnande och läsförmåga, präglas den ofta av skam och skuld, särskilt populärlitteratur som ses som "fulläsning" jämfört med respekterad "finläsning".

Bokcaféer, högläsning och biblioteksvisningar. Lidingö stadsbibliotek erbjuder många aktiviteter för äldre och personer med funktionsnedsättning. I sitt senaste projekt har de skapat boken Resan till Oalia.

Nizar Keblawi, produktionsansvarig på Biblioteken i Malmö, berättar i den här intervjun om Biblioteket Plays filmserie Levande sagor och om arbetet med den senaste sagan, Camping och Kurragömma, som skapades både på svenska och på minoritetsspråket romani chibs varieteter arli och kelderash. Han berättar även om den kommande filmen på teckenspråk. Levande sagor är namnet på en serie digitala sagostunder som publiceras av streamingtjänsten Biblioteket Play. Konceptet går ut på att en sagoberättare sitter framför kameran i en dekorerad studiomiljö och börjar högläsa från en bok. Kort därpå dyker bokens illustrationer upp i form av en animerad film till berättelsen. Filmerna riktar sig till barn i åldrarna 0–8 år, men även äldre barn kan vara intresserade av att titta då det finns många spännande teman ...

Under en konferens om språkrevitalisering av de nationella minoritetsspråken blev det tydligt för Maria Olsson Eklund, Åsa-Maria Berg Levinsson och Francisca Beckert att folkbiblioteken inte uppfattas som en relevant arena för detta arbete. I det här referatet från konferensen lyfter de konkreta tips på hur bibliotek kan arbeta med att främja de nationella minoritetsspråken.