5-30 min

Hur arrangerar man engagerande samtal med fysiska möten i biblioteksrummet? Detta är något som flera bibliotek utforskar. Folkbiblioteken i Lund är några av dem, och Digiteket har pratat med Ann-Marie Rauer, journalist och projektledare för konceptet Lund pratar.

För många unga sker skrivandet endast i form av uppgifter i en pressad skolmiljö med betygsättning. Men i tidskriften ponton får unga mellan 14 och 21 år skriva och läsa varandras texter utifrån ren lust och nyfikenhet – utan krav på prestation.

I syfte att öka den sociala tillgängligheten på Malmös bibliotek anställde kommunen 2024 en socionom. I den här artikeln tipsar hon om hur man med hjälp av hänvisningslistor, gula bänkar och lågaffektivt bemötande kan skapa social tillgänglighet och hjälpa samhällets mest utsatta på bibliotek.

De två norska kommunerna Tønsberg och Færder har ett gemensamt bibliotek sedan nästan 100 år tillbaka. Idag har biblioteket en hel avdelning för demokrati och yttrandefrihet, och ett kalendarium där politiska samtal har en tydlig plats. De båda angränsande kommunerna ligger vid Oslofjordens västra sida. Idag är Færder kommuns tätort Borgheim en del av tätorten Tønsberg. Ända sedan 1927 har kommunerna haft ett bibliotekssamarbete, och det gemensamma biblioteket ligger mitt i Tønsbergs centrum. Biblioteket har ett trettiotal anställda, och har en hög besöksfrekvens. De senaste åren har bibliotekets organisation förändrats. År 2013 gjordes en ändring i den norska bibliotekslagen. Då utökades lagen till att: “Folkebibliotekene skal være en uavhengig møteplass og arena for offentlig samtale og debatt.” Efter detta inrättades en ny demokratiavdelning på Tønsberg ...

Följ den digitala biblioteksbokens väg, från författare till biblioteksanvändare!

I en tid där AI-genererat innehåll blir allt vanligare står biblioteken inför nya utmaningar kring urval, mediebestånd och kvalitetsgranskning. Hur ska biblioteken navigera i detta landskap? Vilka verktyg behövs för att upprätthålla ett kritiskt förhållningssätt? Webbinariet AI i bibliotek: AI i det nya medielandskapet lyfter dessa frågor. I seminarieserien AI i bibliotek ligger fokus på AI utifrån folkbibliotekens perspektiv. Där lyfts utmaningar och möjligheter, men också frågor om förväntan och förhoppningar. Mats Snäll från Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) inleder webbinariet med en presentation av de AI-riktlinjer som tagits fram av myndigheten. Webbinariet fortsätter sedan med ett panelsamtal med ett biblioteksperspektiv på AI.  Se webbinariet AI i bibliotek: AI i det nya medielandskapet på Youtube. Webbinariet arrangerades av Regionbibliotek Halland, Biblioteksutveckling Region Jönköpings län, Regionbibliotek ...

Läs med hela kroppen är ett projekt där mim används som metod i litteraturförmedling. Det har startats av Expressteatern och riktar sig till bibliotekarier som arbetar med barn i lågstadieåldern. I denna artikel beskriver Evelina Breslin på Staffanstorps bibliotek ett lekfullt sätt att gå in i litteraturen tillsammans med barn, bortom boksamtalet.

Läser man en bok som saknar text på ett annorlunda sätt? Silent Books är textlösa bilderböcker som möjliggör en gemensam läsning där fler kan vara delaktiga på lika villkor. För både nyanlända som lär sig svenska och barn med språkstörning har dessa böcker visat sig vara ett bra verktyg för språkutveckling, fantasi och inkludering. Den här guiden ger tips på hur du kan börja arbeta läsfrämjande med Silent Books.

Östersund tog emot sin första fristadskonstnär 2018. Fristadskoordinatorn Catharina Andersson är i spänd väntan på stadens fjärde fristadsgäst. Det finns många utmaningar med yttrandefrihet. Biblioteket i Östersund har blivit en viktig plats för att tala om just detta.

Hur kan vi nå barn och unga för att tala om riskerna med internet på ett sätt som är både roligt och lätt att förstå? Eva Odráska, bibliotekarie i Kungsbacka kommun, har hittat en kreativ lösning: hon har skapat berättelser i serietidningsformat med färgstarka katter i huvudrollerna.

Hur kan du som bibliotekarie stötta läsare med funktionsnedsättning i framtiden? I takt med att allt fler e-böcker görs tillgängliga från början behöver bibliotekarier kunna guida till digital läsning på olika sätt. Även bibliotekstjänsten Legimus och den svenska talboksmodellen påverkas av förändringar som sker i omvärlden. I det här samtalet mellan Kristin Nord och Cecilia Gärdén, strateger på MTM, kommer du att få veta mer om MTM:s arbete med att utveckla talboksmodellen i nära dialog med både bibliotekssektorn, brukarorganisationer och bokbranschen. Ett pågående arbete för att bättre möta dagens förutsättningar. Samtalet hölls på Bokmässans biblioteksscen i september 2025. Här visas just nu ett exempelinnehåll från Default. Vill du se det riktiga innehållet är du välkommen att klicka på knappen nedan. Tänk bara på att en ...

Bibliotekslagen är tydlig med att alla bibliotek ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Men många bibliotek har ännu inte kommit igång med det arbetet. Den här artikeln syftar till att göra det enklare för biblioteken att efterleva minoritetslagen och synliggöra utan efterfrågan. För elva år sedan fick bibliotekslagens § 5 både en ny formulering samt bytte plats i bibliotekslagen. Alla bibliotek ska ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna: judar, romer, sverigefinnar, samer och tornedalingar, bland annat genom litteratur, § 5 bör kopplas ihop med § 2, ändamålsparagrafen som beskriver bibliotekens uppdrag. Trots tydlig lagstiftning har inte alla bibliotek kommit på banan i arbetet att ägna särskild uppmärksamhet åt de nationella minoriteterna. Orsakerna till det kan vara ...

Eskilstuna har varit medlem i nätverket ICORN sedan 2015, och har just nu sin tredje fristadskonstnär -  Sayed Hussain Zahin, musiker och rappare från Afghanistan. Vad krävs av en fristadskoordinator och vilken roll har biblioteket? Möt Susanne Granberg, fristadskoordinator i Eskilstuna sedan två år. Detta är ett utav tre nedslag i svenska fristäder.

Vilken är folkbibliotekens sociala roll i en tid som präglas av utmaningar? För att undersöka detta vände sig forskare från Lunds universitet till bibliotekarier, biblioteksbesökare och beslutsfattare. Forskarna tog fram en rad rekommendationer för att biblioteken ska kunna fortsätta bidra till ett välfungerande, hållbart och robust samhälle.

Berättelser behövs. I ett samarbete mellan folkbibliotek, skolbibliotek och författaren Kristina Sigunsdotter skapade barn och unga nya berättelser om Malmöområdena Nydala och Lindängen: novellerna om Djurgängen på Nyängen.

Julia Pennlert undersöker i denna artikel hur läsfrämjande som begrepp både "görs" och skrivs fram på olika nivåer – från vardaglig högläsning vid sängkanten till strategiska planer på kommunal nivå. Genom att identifiera dessa parallella narrativ kan bibliotekarier utveckla en mer strategisk approach och skapa gemensam förståelse för vad läsfrämjande faktiskt innebär i praktiken.

Bibliotekens roll i totalförsvaret har diskuterats ända sedan 2019 då det först föreslogs i arbetet med den nationella biblioteksstrategin. Sedan dess har utvecklingen i omvärlden synliggjort behovet av att planera för att kunna fortsätta bedriva biblioteksverksamhet även i utmanande situationer. Denna artikel undersöker hur kommunala biblioteksplaner beskriver folkbibliotekens roll för att stärka den civila beredskapen.

Som journalist, poet och bokförläggare har Bisan Edwan åtskilliga gånger upplevt yttrandefrihetens begränsningar. Under ett flertal år i Egypten samarbetade hon med olika bibliotek och arrangerade offentliga samtal. I denna artikel reflekterar hon kring biblioteken och deras roll som demokratiska institutioner i Egypten, Gaza och Sverige. Bisan är idag fristadsförfattare i Lund.

Kan barn hinna läsa 1 000 böcker innan de har börjat förskoleklass? Småländska Lessebo inspirerades av en amerikansk satsning. Det visade sig locka många familjer till läsning. Kristina Hörberg, bibliotekarie, berättar om satsningen och om mångspråksböcker i kapprum på förskolor.

Region Gävleborg har tagit fram en ”digital basnivå” för att säkerställa att alla biblioteksanvändare i länet får likvärdig hjälp med digitala frågor. Projektet definierar vilka digitala tjänster och vilken service som ska erbjudas på alla folkbibliotek – samt vilka kunskaper som förväntas av personalen. När Kungliga bibliotekets kompetensutvecklingsprojekt Digitalt först med användaren i fokus avslutades började vi biblioteksutvecklare på Region Gävleborg planera det fortsatta arbetet tillsammans med HelGe-biblioteken, det vill säga folkbiblioteken i vårt län. Inspirerade av arbete med taxonomier, och efter dialog med bibliotekscheferna, beslutade vi att ta fram en digital basnivå.  Syftet är att biblioteksanvändare ska kunna förvänta sig likvärdig service när det gäller hjälp med digitala frågor, alltså en fråga om jämlik tillgång till information. Samtidigt ger basnivån stöd och tydlighet för ...

Under 2024 fick artificiell intelligens sitt genombrott i svensk barn- och ungdomslitteratur. Från helt AI-skapade bilderböcker till experimentella översättningsprojekt och AI-kloner av uppläsarröster – tekniken påverkar nu alla delar av bokproduktionen. Samtidigt pågår intensiva debatter om upphovsrätt, kvalitet och framtidens bokmarknad. Under Svenska barnboksinstitutets årliga event Bokprovning föreläste Amanda Idberg om ämnet.

Det finns många barn och unga idag som utesluts från kultur- och fritidsaktiviteter eftersom familjen inte har råd. Ungas perspektiv ger fler insikter om hur hälsan hänger ihop med både ekonomi och vilket område man bor i. Men på vilket sätt kan bibliotek, kulturskola och civilsamhälle arbeta för att jämna ut denna orättvisa?

Hur kan man på bästa sätt ta tillvara barns och ungas behov och önskemål vid utformning av nya biblioteksmiljöer? Och är det som efterfrågas idag relevant även för framtidens unga biblioteksbesökare? I det här referatet sammanfattas innehållet från ett webbinarium med temat Biblioteksrummet utifrån ett barnrättsperspektiv. 

Det finns olika sätt att kliva in i magiska världar. I ett kreativt samarbete har Bellevuegårdsbiblioteket och Moderna Museet Malmö bjudit in förskolebarn och barn från anpassad skola till både en sagostund och en konstutställning om livets absurda drama. Här berättar bibliotekarien Lena Persson om samarbetet. ”Vad tror ni om att göra något med den här?” Susanne, som är förmedlingsintendent på Moderna Museet Malmö, håller entusiastiskt upp Historien om någon av Åke Löfgren och Egon Möller-Nielsen. Min kollega Cecilia och jag tittar lite på varandra innan en av oss säger: ”Men känns den inte lite … ja, gammaldags?” Susanne fortsätter att försöka övertyga oss. Det kommer att finnas ett verk av Möller-Nielsen i utställningen som ska visas på museets andra våning till hösten. Vi kan ...