5-30 min

Eskilstuna har varit medlem i nätverket ICORN sedan 2015, och har just nu sin tredje fristadskonstnär -  Sayed Hussain Zahin, musiker och rappare från Afghanistan. Vad krävs av en fristadskoordinator och vilken roll har biblioteket? Möt Susanne Granberg, fristadskoordinator i Eskilstuna sedan två år. Detta är ett utav tre nedslag i svenska fristäder.

Vilken är folkbibliotekens sociala roll i en tid som präglas av utmaningar? För att undersöka detta vände sig forskare från Lunds universitet till bibliotekarier, biblioteksbesökare och beslutsfattare. Forskarna tog fram en rad rekommendationer för att biblioteken ska kunna fortsätta bidra till ett välfungerande, hållbart och robust samhälle.

Berättelser behövs. I ett samarbete mellan folkbibliotek, skolbibliotek och författaren Kristina Sigunsdotter skapade barn och unga nya berättelser om Malmöområdena Nydala och Lindängen: novellerna om Djurgängen på Nyängen.

Julia Pennlert undersöker i denna artikel hur läsfrämjande som begrepp både "görs" och skrivs fram på olika nivåer – från vardaglig högläsning vid sängkanten till strategiska planer på kommunal nivå. Genom att identifiera dessa parallella narrativ kan bibliotekarier utveckla en mer strategisk approach och skapa gemensam förståelse för vad läsfrämjande faktiskt innebär i praktiken.

Bibliotekens roll i totalförsvaret har diskuterats ända sedan 2019 då det först föreslogs i arbetet med den nationella biblioteksstrategin. Sedan dess har utvecklingen i omvärlden synliggjort behovet av att planera för att kunna fortsätta bedriva biblioteksverksamhet även i utmanande situationer. Denna artikel undersöker hur kommunala biblioteksplaner beskriver folkbibliotekens roll för att stärka den civila beredskapen.

Som journalist, poet och bokförläggare har Bisan Edwan åtskilliga gånger upplevt yttrandefrihetens begränsningar. Under ett flertal år i Egypten samarbetade hon med olika bibliotek och arrangerade offentliga samtal. I denna artikel reflekterar hon kring biblioteken och deras roll som demokratiska institutioner i Egypten, Gaza och Sverige. Bisan är idag fristadsförfattare i Lund.

Kan barn hinna läsa 1 000 böcker innan de har börjat förskoleklass? Småländska Lessebo inspirerades av en amerikansk satsning. Det visade sig locka många familjer till läsning. Kristina Hörberg, bibliotekarie, berättar om satsningen och om mångspråksböcker i kapprum på förskolor.

Region Gävleborg har tagit fram en ”digital basnivå” för att säkerställa att alla biblioteksanvändare i länet får likvärdig hjälp med digitala frågor. Projektet definierar vilka digitala tjänster och vilken service som ska erbjudas på alla folkbibliotek – samt vilka kunskaper som förväntas av personalen. När Kungliga bibliotekets kompetensutvecklingsprojekt Digitalt först med användaren i fokus avslutades började vi biblioteksutvecklare på Region Gävleborg planera det fortsatta arbetet tillsammans med HelGe-biblioteken, det vill säga folkbiblioteken i vårt län. Inspirerade av arbete med taxonomier, och efter dialog med bibliotekscheferna, beslutade vi att ta fram en digital basnivå.  Syftet är att biblioteksanvändare ska kunna förvänta sig likvärdig service när det gäller hjälp med digitala frågor, alltså en fråga om jämlik tillgång till information. Samtidigt ger basnivån stöd och tydlighet för ...

Under 2024 fick artificiell intelligens sitt genombrott i svensk barn- och ungdomslitteratur. Från helt AI-skapade bilderböcker till experimentella översättningsprojekt och AI-kloner av uppläsarröster – tekniken påverkar nu alla delar av bokproduktionen. Samtidigt pågår intensiva debatter om upphovsrätt, kvalitet och framtidens bokmarknad. Under Svenska barnboksinstitutets årliga event Bokprovning föreläste Amanda Idberg om ämnet.

Det finns många barn och unga idag som utesluts från kultur- och fritidsaktiviteter eftersom familjen inte har råd. Ungas perspektiv ger fler insikter om hur hälsan hänger ihop med både ekonomi och vilket område man bor i. Men på vilket sätt kan bibliotek, kulturskola och civilsamhälle arbeta för att jämna ut denna orättvisa?

Hur kan man på bästa sätt ta tillvara barns och ungas behov och önskemål vid utformning av nya biblioteksmiljöer? Och är det som efterfrågas idag relevant även för framtidens unga biblioteksbesökare? I det här referatet sammanfattas innehållet från ett webbinarium med temat Biblioteksrummet utifrån ett barnrättsperspektiv. 

Det finns olika sätt att kliva in i magiska världar. I ett kreativt samarbete har Bellevuegårdsbiblioteket och Moderna Museet Malmö bjudit in förskolebarn och barn från anpassad skola till både en sagostund och en konstutställning om livets absurda drama. Här berättar bibliotekarien Lena Persson om samarbetet. ”Vad tror ni om att göra något med den här?” Susanne, som är förmedlingsintendent på Moderna Museet Malmö, håller entusiastiskt upp Historien om någon av Åke Löfgren och Egon Möller-Nielsen. Min kollega Cecilia och jag tittar lite på varandra innan en av oss säger: ”Men känns den inte lite … ja, gammaldags?” Susanne fortsätter att försöka övertyga oss. Det kommer att finnas ett verk av Möller-Nielsen i utställningen som ska visas på museets andra våning till hösten. Vi kan ...

Genom att introducera robotar och digitala verktyg har Söderköpings bibliotek hittat nya vägar till läsfrämjande och nått bredare målgrupper. I den här artikeln delar de med sig av tre exempel på digiloga aktiviteter – där det digitala och analoga samverkar.

Bibliotekens samhällsrelevans är obestridlig i ett demokratiskt samhälle med fri och öppen tillgång till information. I tider av oro och kris vänder sig många till biblioteken för tillgång till tillförlitlig information. Det är följaktligen relevant att studera förtroendet för en så viktig samhällsinstitution.

Denna artikel av Pamela Schultz Nybacka, docent i biblioteks- och informationsvetenskap vid Södertörns högskola, undersöker hur lustläsning uppfattas inom läsfrämjande arbete på bibliotek. Trots att forskning visar på lustläsningens positiva effekter på välbefinnande och läsförmåga, präglas den ofta av skam och skuld, särskilt populärlitteratur som ses som "fulläsning" jämfört med respekterad "finläsning".

Bokcaféer, högläsning och biblioteksvisningar. Lidingö stadsbibliotek erbjuder många aktiviteter för äldre och personer med funktionsnedsättning. I sitt senaste projekt har de skapat boken Resan till Oalia.

Nizar Keblawi, produktionsansvarig på Biblioteken i Malmö, berättar i den här intervjun om Biblioteket Plays filmserie Levande sagor och om arbetet med den senaste sagan, Camping och Kurragömma, som skapades både på svenska och på minoritetsspråket romani chibs varieteter arli och kelderash. Han berättar även om den kommande filmen på teckenspråk. Levande sagor är namnet på en serie digitala sagostunder som publiceras av streamingtjänsten Biblioteket Play. Konceptet går ut på att en sagoberättare sitter framför kameran i en dekorerad studiomiljö och börjar högläsa från en bok. Kort därpå dyker bokens illustrationer upp i form av en animerad film till berättelsen. Filmerna riktar sig till barn i åldrarna 0–8 år, men även äldre barn kan vara intresserade av att titta då det finns många spännande teman ...

Under en konferens om språkrevitalisering av de nationella minoritetsspråken blev det tydligt för Maria Olsson Eklund, Åsa-Maria Berg Levinsson och Francisca Beckert att folkbiblioteken inte uppfattas som en relevant arena för detta arbete. I det här referatet från konferensen lyfter de konkreta tips på hur bibliotek kan arbeta med att främja de nationella minoritetsspråken.

Att jobba på bibliotek och samtidigt hålla koll på de senaste virala trenderna på nätet kan vara både svårt och omständligt för den som inte är insatt. I denna artikel ges några enkla tips på hur man kan bevaka trender på nätet utan att behöva registrera ett konto.

Fler och fler folkbibliotek inför möjligheten för barn från 13 år att ansöka om bibliotekskort utan vårdnadshavares medgivande. Men vilka ställningstaganden behöver biblioteken ta och vilka förordningar och lagar behöver de förhålla sig till för att genomdriva en sådan förändring?

I den här intervjun berättar Mirsad Sahiti och Senka Islamović, på Resursbiblioteket för romani chib, om hur de arbetar för att lyfta de romska språken och stödja folkbiblioteken.

QAnon, bitcoins och doxxing: det kan kännas hart när omöjligt att följa med i den snabbföränderliga terminologi som definierar vår samtid. Digiteket har satt samman en ordlista med begrepp och termer som på olika sätt relaterar till medie- och informationskunnighet av idag, som förhoppningsvis kan hjälpa dig att navigera och bättre förstå vårt hetsiga, förvirrande och ibland motstridiga informationsflöde.   Läs ordlistan från A–Ö, eller gör nedslag på termer som känns relevanta. I vissa fall länkar vi till vidare läsning och fördjupning. Kom ihåg att du kan söka på sidan med hjälp av kommandot ctrl+f (PC) och command+f (Mac). Bidra gärna med begrepp, ord och termer som du tycker ska ingå i ordlistan via kommentarsfunktionen i slutet av artikeln. 4chan: Anonymt internetforum känt för sin oreglerade ...

Vad handlar universell utformning egentligen om? Och hur är det relevant för att skapa mer tillgängliga och inkluderande bibliotek? Ulrika Danielsson och Victoria Lagerkvist, biblioteksutvecklare i Region Uppsala respektive Sörmland, har djupdykt i området och ger i den här artikeln en introduktion. Folkbiblioteken ska enligt bibliotekslagen vara tillgängliga för alla barn, unga och vuxna. Det är ett rimligt mål att sträva mot, men vägen dit är inte enkel. För att nå dit behöver vi utforma biblioteket utifrån att människor har olika förutsättningar. Behov kan också variera över tid och beroende på situation. I detta ibland svårnavigerade arbetsområde kan vi använda det som brukar kallas för universell utformning när vi planerar, genomför och förbättrar biblioteksverksamheten. Universell utformning handlar om att utveckla lösningar, eller som i det ...

På biblioteken i Vallentuna finns sedan några år tillbaka en tjänst där barn och unga kan få skräddarsydd läsning inför sommar- och jullov genom överraskningspåsar. Bibliotekarien Anna Fogelberg med kollegor plockar noggrant ihop innehållet baserat på läsarens egna önskemål. För många barn är hämtningen av påsen ett spännande ögonblick, och vissa kan knappt vänta med att utforska innehållet!