Kodade karaktärer: artificiell intelligens i barn- och ungdomslitteraturen 2024

Under 2024 fick artificiell intelligens sitt genombrott i svensk barn- och ungdomslitteratur. Från helt AI-skapade bilderböcker till experimentella översättningsprojekt och AI-kloner av uppläsarröster – tekniken påverkar nu alla delar av bokproduktionen. Samtidigt pågår intensiva debatter om upphovsrätt, kvalitet och framtidens bokmarknad. Under Svenska barnboksinstitutets årliga event Bokprovning föreläste Amanda Idberg om ämnet.

Välkommen till Kodade karaktärer: artificiell intelligens i barn- och ungdomslitteraturen 2024. Jag heter Amanda Idberg och jobbar på Svenska barnboksinstitutet.

Jag tänkte börja den här föreläsningen med frågan: Vad är AI? Vad är det vi menar med AI när vi pratar om det i de här sammanhangen? Jo, det vi menar är en large language model. En typ av maskininlärningsmodell som tränas på mycket stora mängder textdata för att förstå och generera naturligt språk. LLM:s syfte är att lära sig mönster och relationer mellan ord, meningar och koncept så att den kan förutsäga och generera text som liknar den text som den tränats på.

Modellen lär sig genom träning att förutsäga nästa ord i en mening baserat på de föregående orden. Genom att göra detta miljontals eller miljarder gånger kan den fånga språkets struktur. Modellen tränas på stora textkorpusar som kan inkludera allt från böcker till artiklar, internetinlägg och diskussioner. Ju större och mer varierad data som modellen tränas på, desto bättre blir den på att generera text som känns naturlig och relevant i olika sammanhang.

För att skapa realistiska bilder tränas AI-modeller på enorma mängder bilddata. Det kan vara allt från foton på landskap, människor och objekt till abstrakta konstverk. Under träningen lär sig modellen att känna igen mönster som färg, form, struktur och objekt, vilket gör att den kan skapa bilder som ser realistiska eller konstnärliga ut.

Under 2023 fick AI sitt stora genombrott hos allmänheten. Svensk press publicerade 6 486 artiklar som nämnde artificiell intelligens, vilket var mer än en fördubbling mot året innan.

Det kom två titlar, vars upphovspersoner var öppna med att de använt AI-verktyg för att skapa böckerna, in till oss på SBI. De här titlarna nämner AI enbart i sina metatexter. I innehållet finns ingen artificiell intelligens. Trisse Traktor är en bilderbok där både text och bild helt skapats av AI. Mellanåldersboken The Lost Colour är en översättning av Den försvunna färgen från 2018. Översättningen är gjord med ChatGPT och efter det AI-genererade utkastet har författaren själv redigerat den översatta texten, vilket författaren skriver i inledningen.

Artificiell intelligens hör vanligtvis hemma i science fiction-berättelser. Det var också här vi hittade de flesta AI-berättelserna. AI dök även upp i faktaböcker om programmering och robotik.

En av de största debatterna kring barn- och ungdomslitteratur under 2024 var frågan om litteratur skapad av artificiell intelligens.

En invändning mot att använda AI för illustrationer lyftes av Gunnar Krantz, serietecknare och professor i visuell kommunikation på Malmö universitet i ett debattinlägg i Sydsvenskan.

Han menade att AI har svårt att förstå sig på den mänskliga anatomin och att illustrationer kan få närmast surrealistiska resultat när bildvärlden inte hänger ihop.

Krantz tog barnboken Det spökar på äventyrsbadet som exempel, som är illustrerad med AI-verktyg.

Stark kritik mot att använda AI för att översätta böcker har också under våren 2025 framförts av ett tiotal anonyma översättare som granskat AI-översättningen av Hannah Grace vuxenroman Icebreaker.

Under våren 2025 har det även kommit kritik mot Metas AI-utveckling som anklagas för att ha använt piratkopierade böcker för att träna sin AI.

Vad säger då förlagen själva om användning av AI?

Inför årets Bokprovning kontaktade vi på SBI ett antal förlag och frågade hur de ser på användningen av AI-verktyg.

Sammantaget visar rundfrågningen att förlagen är försiktigt intresserade av att använda AI-verktyg inom

• översättning,
• formgivning,
• textbearbetning,
• hantering av metadata eller
• beräkning av tryckvolymer.

De ser samtidigt risker med verktygen, till exempel att upphovsrättsskyddat material läcker eller att det kan vara känsligt att använda sig av AI och dåligt för varumärket.

När vi bett förlagen att sia om hur AI kommer att användas i framtiden inom bokproduktion svarar de samstämmigt att AI är här för att stanna. Flera pekar på effektiviseringsmöjligheter inom de operativa delarna av verksamheten.

Andra tror på en uppdelning av bokmarknaden där det finns plats både för förlag med volymproduktion, med AI som en central del av affärsmodellen, och mer traditionella förlag där den mänskliga kreativiteten står i centrum.

När Anders Jacobsson, som läst in samtliga böcker om Sune, fick en stroke beslutade Storytel tillsammans med honom att ta fram en AI-version av hans röst. De kallar rösten en AI-klon.

Hos Storytel kan man provlyssna hur den artificiella röster låter.

AI-rösten har nu, våren 2025, läst in tre Sune-böcker.

Det finns idag ingen standard för märkning av böcker som har använt sig av AI-verktyg i framställandet. Därför finns det heller inget säkert sätt att definitivt räkna ut hur många de här böckerna är.

Vissa förlag väljer ändå att markera att AI-verktyg har använts i framställandet, antingen i kolofonen eller någon annanstans i bokens metatexter.

I 2024 års utgivning av barn- och ungdomsböcker förekommer illustrationer som skulle kunna vara AI-genererade eller som inspirerats av den AI-estetik som många bilder i samtiden har.

Nyhetsbyrån AFP har sammanställt en lista med egenskaper hos omärkta bilder som gör att man kan se att de är AI-bilder. Här nämns bland annat

• inkonsekvenser i bilderna,
• oproportionerliga kroppsdelar och figurer eller
• detaljer i bildens bakgrund som ser onormala, suddiga eller förvrängda ut.

De här egenskaperna återfinns i en del av de AI-genererade illustrationerna i 2024 års barn- och ungdomsböcker, liksom i böcker där AI-verktyg inte nämns, men troligen har använts.

Det kan röra sig om inkonsekvenser mellan bilder i boken i fråga, till exempel ett par skor eller ett hårfäste som byter utseende från bild till bild.

Gunnar Krantz menade att problem med att förstå anatomi kunde få märkliga resultat i AI-illustrerade bilder och händer och fötter var mycket riktigt en utmaning för AI-verktygen.

Till AI-estetiken hör även de ofta storögda och ljushyade barn med lockigt hår som både är bakgrundsbelysta och belysta framifrån av ett magiskt objekt, gärna en bok.

De här liknar på många sätt bilder vi ser omkring oss just nu i vår samtid. De berättar något, både om vilket material AI-modellerna har tränats på, men också om vilka bilder vi som samhälle väljer till böcker vi tänker ska vara attraktiva för en läsare.

Antalet böcker som har skrivits av AI 2024 är färre än de som illustrerats av AI men författats av människor.

Det finns emellertid böcker där AI har använts till både och.

Familjen Nilsson och den mystiska appen är helt skriven och illustrerad av ChatGPT, instruerad av journalisten Jacob Lundström.

Bokens författare, Lova Ängsryd, är även hon skapad med hjälp av AI.

Lundström beskriver själv boken som ”Innovativ ordsallad” och menar att den skapades mer som ett test än ett uppriktigt författarförsök.

I texten finns det problem med konsekvens på ett liknande sätt som vi såg med illustrationerna tidigare. Kronologin stämmer inte, veckodagarna följer inte varandra på rätt sätt, och att AI kan få problem med att hantera större mängder text rapporterade Storytel om i sitt projekt New Horizon.

Ett projekt med syfte att utforska hur generativ AI kan användas i skapandeprocessen, vars tidiga manusversioner beskrivs som förvirrade, inkonsekventa, och i takt med att texten blev längre blev den också sämre.

För att höja textens kvalitet beslöt man sig till slut för att satsa på novellformatet istället för en hel roman.

En annan experimentell metod för att använda ChatGPT har resulterat i boken Korvmojsmysteriet.

Här har AI-verktyget använts för att sätta samman en berättelse skriven med Vikgubbe-metoden av elever från fem skolor.

Den handlar om en korvmoj som försvinner i Tranemo, och om hur två personer med hjälp av en magisk, förmänskligad buss försöker återfinna den.

På bilden ser vi den mural som målats i samband med projektet och som också återfinns på bokens framsida.

I 2023 års utgivning kunde konstateras att böcker som handlar om AI inte använder sig av AI i skapandet och vice versa.

Den uppdelningen finns inte längre utan böcker som handlar om AI kan också ha tillkommit med hjälp av AI.

Ett exempel på det är En odödlig vänskap vars omslag illustrerats med hjälp av AI. Den handlar om androiden Jojos vänskap med människan Koko.

Berättelsen undersöker vad det innebär att vara en android, att vara en riktig person och rädslan att inte kunna prestera utan att ersättas med nyare versioner.

Rädslan att bli ersatt finner vi även i bilderboken Chop chop.

Boken ingår inte i SBI:s bokprovningsstatistik eftersom den inte har utgetts i Sverige, men den har fått stor spridning i Sverige efter att den tilldelats Augustpriset.

Chopchop lyfter upp några av 2024 års farhågor kopplade till den digitala utvecklingens påverkan på den kreativa sektorn.

Den lilla roboten Chopchop skriver 300 böcker i minuten, tecknar som fyra illustratörer på en gång samtidigt som han komponerar en hel symfoni.

Trots detta ersätts han snart av mer effektiva robotar.

De mänskliga protesterna om att robotböcker är tjatiga och att robotar stjäl våra jobb kan varken stoppa utvecklingen på arbetsmarknaden eller människans destruktiva, självförstörande tendenser.

Hoppet står till en ny generation människor i den framtida paradisiska värld som kommer efter atomvintern, där de överlevande robotarna har blivit människornas skapare istället för tvärtom.

Och med den något dystopiska spaningen tackar jag för mig.