5-30 min

Vad krävs egentligen för att ungas inflytande ska bli mer än en ambition på papper? Under Biblioteksutveckling Region Sörmlands arbete med två folkbibliotek blev det tydligt att vägen dit rymmer både framsteg, motgångar och viktiga lärdomar, om tid, prioriteringar och hur lärande och reflektion kan bli en motor i utvecklingsarbetet.

Läsvanor. Klimat. Desinformation. Bibliometri. Politik, eller kanske digital humaniora. Detta och mycket mer finns det forskningsbaserad kunskap om. Forskning som rör folkbibliotekens uppdrag sker på olika orter och inom många olika ämnen. Det är dock sex lärosäten i Sverige som särskilt bedriver utbildning och forskning som rör biblioteken och bibliotekarier – och de är rika kunskapskällor att ösa ur.

På bibliotek och i skolan möter vi en bredd av läsare – från de som slukar tryckta böcker till de som föredrar att lyssna, ”öronläsa”. Men är alla sätt att läsa lika mycket värda? Hur kan biblioteken stötta olika sätt att ta till sig text och samtidigt både stärka läsförståelsen och väcka läslust? I detta seminarium från Bokmässan 2025 möts forskare, pedagoger och bibliotekarier för att utforska hur vi kan bredda vår syn på läsning utan att fastna i en debatt om rätt och fel. 

Är du sugen på att besöka och jobba med kollegor runt om i Europa? Inom EU:s program Kreativa Europa fördelas flera olika stöd som är möjliga att söka för folkbibliotek. Här informerar Kulturrådets kontaktkontor om stöd som kan sökas av aktörer i bibliotekssektorn, och ett stöd från Europeiska Kulturfonden. Passa på att söka! Kreativa Europa är EU:s program för de kulturella och kreativa sektorerna. Målet för programmet är att skydda, utveckla och främja den europeiska kulturella och språkliga mångfalden och det europeiska kulturarvet. Internationellt fokus på Europa är förstås en grundförutsättning, men stöden har olika inriktningar, mål och kriterier. Kreativa Europa Desk Sverige är Sveriges kontaktkontor på Kulturrådet och Filminstitutet. De kan ge rådgivning och stöd till dig och din organisation om ni vill ansöka ...

Vad är egentligen läsfrämjande och litteraturförmedling? Var går gränsen mellan formell kompetens och personliga egenskaper? Det var frågor som dök upp då Biblioteksutveckling Region Kalmar län skulle göra en kartläggning inom ramarna för Läsfrämjandelyftet. Kartläggningen gjordes för att identifiera kompetensbehov hos folkbiblioteken i Kalmar län kring läsfrämjande och litteraturförmedling för barn och unga.

Vilka är forskarna runt om i landet som håller på med biblioteksforskning? Vad forskar de egentligen om och hur kan det vara relevant för folkbiblioteken? Digiteket fortsätter serien med ytterligare tio forskare inom biblioteks- och informationsvetenskap som berättar om sin forskning.

Ett släktforskarrum blir till ett spelrum för unga i Mönsterås, och i Habo går personalen på barnrättspromenader tillsammans. I Karlskoga är det fokus på månatliga uppföljningar av barnrättsfrågor, och i Sundsvall har man låtit barnen ta över biblioteket för en dag. Att små förändringar i verksamheten kan ge ett stort avtryck blir tydligt när bibliotekschefer runt om i Sverige sätter barnrätt på agendan.

Aldrig har det varit viktigare att kunna söka, värdera och granska medier och information. Flera nationella insatser och utredningar har identifierat biblioteken som en central aktör för att höja befolkningens medie- och informationskunnighet (MIK). Men hur främjar biblioteken MIK idag? Och hur ser bibliotekens förutsättningar ut för detta? Under 2025 har en kartläggning gjorts över folkbibliotekens arbete med MIK. En arbetsgrupp bestående av medarbetare vid Kungliga biblioteket, de regionala biblioteksverksamheterna i Blekinge Kronoberg, Gävleborg, Sörmland, Örebro samt Digiteket har tillsammans genomfört en kartläggning över ett antal svenska folkbiblioteks arbete med och inställning till MIK. Elva folkbibliotekschefer har intervjuats i en semistrukturerad form, det vill säga att intervjuunderlaget har varit samma för alla, men olika följdfrågor har ställts beroende på de erhållna svaren. Slutsatser och analyser ...

Kanske blir det en flodvåg – eller så stannar det vid krusningar på ytan. Oavsett verkar AI-genererade böcker vara här för att stanna, och blir något som alla bibliotekarier behöver förhålla sig till. I denna intervju berättar Beata Sjöstedt utifrån sin masteruppsats om hur folkbibliotekarier ställer sig till AI-genererad skönlitteratur. Och om de svåra avvägningar som kan behöva göras. – Jag tror att det är viktigt att göra medvetna val, att det inte blir slentrian, säger hon.

När internet svämmar över av AI-slask – syntetiskt, AI-genererat material – lever källor en undanskymd tillvaro och fakta riskerar att tas för givet. I den här intervjun resonerar Olof Sundin, professor med ett stort intresse för information och samhällsfrågor, med Digiteket om källkritiken av idag. Hur kan förändringarna påverka, men också mötas av, biblioteken?

I sin masteruppsats Du kan lägga in din hjärna i dem har Oskar Jonsson undersökt pojkars läspreferenser utifrån metoden Lesersørvis. Genom att använda Lesersørvis nycklar har han försökt förstå vad pojkarna uppskattar och tilltalas av i böcker. Jonssons uppsats visar att det finns en stor potential i att ta tillvara pojkars intresse för tv- och datorspel för att lyckas med bibliotekets läsfrämjande arbete.

Är alla bibliotekarier läsare? Hur påverkar bibliotekariers läshistoria deras yrkespraktiker? Sofie Samuelsson, bibliotekarie och bibliotekskonsulent, undersöker läsarminnen och läsarlivet hos sig själv och andra bibliotekarier. I texten, som baseras på en masteruppsats, gläntar hon på dörrar till litteraturförmedling, meningsfullhet och förundran.

Vilka är forskarna runt om i landet som håller på med biblioteksforskning? Vad forskar de egentligen om och hur kan det vara relevant för folkbiblioteken? Digiteket bad forskare inom biblioteks- och informationsvetenskap i Sverige att berätta om sin forskning.

Doktoranden Nikolina Nordin forskar om hur unga förhåller sig till digital läskultur på plattformar som Booktok och Goodreads. Men till skillnad från en förenklad bild av sociala medier som ett verktyg som enbart främjar och stärker läsning hos unga, visar hennes forskning på mer komplexa och kritiska förhållningssätt.

Folkbiblioteken har i många år tampats med att erbjuda digitala böcker till sina användare. Trots att tekniken finns på plats så begränsas tillgången av licensavtal, ekonomiska ramar och förlagsbranschens affärsstrategier. I denna översiktsartikel undersöks varför utlåningen av e-böcker och e-ljudböcker på folkbiblioteken fungerar som den gör, vilka aktörer som är inblandade och vilka utmaningar som präglar den så kallade ”e-boksfrågan”. Med fokus på utvecklingen i Norden, och särskilt Sverige, belyser forskaren Maciej Liguziński spänningsfältet mellan bibliotekets uppdrag om fri och likvärdig tillgång till litteratur och den digitala bokmarknadens logik.

AI-bilder kan vara kul att leka med, men i takt med att de blir allt mer fotorealistiska blir de allt svårare att granska källkritiskt. Även om det kan vara svårt, och i många fall omöjligt, att identifiera vad som är ett verkligt fotografi och vad som är en AI-genererad bild, så ger vi här några konkreta tricks och tips på hur man ska tänka och vilka ledtrådar man kan leta efter. Vi bjuder även på ett AI-quiz där du får testa dina nyvunna kunskaper. 

Hur arrangerar man engagerande samtal med fysiska möten i biblioteksrummet? Detta är något som flera bibliotek utforskar. Folkbiblioteken i Lund är några av dem, och Digiteket har pratat med Ann-Marie Rauer, journalist och projektledare för konceptet Lund pratar.

För många unga sker skrivandet endast i form av uppgifter i en pressad skolmiljö med betygsättning. Men i tidskriften ponton får unga mellan 14 och 21 år skriva och läsa varandras texter utifrån ren lust och nyfikenhet – utan krav på prestation.

I syfte att öka den sociala tillgängligheten på Malmös bibliotek anställde kommunen 2024 en socionom. I den här artikeln tipsar hon om hur man med hjälp av hänvisningslistor, gula bänkar och lågaffektivt bemötande kan skapa social tillgänglighet och hjälpa samhällets mest utsatta på bibliotek.

De två norska kommunerna Tønsberg och Færder har ett gemensamt bibliotek sedan nästan 100 år tillbaka. Idag har biblioteket en hel avdelning för demokrati och yttrandefrihet, och ett kalendarium där politiska samtal har en tydlig plats. De båda angränsande kommunerna ligger vid Oslofjordens västra sida. Idag är Færder kommuns tätort Borgheim en del av tätorten Tønsberg. Ända sedan 1927 har kommunerna haft ett bibliotekssamarbete, och det gemensamma biblioteket ligger mitt i Tønsbergs centrum. Biblioteket har ett trettiotal anställda, och har en hög besöksfrekvens. De senaste åren har bibliotekets organisation förändrats. År 2013 gjordes en ändring i den norska bibliotekslagen. Då utökades lagen till att: “Folkebibliotekene skal være en uavhengig møteplass og arena for offentlig samtale og debatt.” Efter detta inrättades en ny demokratiavdelning på Tønsberg ...

Följ den digitala biblioteksbokens väg, från författare till biblioteksanvändare!

I en tid där AI-genererat innehåll blir allt vanligare står biblioteken inför nya utmaningar kring urval, mediebestånd och kvalitetsgranskning. Hur ska biblioteken navigera i detta landskap? Vilka verktyg behövs för att upprätthålla ett kritiskt förhållningssätt? Webbinariet AI i bibliotek: AI i det nya medielandskapet lyfter dessa frågor. I seminarieserien AI i bibliotek ligger fokus på AI utifrån folkbibliotekens perspektiv. Där lyfts utmaningar och möjligheter, men också frågor om förväntan och förhoppningar. Mats Snäll från Myndigheten för digital förvaltning (DIGG) inleder webbinariet med en presentation av de AI-riktlinjer som tagits fram av myndigheten. Webbinariet fortsätter sedan med ett panelsamtal med ett biblioteksperspektiv på AI.  Se webbinariet AI i bibliotek: AI i det nya medielandskapet på Youtube. Webbinariet arrangerades av Regionbibliotek Halland, Biblioteksutveckling Region Jönköpings län, Regionbibliotek ...