Kompetensbehov i folkbibliotekens vardag

Vad behöver personalen på Sveriges folkbibliotek kunna mer om – och inom vilka områden känner de sig säkra? Digitekets studentmedarbetare Ana-Marija Spajić har genomfört en enkätundersökning för att förstå vilka kompetensbehov bibliotekspersonal upplever att de har. Undersökningen visar att personalen efterfrågar mer kunskap inom bland annat juridik, sekretess, digital teknik och AI. Resultaten pekar på samma sak inom flera områden: kompetensutveckling behöver ses som något kontinuerligt, inte som enstaka utbildningsinsatser.

Vilka kompetensbehov upplever bibliotekspersonal att de har i sitt arbete idag? För att undersöka detta genomfördes en nationell enkätundersökning riktad till folkbibliotekspersonal i Sverige. Enkäten skickades till samtliga stadsbibliotek med uppmaning att sprida den vidare inom organisationerna, och den delades även via Digitekets nyhetsbrev och sociala medier.

Totalt inkom 307 svar, vilket motsvarar cirka 5,4 procent av de 5 638 anställda personerna på svenska folkbibliotek (enligt siffror från Kungliga bibliotekets statistik av antal anställda under 2025). I enkäten kombinerades självskattningsfrågor med fritextsvar. De öppna svaren gav ett omfattande material med närmare 3 000 kodade datapunkter, vilket gjorde det möjligt att identifiera återkommande mönster i de kompetensbehov, utmaningar och stödbehov som bibliotekspersonalen beskriver i sitt arbete.

Att inhämta målgruppernas behov […] i syfte att utveckla Digiteket på ett ändamålsenligt sätt. Detta är ett av flera uppdrag som formuleras i det direktiv Kungliga biblioteket årligen ger Biblioteken i Malmö för att driva och utveckla Digiteket. Mot bakgrund av detta uppdrag anställdes studentmedarbetaren Ana-Marija Spajić våren 2026 för att undersöka vilka kompetensbehov personal på Sveriges folkbibliotek upplever att de har i sitt dagliga arbete. De insikter och resultat som redovisas i denna artikel är en del i ett större och kontinuerligt arbete som Digitekets redaktion genomför för att säkerställa att Digitekets publiceringar möter bibliotekspersonalens kunskapsbehov. Vi vill rikta ett stort tack till alla er som svarade på enkäten! 

Syftet med undersökningen var att synliggöra återkommande kompetensluckor, vilka områden personalen känner sig mindre säkra i, vilka situationer som kräver mer stöd och vilka typer av kompetensutveckling som skulle kunna stärka verksamheten.

Digitala kompetensbehov i bibliotekens vardag

Det tydligaste mönstret i undersökningen är att digitala kompetensbehov återkommer i flera olika frågor. Det handlar inte bara om att kunna tekniken, utan också om AI, informationssökning, regelverk och hur bibliotekspersonal navigerar i komplexa situationer i mötet med besökare.

Diagram 1: Vilka kompetensluckor upplever du finns hos bibliotekspersonalen? (fritextsvar)

Kompetensbehovet är praktiskt och vardagsnära

De största kompetensluckorna handlar inte om avancerad specialistkunskap. I stället beskriver bibliotekspersonal utmaningar i konkreta situationer i vardagen: utskrifter som krånglar, konton som behöver skapas, publika datorer, Legimus, Biblio, mobiltelefoner, appar och digitala samhällstjänster.

En respondent skriver:

”Det mesta kring teknik och digitala resurser, framför allt kring att hjälpa besökare med ärenden. Att hjälpa till vid utskrifter, att veta ”var man ska klicka” i olika program som Word, Excel, Mailkorgar etc, att navigera på vår publika Arena-webbplats, att använda Biblio osv.”

En annan skriver:

”Kunskap och tid att hantera ärenden angående svenska och internationella myndigheter och företag. Deras tjänster är digitala och de kräver att deras kunder/användare ska använda dessa tjänster, men de erbjuder ibland inte att hjälpa sina användare att hantera de digitala tjänsterna och då behöver användarna vända sig åt annat håll, t.ex. bibliotek.”

Det här visar att behovet inte bara handlar om att kunna mer teknik. Personalen behöver ofta kunna felsöka, visa hur något fungerar och samtidigt göra det på ett sätt som stärker besökarens egen förmåga. Det pekar mot behov av praktiskt stöd som bibliotekspersonalen sedan lätt kan använda direkt i arbetet.

Osäkerheten handlar också om gränsdragningar

Materialet visar också att kompetensbehovet inte bara gäller teknisk och digital kunskap. Många situationer kräver bedömningar: Hur långt ska stödet gå? När blir hjälp till handläggning? Vad gör personalen när känsliga personuppgifter syns på skärmen? När bör besökaren hänvisas vidare?

En respondent beskriver ett sådant tillfälle:

“Personen behövde hjälp att fylla i info till Skatteverket. Jag hänvisade personen att kontakta Skatteverket, så tekniskt sett var det ju inte jag som ‘löste’ problemet.”

Här handlar kompetensluckan lika mycket om professionell trygghet som om digital färdighet. Det finns behov av stöd som hjälper personalen att hantera återkommande situationer på ett säkert och likvärdigt sätt, till exempel vid frågor om BankID, digitala blanketter, betalningar, myndighetsärenden och kontohantering.

Behovet av kompetensutveckling gäller alltså praktiska arbetssätt: hur personal kan stötta användare utan att ta över deras ärenden, hur vanliga situationer kan hanteras säkert och vilka gränsdragningar som behöver vara tydliga i verksamheten. Flera svar handlar om just sådana gränsdragningar. När övergår stöd till handläggning, rådgivning eller hantering av känsliga uppgifter? Det handlar exempelvis om:

• BankID och inloggning
• digitala blanketter och myndighetsärenden
• e-post och kontoskapande
• utskrifter och filhantering
• appar och mobiltelefoner
• bibliotekens egna digitala tjänster

Diagram 2: Beskriv ett tillfälle där du inte visste hur du skulle gå vidare och behövde ta reda på mer. (fritextsvar)

AI är en tydlig kompetenslucka

AI framträder som ett eget kompetensområde i materialet (se diagram 3). Det nämns återkommande i fritextsvaren och är det tydligaste osäkerhetsområdet i självskattningarna. Det visar att området upplevs som relevant, men att många ännu saknar trygghet i hur AI kan förstås och användas i biblioteksverksamheten.

Ett svar kopplar AI till både källkritik och digital handledning:

“Annars handlar det mer om ett övergripande behov av att t ex se möjligheter eller fara med AI då det gäller biblioteksarbete, källor och källkritik och vägledning när besökare frågar efter sådant som kanske inte finns men de fått presenterat av en AI-tjänst.”

Ett annat svar uttrycker kompetensluckan mer kortfattat:

“AI – baskunskaper. Hur vi förhåller oss till besökares behov av digital hjälp – vad vi gör och inte gör. Och vetskap om vart vi kan hänvisa till annan hjälp.”

Det gör AI till mer än en trendfråga. För folkbiblioteken kopplas AI till informationssökning, källkritik och digital delaktighet. Kompetensbehovet handlar därför både om grundläggande förståelse och om praktiska exempel på hur personal kan möta frågor från besökare.

Diagram 3: Hur säker känner du dig i följande delar av ditt arbete? (Självskattning utifrån följande områden)

Kompetensutveckling sker ofta i stunden

När bibliotekspersonal beskriver hur de söker information i situationer där de “fastnar”, är det vanligt att de vänder sig till kollegor, Google, andra bibliotek eller externa aktörer. Det tyder på att lärandet ofta sker situationsdrivet och reaktivt.

En respondent beskriver en konkret situation där kollegialt stöd blev lösningen:

“När en låntagare undrade om hur hen skulle logga in på våra datorer då hen hade ett ärende som var brådskande. Jag var osäker på hur hon skulle logga in på tjänsten hon behövde använda och behövde kolla upp hur och om det var möjligt att göra det från våra publika datorer.”

På frågan om var informationen hittades svarade samma respondent:

“Jag hittade med hjälp av en kollega!”

En annan beskriver ett mer prövande arbetssätt:

“Ibland kan man googla eller fråga AI (och såklart researcha svaren lite efteråt), ibland kan man fråga en kollega, eller besökaren själv. Ibland får man bara testa sig fram och hoppas att det blir rätt.”

Materialet pekar på behov av kompetensstöd som inte bara är fördjupande, utan också snabbt tillgängligt. Det kan handla om korta guider, checklistor, exempel, scenarier och material som hjälper personal att orientera sig i situationer som uppstår i vardagen.

Prioriterade målgrupper

Resultaten visar också tydliga styrkor. Enligt självskattningarna (diagram 3) upplever bibliotekspersonalen en hög säkerhet i mötet med besökare och i arbetet med barn och unga. Dessa områden återkommer också mindre tydligt som kompetensluckor i fritextsvaren.

Ett fritextsvar beskriver barn och unga som ett etablerat område:

“Barn och unga är en målgrupp vi arbetar med kontinuerligt och där vi har etablerade arbetssätt.”

Samtidigt ser bilden annorlunda ut för andra prioriterade grupper. Medan arbetet med barn och unga framstår som ett område där många känner sig trygga, är osäkerheten större i arbetet med nationella minoriteter, personer med funktionsnedsättning och personer med andra modersmål än svenska. 

Diagram 4: Hur säker känner du dig i följande delar av ditt arbete? (Självskattning)

Det visar att vissa delar av folkbibliotekens uppdrag är mer etablerade än andra. Men även inom områden där tryggheten generellt är hög finns det delar som upplevs som mer utmanande. I arbetet med barn och unga nämns till exempel ungdomar och unga vuxna ibland som en grupp där det kan vara svårare att hitta fungerande arbetssätt.

En respondent skriver:

“Vi gör mycket bra för barn men ungdomarna blir lätt satta i andra hand. Jag skulle vilja att de kände sig sedda av sitt bibliotek.”

För andra prioriterade grupper handlar utmaningarna om andra typer av kompetensbehov. I arbetet med nationella minoriteter återkommer osäkerhet kring språk, kultur och hur biblioteket kan arbeta relevant och inkluderande utifrån gruppens behov. När det gäller personer med funktionsnedsättning handlar svaren ofta om tillgänglighet, bemötande och kunskap om olika behov och anpassningar i praktiken. För personer med andra modersmål än svenska lyfts bland annat språkbarriärer, litteratur på olika språk och hur biblioteket kan möta användare med olika språkliga och kulturella förutsättningar.

En respondent skriver:

“Mer kunskap om olika funktionsnedsättningar, nationella minoriteter och hur vi bättre kan möta personer som inte har svenska som modersmål. Det handlar både om bemötande, tillgänglighet och att förstå olika behov.”

Vad betyder resultaten för framtida kompetensutveckling?

Resultaten pekar på att vissa kompetensområden behöver uppdateras kontinuerligt, särskilt områden som förändras snabbt, som digital teknik, AI, GDPR och lagstiftning. I fritextsvaren konkretiseras detta genom återkommande osäkerhet kring regelverk. En respondent skriver:

“Som it-bibliotekarie skulle jag säga att det behövs mer kunskap om gdpr, sekretess, biblioteksjuridik, skyddad identitet och om vad det innebär att jobba i offentlig sektor.”

En annan lyfter svårigheten i att regler kan tolkas olika:

“Jag har fått till mig olika svar gällande exempelvis GDPR då det tolkas olika i olika kommuner.”

För personalen handlar lagstiftning inte bara om juridiska principer, utan om konkreta situationer i vardagen: personuppgifter som blir synliga, frågor om sekretess, skyddad identitet, barns rättigheter, upphovsrätt och vad det innebär att arbeta i offentlig verksamhet. Det gör området svårt att lösa med en enskild utbildning. Kunskapen behöver uppdateras och kunna omsättas i praktiska bedömningar.

Andra behov handlar mer om praktiska arbetssätt och professionella gränsdragningar. Här behövs stöd som hjälper personalen att känna sig säkrare i återkommande vardagssituationer: hur man visar utan att göra, hur man hänvisar vidare, hur man hanterar känsliga uppgifter och hur man gör liknande bedömningar på ett mer likvärdigt sätt.

För folkbiblioteken sammantaget pekar resultaten på vikten av att se kompetensutveckling som något kontinuerligt, snarare än som enstaka utbildningsinsatser. Särskilt inom områden som förändras snabbt, som digital teknik, AI och regelverk, behöver det finnas utrymme för löpande lärande, praktiskt stöd och gemensamma arbetssätt som skapar trygghet i vardagen.