Det digitala imperativet
”Sverige ska bli bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter!”, ”Vi måste ligga i framkant i digitaliseringsprojektet!”, ”Alla ska med!”
Hur ska vi se på att uttryck, imperativ, som dessa är så vanliga inom digitaliseringsprocessen? Stina Bäckström skriver i kapitlet ”Vårt behov av ambivalens. Om språk och omdöme i bibliotekens arbete med digitalisering”, som du läst tidigare i kursen, om just detta. Hon uppmärksammar att det händer något med perspektivet på orden och språket när uttryck som ”digital kompetens” möter en humanistisk kunskapstradition med filosofi och litteratur. När uttryck som ”Digitalt först”, ”ligga i framkant inom digital utveckling”, ”digital kompetens” får ta plats så uppstår ett tävlingsspråk. Ett tävlingsspråk som uppmuntrar till polarisering, där invändningar hårdras och tolkas som motstånd och fientlighet. “För i en tävling där målet är att bli bäst, eller komma först eller ligga i framkant, så finns inte mycket utrymme för nyansering.” (Bankdosor, skam och sms-poesi, s. 77)
Även Anna Hallpers fokuserar i sin masteruppsats Allt förändras och förändringarna kommer att fortsätta: om synen på digitalisering och det digitala imperativet på orden och språket när hon skriver om digitaliseringen och biblioteken, bland annat ställer hon frågan vad som händer när man tar ett verb och förvandlar det till ett substantiv. Vad händer när “digitalisera” blir “digitalisering”? Att digitalisera blir alltså digitalisering, och Hallpers menar att detta kan vara värt att titta närmare på, ”inte minst för att se vilken information som försvinner när något nominaliseras”. (s. 24) Hon gör en jämförelse med ordet nedskärning: ”Genom att [..] tala om ’nedskärning’ kan man i någon mån gå runt att behöva tala om vem det är som beslutat att något ska skäras ned”. (s. 24)
Michael Forsman uppmärksammar fler aspekter av digitaliseringsprocessen när han citerar digitaliseringskommissionens betänkande som talar om att det i denna process inom privatlivet, samhällslivet, utbildning och arbetslivet kommer att krävas en ny inställning hos var och en genom hela livet, idag och än mer i framtiden (SOU 2015:28, s. 12).
Forsman ställer frågan om digitaliseringen kan beskrivas som en “socioteknologisk föreställning”, om det finns en föreställning om att teknisk utveckling ska kunna lösa sociala problem. “Dessa föreställningar produceras och legitimeras av centrala ekonomiska och politiska strukturer och blir till en föredragen framtid som gärna också blir den föreskrivna framtiden.” (Ibid.)
Kerstin Olsson resonerar i sin essä “Med användaren i fokus: ett dilemma i en ‘digital’ tid” (Bankdosor, skam och sms-poesi (2020), s. 89) kring hur vi betraktar den andre i mötet, som objekt eller subjekt. Gör det någon skillnad i mötet med besökaren?
Titta:
Michael Forsman är docent inom medie- och kommunikationsvetenskap vid Södertörns högskola. Hans forskning rör bland annat digital kompetens och MIK, samt medielandskap och mediekultur i ett vidare perspektiv.
Läs:
Forsman, Michael: ”Digital kompetens är mer än två ord”, i Bankdosor, skam och sms-poesi: Essäer om bibliotekens arbete med digitalisering (2020), s. 122–137. Särskilt avsnittet “Det digitala imperativet: Sverige ska bli bäst”, s. 125–127.
Hallpers, Anna: Allt förändras och förändringarna kommer att fortsätta: om synen på digitalisering och det digitala imperativet, Masteruppsats i Biblioteks- och informationsvetenskap, Borås. Högskolan i Borås, 2019. Läs Inledning s. 1–3, Teknikdeterminism s. 14–16, Diskussion och slutord s. 41–46.
Hoff Holmgren, Erika: ”Digitalt disk-skick : om viljan att nå ut till alla”, i: Bankdosor, skam och sms-poesi : Essäer om bibliotekens arbete med digitalisering (2020), s. 58–64.
Olsson, Kerstin: “Med användaren i fokus – ett dilemma i en ‘digital tid’?”, i Bankdosor, skam och sms-poesi: Essäer om bibliotekens arbete med digitalisering (2020), s. 89–96.
Skriv:
Bygg vidare på din essä.
Kan ditt dilemma ses i relation till det digitala imperativet? Hur? Resonera i din text utifrån lektionens studiematerial.
Textens omfång ska nu vara 5–7 sidor.