Betydelsen av känslor
“Känslor, låter det ofta, är rent subjektiva tillstånd, godtyckliga nycker. Men våra känslor kan, särskilt när de lyfts fram och undersöks, visa för oss vad som spelar roll för oss, vad som motiverar oss och är en viktig del av meningen i det vi gör.” (Bäckström, Stina: Bankdosor, skam och sms-poesi, s. 78)
Du har tidigare under kursen påbörjat din essä där du detaljerat beskriver en upplevd situation. Under förra lektionen fick du bygga vidare på texten och börja reflektera över vad det var som hände och varför situationen har betydelse för dig. Kanske har du börjat ställa frågor till dig själv om situationen utifrån fler perspektiv än ditt eget.
I den här lektionen kommer du att få fördjupa dig i din upplevelse och dina känslor under och efter situationen du gestaltar i din essä. Du behöver under den här lektionen också identifiera och reflektera över eventuella andra personers känsloyttringar, som på något sätt har betydelse för situationen. I din profession, i mötet med en annan, har du att hantera både den andres känslor och dina egna.
Du kommer att få några teoretiska perspektiv att förhålla dig till genom Martha Nussbaums resonemang om emotioner och mänskliga samhällen, samt Katarina Gidlunds utgångspunkter kring digitalism och hur begreppet digitalisering behöver ses utifrån fler dimensioner. Gidlund menar att digitalisering behöver göras av fler människor, inte bara av de som alltid är tongivande, drivande och positivt inställda när agendan för digitaliseringen sätts.
De dilemman som gestaltas i antologin Bankdosor, skam och sms-poesi vittnar vidare om en mångfald av känsloyttringar som hör biblioteksmedarbetares yrkesvardag till. Skam, ilska, frustration och otillräcklighet är bara några som får ta plats i antologins texter. Området digitalisering väcker helt uppenbart känslor.
Mänskliga emotioner och motstridiga känslor
Vi börjar med filosofen Martha Nussbaum och utgångspunkten att normer och erfarenheter bygger förväntningar som påverkar våra känslor och avgör hur vi uttrycker dem. I texten Emotioner och mänskliga samhällen (2014) framhåller Nussbaum att känslor är “aspekter av svaret på frågorna ’Vad är värt att bry sig om?’ och ’Hur ska jag leva?’”. Nussbaum lyfter fram fem aspekter som har betydelse för och formar känslolivet. Samhällsklimatet, det offentliga samtalet och vad som kommuniceras kring ett område får betydelse för våra känslor och hur vi uttrycker dem. Likaså är fysiska omständigheter, språk och sociala normer styrande.
Sofie Samuelsson tar upp känsloaspekterna från Nussbaum i sin essä i antologin. Om aspekten språk skriver hon så här
Den fjärde aspekten är språk, hur vi pratar om till exempel känslor. Jag tänker att hon vill peka på att om jag säger att jag känner mig ovillig, så betyder det olika för olika personer, i olika sammanhang. Om jag säger att jag är ovillig kan det väcka skilda saker: någon blir nyfiken, någon blir arg och frustrerad, någon känner samhörighet och så vidare. Hur vi ser på ovilja påverkar känslorna i den ovan beskrivna situationen, det är skillnad om vi uppfattar ovilja som en gaspedal för lärande eller en broms. (Bankdosor, skam och sms-poesi, s. 109–110)
Katarina Gidlund är professor vid Mittuniversitetet och har i sin forskning intresserat sig för digitaliseringens olika dimensioner. Gidlund framhåller också språkets betydelse, hur det att sätta ord på och tolka begrepp har avgörande betydelse för hur våra känslor formas kring ett fenomen som digitalisering. Alla talar om digitalisering men alla menar inte samma sak. När, för att återkomma till Nussbaum, samhällsnormen och det offentliga ständigt använder begreppet digitalisering som någonting som ska ske och som jag som person eller vi som verksamhet ska utsättas för; verksamheten ska digitaliseras; alla ska med och så vidare, frammanas naturligt känslor av underlägsenhet, rädsla och motstånd.
När känslor blir motstridiga eller står i konflikt med varandra kan vi uppleva ambivalens, vilket inte alls är något negativt i den här kursen. Tvärtom kan det bidra till en förståelse för den situation du gestaltar.
Som avslutning på den här lektionen återkommer vi till Stina Bäckström, som uppmuntrar oss att bejaka ambivalensen. Hon skriver i antologin:
”Om vi ser på ambivalens som bottnar i motstridiga känslor på detta sätt så blir ambivalens inte något som snabbt ska döljas eller undvikas, utan något som ska lyftas fram och undersökas. Inte bara när det gäller frågan om digitalisering inom biblioteksvärlden, utan mer generellt när det gäller omdömesfrågor. Jag menar alltså inte att upphöja obeslutsamhet till något önskvärt, utan snarare visa på att obeslutsamhet ofta vilar på en intressant grund som tål att undersökas, och denna grund är en konflikt mellan olika värden.” (Bankdosor, skam och sms-poesi, s. 78)
”Om jag fick formulera en slogan skulle den låta så här: för att klara av att bli digitala måste vi bli mer mänskliga. Och det blir vi inte genom att tänka polariserat och undvika ambivalens, utan genom att hitta ett språk och en praktik som förmår hantera det ambivalenta.” (Bankdosor, skam och sms-poesi, s. 81)
Läs:
Brinkfeldt, Pia, “Kan vi vara med på länk?”, i Bankdosor, skam och sms-poesi: Essäer om bibliotekens arbete med digitalisering, s. 65–74.
Bäckström, Stina, ”Vårt behov av ambivalens: om språk och omdöme i bibliotekens arbete med digitalisering”, i Bankdosor, skam och sms-poesi: Essäer om bibliotekens arbete med digitalisering, s. 75–88.
Samuelsson, Sofie, “Att gå vilse: om när jag skulle höja min digitala kompetens”, i Bankdosor, skam och sms-poesi: Essäer om bibliotekens arbete med digitalisering, s. 107–121.
Titta:
Katarina Gidlund, föreläsning om Digitalism, Region Västerbotten, 2020 och föreläsning på Internetdagarna 2020 på deras Youtube-kanal.
Skriv:
Gå tillbaka till den situation som du gestaltar i ditt dilemma och försök identifiera känslor hos dig själv och andra i situationen. Vilka känslor handlar det om och hur tog de sig uttryck? Reflektera också över om de var motstridiga och stod i konflikt med varandra, och vilken betydelse det kan ha haft för ditt dilemma.
Varför tror du att dessa känslor uppkom och vilken betydelse fick de för hur situationen fortskred och slutade? Försök relatera till normer i samhället, på din arbetsplats eller i styrdokument.
Ge plats åt beskrivningar av det här i din text, det kan vara betydelsefullt för ditt fortsatta utforskande.
Textens omfång ska nu vara 2–4 A4-sidor.