Dilemman som känns i kroppen
Dilemma, från grekiska δίλημμα, dílēmma – ”tvåledad försats”, bildat av δι- (di-) + λῆμμα (lêmma, ”försats, antagande”) är en besvärlig situation där man tvingas göra ett val mellan två eller flera alternativ som vart och ett frambringar olika oangenäma följder. ur Wikipedia
Efter den här lektionen kommer du att ha identifierat ett dilemma, som har med digitalisering att göra, som du upplevt i din yrkesvardag. Du kommer också att ha påbörjat din essä genom att skriva ner en gestaltning av dilemmat.
Vad är det som skaver?
Vi börjar med att försöka komma djupare i känslan av att det är något som skaver. Den känslan som kan finnas kvar i kroppen efter en situation. Situationen behöver inte alls ha varit dramatisk, uppenbart konfliktfylld eller ens laddad för att skavet ska komma. Men det finns någonting i den som gör att känslan du lämnas med är att det där blev inte bra. Situationen finns kvar i sinnet och ger upphov till ett malande som inte försvinner. Skavet lämnar inte, det stannar kvar.
Stina Bäckström pratar, i föreläsningen som ingår i den här lektionen, om just det där som skaver. Det uppkommer genom att det uppstår en konflikt i kroppen, någonting krockar. I vår professionella vardag kan det handla om att vi ställs inför situationer där vår yrkesroll eller erfarenhet kommer i konflikt med handlingsfältet, att vi upplever att valmöjligheterna att agera krockar med något i vårt uppdrag.
Det beror ofta på, menar Stina Bäckström, att vi inte tolkat och “gett kropp” åt orden i våra policy- och styrdokument. Orden och begreppen i planer och mål ska utföras varje dag och i varje situation, av oss alla. Om det då inte finns utrymme att tänka öppet kring vad de betyder, så sätter sig en konflikt i kroppen. Det skaver.
Skavet frodas i dilemmat
I en situation som rymmer ett dilemma har det “skaviga” fri väg. Dilemman är mångbottnade och ofta svårbedömda, det finns inte enkla svar på vad som är rätt eller fel sätt att handla. Varje situation är unik och någon generell manual för att hantera olika specifika händelser eller specifika människor existerar naturligtvis inte. Vi behöver hela tiden känna av, och i stunden agerar vi på ett eller annat sätt. Ofta är det först efteråt, när situationen är över, som vi känner hur det gick.
Ett dilemma kan alltså uppkomma i en situation där du i din yrkesroll inte direkt ser eller kan känna en tydlig eller relevant koppling mellan hur ditt uppdrag beskrivs i exempelvis styrdokument, och vad som faktiskt händer. Det saknas ett förkroppsligande av orden, och därmed startar en konflikt inne i dig.
I det läget börjar vi att reflektera. Reflektionen blir oundviklig men vi stannar ofta vid malandet. I själva situationen hinner vi inte stanna upp och reflektera över olika valmöjligheter eller sätt att agera på, och efteråt finns ofta inte tid att sätta sig ner och reflektera över vad det var som hände, egentligen. Reflektionsprocessen fullbordas inte och det fortsätter att skava.
För att komma vidare i reflektion och lämna malandet och det som skaver, behöver situationen undersökas. I den här kursen står undersökandet i fokus, det är det öppna utgångsläget vi måste ha. Som Stina säger i sin introduktionsföreläsning behöver vi, när vi undersöker ett digitalt dilemma, vara “ömsint uppmärksamma på vad det här med digitalisering kan innebära”.
Så nu ger vi oss ut, in i det “skaviga”, svettiga och krångliga som känns i kroppen.
Titta:
Bäckström, Stina: Perspektiv på digitalisering: en ömsint uppmärksamhet på digitalisering. Introduktionsföreläsning från uppstartsdagen för forskarcirkeln Skeptikerspåret inom Digitalt först med användaren i fokus.
Skriv:
Nu ska du välja ett dilemma du vill utforska i kursen och börja skriva på din essä. Skriv ner situationen där dilemmat uppstod. Skriv ner eventuella citat från de som var med och var detaljerad i din beskrivning, men utan att tolka eller analysera situationen. Försök tvärtom skriva bara just precis det som hände, gå tillbaka till situationen och stanna kvar i den. Skriv i presens, i jag-form och använd ett vardagligt och erfarenhetsnära språk.
Textens omfång ska vara max en A4-sida.