Etik och integritet

”Plötsligt kommer hon in genom entrén mellan larmbågarna. Först anar jag henne bara, men som alltid höjer jag blicken för att se vem det är och genast möter jag hennes blick. Hon tittar på mig med en fast beslutsam blick, sneglar hastigt på min kollega som är upptagen med ett telefonärende, för att sedan omedelbart återvända med blicken till mig. Hon väljer mig och nu vilar ansvaret på mig. Jag har att ta mig an hennes fråga, som jag vet ska komma och oavsett om jag accepterar detta ansvar eller avvisar det så är ansvaret mitt.” (Schwarz, Eva: Bibliotekariens praktiska kunskap, s. 81).

Under lektion ett till tre har du valt en situation som skaver situation från din arbetsvardag, du har skrivit ner den och läst om hur man kan använda essäformen och skrivandet för att fördjupa beskrivningen. Du har också börjat se på situationen utifrån ett känsloperspektiv. Här i lektion fyra ska vi titta närmare på ett annat perspektiv, ett grundläggande perspektiv när man arbetar inom ett yrke där man möter andra människor – etik och integritet.

När man arbetar på bibliotek i dag får man många frågor som har att göra med digitala problem och man hamnar ofta i komplicerade situationer när det gäller etiska frågor. Det kan handla om allt från lösenord och kontouppgifter till privata foton och kontakt med olika myndigheter. I dessa situationer ställs man inför frågor som exempelvis: Var går gränsen för mitt uppdrag? Vad ingår i min yrkesroll? Vilket är egentligen mitt ansvar i den här situationen?

Frågor kring etik och integritet uppstår ofrånkomligen i yrken där man möter människor, i så kallade mellanmänskliga möten. Några som beskriver detta med etik och integritet på ett intressant och ganska lättförståeligt sätt är Jan-Olav Henriksen och Arne Johan Vetlesen i boken Etik i arbete med människor (2020). Etik och integritet kan tyckas vara abstrakta och teoretiska begrepp, men i boken kopplar författarna ihop dem med den mellanmänskliga praktiken i arbetsvardagen, och menar att det är just möten i vardagen som lyfter fram våra föreställningar om plikt och ansvar, respekt och omsorg. Författarna betonar sårbarheten i att vara människa och beroendet av den professionellt hjälpande andre, liksom personen i behov av hjälp och dennes krav på respekt för sin integritet och sitt värde. Och att detta finns med i varje mellanmänskligt möte, på många olika nivåer, just i yrken där man arbetar med människor:  

“Yrkesetik är inte bara en fråga om teori och tänkesätt. Det har också med personliga och institutionella ramar och förutsättningar att göra, och kräver att vi förhåller oss till många olika nivåer av den sociala verkligheten.” (Henriksen, s. 11) 

Anne Kaun, forskare på Södertörns högskola lyfter fram denna problematik och sätter den dessutom i en samhällskontext. Hon beskriver det digitala omsorgsarbete som bedrivs på våra bibliotek i dag som ett smörjmedel för samhällets stora satsning på digitalisering. (“Hushållsarbete i landets datastugor: digitalt omsorgsarbete och bibliotek som smörjmedel inom digitaliseringsprojektet”, i Bankdosor, skam och sms-poesi, 2020. s. 40–46)

En annan författare som lyfter fram samhällsperspektivet och relationen mellan det privata och det offentliga är Sherry Turkle. Hon är forskare, psykolog och sociolog, och har forskat kring våra relationer till digital teknik. I sin bok Tillbaka till samtalet – sam­talets kraft i en digital tid skriver hon om integritet, det privata och det offentliga i relation till bibliotekens uppdrag att främja demokrati. I kapitlet Det offentliga rummet – Vad är det vi glömmer när vi talar genom maskinerna får hon följa sin farmor till Brooklyns offentliga huvudbibliotek, en stor och majestätisk byggnad vid Grand Army Plaza. Innan de går in har de picknick i parken och pratar om bibliotekets regler: 

“Min farmor ville att jag skulle förstå att jag fick låna vilken bok som helst. Men vilka böcker jag valde var en hemlighet mellan mig och biblioteket. Ingen annan hade rätt att veta vilka böcker jag läste. Det var samma med vår brevlåda. Båda skyddade något som jag kallar det inre rummet.” (Turkle, s. 372)

När sedan hennes egen dotter växte upp var det fortfarande hemligt vad hon lånade på biblioteket. Däremot hennes e-post var allt annat än skyddad. Av bekvämlighetsskäl bryr vi oss inte, för ”Vem skulle bry sig om mitt lilla liv?” Sherry Turkle resonerar kring övervakning, digitala dubbelgångare, hur livet på nätet stänger in oss i en bubbla och hur flera generationer av amerikaner tog för givet att den personliga integriteten var en av demokratins hörnstenar. Edward Snowden stack hål på den bubblan.

Läs:

Forslund, Linnéa: ”Digital delaktighet – till vilket pris?”, i Bankdosor, skam och sms-poesi : Essäer om bibliotekens arbete med digitalisering (2020), s. 48–57.

Kaun, Anne: ”Hushållsarbete i landets datastugor: digitalt omsorgsarbete och bibliotek som smörjmedel inom digitaliseringsprojektet”, i: Bankdosor, skam och sms-poesi : Essäer om bibliotekens arbete med digitalisering (2020), s. 41–47.

Stenmark, Maria: ”Att hitta en tröja med rätt randning: om etik, yrkesroll och viljan att hjälpa den Andre”, i Schwarz: Bibliotekariens praktiska kunskap: om kunskap, etik och yrkesrollen (2016), s. 79–91.

Skriv:

Bygg vidare på din essä utifrån perspektiven etik och integritet. Reflektera över och beskriv hur din egen respektive den andres integritet tillvaratogs eller inte i situationen du gestaltar. 

Beskriv de känslor som eventuellt uppstod i mötet utifrån beroende, utsatthet, frustration och otillräcklighet eller annat i relation till etik och integritet. 

Om du har svårt att applicera perspektiv från den här lektionen och dess texter går du vidare till nästa lektion.

Textens omfång ska nu vara 3–5 sidor.