Praktisk kunskap, professionen och vårt handlingsfält
Ja, så har vi alltså detta med den praktiska kunskapen. Vi har redan nämnt det flera gånger, det finns en hel bok som tar upp bibliotekariens praktiska kunskap. Men vad är det, hur kan man beskriva detta begrepp – praktisk kunskap? Man kan ju definiera praktisk kunskap som den kunskap vi tar till i alla vanliga göromål, till exempel när vi cyklar, simmar, lagar mat eller bara kliver ur sängen på morgonen. Men om man vill fördjupa och teoretisera lite grann och koppla begreppet till vår yrkesroll, hur kan man tänka då? I boken Bibliotekariens praktiska kunskap ger Eva Schwarz en inledande definition till begreppet:
Den praktiska kunskapen är en kunskap som är bunden till en viss situation, som visar sig i handlingen och sällan låter sig formuleras i allmänna regler. Den bygger på erfarenhet, en kunskap man inte nödvändigtvis lär sig genom formell utbildning, utan genom övning och gemensam reflektion: Varför gör jag som jag gör? Vilken roll spelar vanor och rutiner för mitt handlande? Vilka är de ekonomiska, politiska, personliga, kulturella o.s.v. förutsättningarna för yrkesutövningen? (Schwarz, Eva: Bibliotekariens praktiska kunskap, s. 10)
Detta korta citat beskriver väl vad det handlar om: en kunskap som är situationsbunden, visar sig i handling och inte alltid låter sig uttryckas i allmänna regler utan bygger på erfarenhet.
Att arbeta på bibliotek är att ständigt ställas inför olika val i mötet med besökarna. Det är något som kan sägas känneteckna alla mellanmänskliga yrken. Vi har en mängd styrdokument, policyer och manualer att förhålla oss till, alltifrån bibliotekslagen till kommunala biblioteksplaner, medieplaner och olika policydokument, och det behöver vi ha för verksamheten. Men ibland räcker de inte riktigt till. När vi står i konkreta, verkliga situationer på biblioteket, i mötet med bibliotekets besökare, behöver vi på något sätt tolka styrdokumenten, ge kropp åt orden.
Det kan handla om vilka tjänster man ska utföra när man står i informationsdisken, och hur man ska hantera dessa situationer. Detta utforskar Monika Baruch i sin essä i Bibliotekariens praktiska kunskap. Det kan också handla om större val, som när bibliotekets hela verksamhetsbeskrivning krockar med de förutbestämda Exceltabeller som ska fyllas i, något som Giovanna Jörgensen skriver om i sin essä i “Bankdosor, skam och sms-poesi”.
Vilka val gör jag i dessa situationer, vad ska prioriteras, vem ska prioriteras och var drar jag gränsen?
Olika möten kräver olika sorters kunskap. I boken Bibliotekariens praktiska kunskap får vi en kort introduktion till Aristoteles beskrivning av olika kunskapsformer: den teoretiska kunskapsformen (episteme) och de två praktiska kunskapsformerna techne (som i boken kallas ’praktisk-lösningsinriktad’) och fronesis (klokhet).
Omdöme. Fingertoppskänsla.
Läs:
Baruch, Monika: “En eftermiddag i informationsdisken”, i: Schwarz, Eva: Bibliotekariens praktiska kunskap : om kunskap, etik och yrkesrollen (2016), s. 21–35.
Jörgensen, Giovanna: “Ett obehandlat mail”’, i: Bäckström, Stina (red.): Bankdosor, skam och sms-poesi : Essäer om bibliotekens arbete med digitalisering (2020), s. 23–31.
Kleinhenz, Christian: “‘´Allting är ändå bara vinklat!’ : om faktaresistens och demokrati” i: Bäckström, Stina (red.): Bankdosor, skam och sms-poesi : Essäer om bibliotekens arbete med digitalisering (2020), s. 97–106.
Nilsson, Christian: ”Fronesis och den mänskliga tillvaron : en läsning av Bok VI i Aristoteles ‘´Nikomachiska etik’”, i: Vad är praktisk kunskap?
Schwarz, Eva: ”Bibliotekariens handlingsfält: praktisk kunskap, professionalitet och kollektivt ansvar”, i Schwarz, Eva: Bibliotekariens praktiska kunskap: om kunskap, etik och yrkesrollen (2016), s. 57–74.
Titta:
Titta på Jonna Bornemarks föreläsning “Det omätbara biblioteket”. Om att röra sig mellan intellectus och ratio. Föreläsningen är 60 min. Fixa en kopp kaffe, sätt dig tillrätta och lyssna!
Skriv:
Reflektera över situationen du gestaltar i din essä utifrån en eller flera av frågorna som Eva Schwarz ställer i sitt resonemang om praktisk kunskap.
- Varför gjorde jag som jag gjorde?
- Vilken roll spelade vanor och rutiner för mitt handlande?
- Vilka andra val hade jag kunnat göra?
- Vilka är de ekonomiska, politiska, personliga och kulturella förutsättningarna för yrkesutövningen?
Bygg vidare på din essä. Textens omfång ska nu vara 4–6 sidor.