Det digitala medielandskapet
Den här kursen har främst handlat om ditt eget dilemma. Ett dilemma som har uppstått i en konkret situation som du varit med om på jobbet, och som du belyst från olika aspekter. Och som du har märkt är det många delar som spelar in, etik, känslor, kompetens, utanförskap, kultur, men också samhällets motstridiga krav som du såg i lektionerna om det digitala utanförskapet och om det digitala imperativet.
Nu ska vi för ett ögonblick zooma ut. Vi ska lyfta blicken lite grann, till ett mer övergripande plan. Vi ska titta på vår bransch, biblioteken, och våra förändrade förutsättningar att ge service till allmänheten som en följd av digitaliseringen. Vi tar det nya medielandskapet som exempel.
Vad gör man när man står där på biblioteket, i situationer där allmänheten söker information, böcker, artiklar och man gång på gång får svara, ja materialet finns men vi har inte licensrättigheter till det, så du kan inte få det? Och hur ska man förhålla sig till att de databaser och digitala resurser som allmänheten faktiskt har tillgång till via biblioteket, inte efterfrågas eftersom så många ofta nöjer sig med den information de kan googla fram själva? Och hur ställer man om arbetet med läsfrämjande av tillgängliga medier, när de som använder de digitala tjänsterna inte behöver gå till biblioteket längre?
Ja, hur ser det ut egentligen? Hur har den digitala transformationen och det nya medielandskapet förändrat förutsättningarna för bibliotekens verksamhet? Å ena sidan har mer information än någonsin gjorts tillgänglig för väldigt många. Å andra sidan har vi fått ett medielandskap där digitala medier blir inlåsta i olika betallösningar och information görs otillgänglig. Samtidigt har också alla blivit sin egen medieproducent, vilket har lett till ett fritt flöde av information av blandad kvalitet. Hur ser balansen ut mellan vision, möjlighet och verklighet? Och hur ska biblioteken navigera?
Och, om vi nu zoomar tillbaka, vad har då detta övergripande plan med ditt eget dilemma att göra? Som du har sett uppstår dilemman i konkreta situationer som vi ska hantera i mötet med dem vi är till för. Och orsaken till att det blir ett dilemma ligger oftast i strukturer som är komplexa och som blir synliga i reflektionen kring det konkreta. Som när vi möter allmänheten och ska sätta dessa möten i relation till bibliotekslag, biblioteksplan, medieplan och andra styrdokument. Eller, som vi beskrivit här ovan, när vi i dessa möten på ett mer övergripande plan måste arbeta på helt nya villkor i ett nytt medielandskap. Digitaliseringen har format strukturer som i hög grad påverkar bibliotekens förutsättningar att utföra sitt uppdrag.
Biblioteket i skyn är ett kunskapsunderlag som togs fram i arbetet med den nationella biblioteksstrategin, och man skulle kunna se den som ett försök att, just på ett övergripande plan, hitta vägar som kan underlätta bibliotekens arbete i det nya landskapet. I bokens första kapitel “Ett språng in i samtiden” skriver Ewa Thorslund om utmaningar och möjligheter i detta digitala språng.
Läs:
Carlsson, Ulla: Understanding media and information literacy (MIL) in the digital age: a question of democracy (2019) I urval utifrån ditt eget dilemma.
Klein, Jesper & Thorslund, Ewa: Biblioteket i skyn: nationella digitala bibliotekstjänster, (2019) I urval utifrån ditt eget dilemma.
Stakston, Brit: Biblioteken som tankesmedjor (2021) I urval utifrån ditt eget dilemma.
Tillbom, Martina: “Ny teknik, nya tjänster och oförberedd personal”, i Bibliotekariens praktiska kunskap: om kunskap, etik och yrkesrollen (2016), s. 46–56.
Skriv:
Prova att sätta ditt dilemma i relation till strukturer som du läst om i den här lektionen, exempelvis det digitala medielandskapet eller nya betalmodeller för att tillgängliggöra information.
Reflektera över hur den situation du gestaltar i din essä påverkas av de strukturella utmaningar och (ibland) begränsningar som bibliotek möter.
Bygg vidare på din essä. Textens omfång ska nu vara 7–9 sidor.