Genomföra
I det tredje steget genomför vi en gemensam aktivitet. Det kan innebära att vi ses och samtalar om texten vi har läst eller inspelningen som vi har sett.
Det finns många strategier, metoder och strukturer för samtal i grupp. Den eller de som leder det kollegiala lärandet anpassar arbetssättet efter frågan, innehållet och de förutsättningar som omgärdar arbetet. Genom öppna, utforskande, fördjupande och utmanande frågor reflekterar vi gemensamt och verbaliserar det vi gör. Samtalen ger möjlighet att bygga vidare på tidigare diskussioner och pendla mellan teori och praktik. Det är väsentligt att hålla fokus i samtalen och att sortera bland tankar och resonemang. Läsningen och samtalen gör det möjligt att få tillgång till och börja använda en gemensam begreppsapparat.
Genomförandesteget kan också vara att vi deltar på en konferens, gör ett studiebesök eller intervjuar någon. Oavsett hur genomförandet går till ska det dokumenteras, så att vi kan följa vår process och vad vi kommer fram till.
Exempel på öppna frågor
- Vad har vi för erfarenheter av det här?
- Kan vi se på frågan/ämnet utifrån olika perspektiv?
- Finns det motstridiga perspektiv?
- Hur kan vi omsätta det här i vår verksamhet?
- Vilka insikter tar vi med oss?
- Hur påverkar innehållet egna synsätt?
Den viktiga pendlingen
En viktig anledning till att använda sig av forskningsunderlag i det kollegiala lärandet är att det bidrar till att vi får gemensamma referensramar och ett gemensamt språk. Det blir också tydligare vad som bygger på personliga erfarenheter och vad som är forskningsbaserad kunskap. Pendlingen mellan empiri och teori hjälper oss att spegla våra personliga erfarenheter i forskningen och på så vis befästa eller ifrågasätta våra egna antaganden och perspektiv.
Inspiration
I reportaget Ett himla trevligt och ganska lätt upplägg berättar Tove Eriksson Mrozowski och Annelie Krell, båda biblioteksutvecklare i Region Skåne, om ett koncept för kollegialt lärande där representanter från fem bibliotek träffas fem gånger under en definierad tidsperiod för att inspirera och dela kunskaper med varandra.
Ett himla trevligt och ganska lätt upplägg
Den här artikeln beskriver Region Skånes initiativ Fem bibliotek – fem träffar. Här möts fem bibliotek fem gånger för ett kollegialt utbyte och lärande utifrån konkreta verksamhetsexempel.
Förslag på några metoder att använda under genomförandet
Tidskriftsklubb är en metod för att på ett strukturerat sätt genomföra ett samtal kring ett underlag, vare sig det är i text, ljud eller video. Publikationen Ett steg till! En metodbok för biblioteksutveckling: Tvinningprojektets slutrapport, av Regionbibliotek Stockholm, beskriver hur en tidskriftsklubb fungerar i praktiken såväl som andra bra metoder att använda vid kompetensutveckling.
Skrivande är en annan metod som med fördel kan användas för att dela kunskap med varandra. Skrivandet möjliggör också ett utforskande av den egna erfarenhetsbaserade kunskapen. Exempelvis hur vi gör för att skapa relationer med barn och unga i biblioteksrummet eller hur vi agerar i pressade situationer med besökare. Böckerna Skriva – en metod för reflektion av Maria Hammarén och Vi skriver – om bibliotek och skrivande av Regionbibliotek Stockholm ger konkreta verktyg för att arbeta med reflekterande skrivande som en metod där vi delar med oss av just erfarenhetsmässig kunskap.
Inom User experience/tjänstedesign finns en mängd metoder som används för att utveckla en verksamhet med användaren i fokus. Flera av dessa metoder skulle även kunna vävas in som en del i det kollegiala lärandet, exempelvis observationer i biblioteksrummet eller intervjuer med biblioteksbesökare. För dig som vill veta mer finns kursen Verksamhetsutveckling med användaren i fokus här på Digiteket.
Tips!
Om du vill fördjupa dig i att leda ett kollegialt lärande tipsar vi om Cecilia Gärdéns text Att leda lärande på bibliotek i boken Ledarskap satt i system: röster om vidgade perspektiv eller boken Handledning för kollegialt lärande av Annika Cederberg-Scheike.
Inspiration
Under två torsdagar samlades alla barn- och ungdomsbibliotekarier inom Biblioteken i Malmö för att dela kunskaper och erfarenheter kring barns och ungas delaktighet och inflytande. Deltagarna fick testa på en strukturerad form av kollegialt lärande, med fokus på samtal och gemensamt skrivande. Läs mer om dagarna i reportaget Allvarligt och lekfullt när delaktighet och inflytande stod i fokus.
Allvarligt och lekfullt när delaktighet och inflytande stod i fokus
Barns och ungas delaktighet och inflytande är ett prioriterat område för Biblioteken i Malmö, BiM, liksom för de flesta folkbibliotek. Men hur arbetar biblioteken aktivt för att involvera barn och unga i sin verksamhet och finns det några konkreta metoder som visat sig framgångsrika?
Arbetsgruppen i Kulköping har förberett tre olika upplägg för de tre träffarna då de ska fördjupa sig i sin frågeställning.
Inför den första träffen har alla i personalgruppen på biblioteket fått i uppdrag att fundera över hur de går tillväga rent praktiskt när de boktipsar för ungdomar. De uppmuntras att specifikt dela med sig av tillfällen när det gått extra dåligt eller extra bra att boktipsa. Under träffen diskuterar de i smågrupper och sammanställer en gemensam lista med goda metoder men också lärdomar från de gånger det inte har gått lika bra.
Inför den andra träffen har alla i personalgruppen lyssnat på poddavsnittet Lyssnande läsning i ungdomars vardag där Elisa Tattersall Wallin, fil dr vid Högskolan i Borås, beskriver ungas läspraktiker av idag när det kommer till ljudböcker. Personalgruppen samtalar om innehållet i podden utifrån den egna biblioteksverksamheten med hjälp av metoden tidskriftsklubb. De sammanfattar viktiga insikter och konstateranden från diskussionen i anteckningar. En intressant aspekt som framkommer är att de sällan eller nästan aldrig boktipsar om just ljudböcker för unga.
Under den tredje träffen gör några från personalgruppen ett digitalt besök på ett folkbibliotek i en annan kommun som berättar om ett projekt där de anställt ett antal ungdomar som under sommarlovet arbetat med att skapa boktips på sociala medier för den egna målgruppen. Här får de många insikter, bland annat att ungdomarna valt att tipsa om böcker i olika medieformat och till specifika aktiviteter, exempelvis “Bra böcker att lyssna på när du tränar”. Arbetsgruppen antecknar intressanta lärdomar och tankar från besöket.
Reflektionsfrågor
- Vilka metoder för kompetensdelning har vi använt tidigare i vår verksamhet och vilka skulle vi vara intresserade av att testa?
- Hur dokumenterar vi på bästa sätt vår lärandeprocess? Finns det fördelar med att använda olika metoder för dokumentation?