Vad innebär kollegialt lärande?

Det finns många olika sätt att fördjupa sin kunskap inom alla de områden som biblioteksverksamhet spänner över. Vi kan läsa vetenskapliga texter, gå en kurs, delta i en konferens, vara aktiva i nätverk, lyssna på inspelade föreläsningar och poddar, åka på studiebesök eller läsa rapporter om hur andra bibliotek har arbetat.

Det finns också åtskilliga strategier för kompetensutveckling. Vissa strategier har fokus på hur vi som individer kan agera för att öka vår kompetens inom ett område, medan andra strategier istället inriktas mot hur en grupp kollegor kan lära tillsammans.

Om många från biblioteksverksamheten deltar i gemensamt lärande ökar möjligheterna till verksamhetsutveckling. Kollegialt lärande är ett sätt att möjliggöra kompetensutveckling och lärande inom biblioteksorganisationen som bidrar till att vi fördjupar vår kunskap tillsammans.

Vad är kollegialt lärande?

I det kollegiala lärandet undersöker och reflekterar bibliotekspersonal tillsammans över det som de gör när de arbetar i biblioteket, det vill säga den praktiska yrkesutövningen. Det handlar om att lära genom egna och kollegors erfarenheter och genom att använda dokumenterad kunskap, till exempel aktuell forskning, inom biblioteksområdet och angränsande områden.

Kollegialt lärande kan beskrivas som ett samlingsbegrepp för olika former av strukturerat, gemensamt arbete. Hur vi lär tillsammans kan se ut på olika sätt beroende på vad vi vill lära oss mer om, vilka frågor vi vill få svar på och hur lokala förutsättningar ser ut. Arbetet tar avstamp i användares, eller potentiella användares, behov och förutsättningar. Det utgår från professionens behov, kunskaper och färdigheter och förutsätter ett vetenskapligt förhållningssätt. Det kollegiala lärandet förstärks när vi använder både kunskap utifrån, exempelvis från vetenskapliga artiklar, och kunskap från den egna verksamheten.

Vad är syftet med kollegialt lärande?

Syftet med kollegialt lärande är att tillsammans utveckla biblioteksverksamheten så att den bygger på både forskningsbaserad kunskap och beprövad erfarenhet. Det kollegiala lärandet bidrar till en kompetensutvecklingskultur där olika slags kunskap synliggörs. När en arbetsgrupp samtalar, reflekterar och sätter ord på erfarenheter och tankar bygger vi ny och gemensam kunskap tillsammans. Genom att låta erfarenheter brytas mot varandra kan vi synliggöra yrkeskunnande och tyst kunskap. När vi urskiljer viktiga frågor och synsätt, tar avstamp i ett teoretiskt material, väljer bland begrepp och diskuterar arbetets etiska dilemman skapar vi också en gemensam referensram och förståelse att utgå från i det fortsatta arbetet.

Vad behövs för att kunna arbeta med kollegialt lärande?

För att kunna arbeta med kollegialt lärande behöver vi tillgodose några förutsättningar. Bibliotekschefen, eller den som leder biblioteksverksamheten, behöver organisera arbetet så att medarbetarna har tid att delta i träffar och samtal. Det behöver därför finnas både legitimitet för systematisk kompetensutveckling och praktisk möjlighet att vara engagerad.

Det behöver också finnas en plats att träffas på, fysisk eller digital. Det krävs en arbetsgrupp och en gemensam överenskommelse om hur samtalen ska gå till, vilken metod som ska användas och om någon kollega ska leda samtalen. Den eller de kollegor som leder det kollegiala lärandet behöver kunna leda och fördjupa samtalen, främja ett tryggt samtalsklimat men också utmana och bidra till ett professionellt förhållningssätt.

Om kompetensutvecklingen ska bidra till en bestående utveckling av läsfrämjande och litteraturförmedling bör den vara kontinuerlig och långsiktig.