Omvärldsbevakning
En artikel eller kurs som är omvärldsbevakande är ofta populärvetenskaplig i sitt anslag. Omvärldsbevakning kan handla om alla sorters ämnen inom vårt uppdrag och sammanfattar på ett enkelt och överskådligt sätt något som vi tycker våra läsare är betjänta att veta något om. Exmpel: AI-artiklar.
Talboksmodellen och Legimus i framtiden
Hur kan du som bibliotekarie stötta läsare med funktionsnedsättning i framtiden? I takt med att allt fler e-böcker görs tillgängliga från början behöver bibliotekarier kunna guida till digital läsning på olika sätt. Även bibliotekstjänsten Legimus och den svenska talboksmodellen påverkas av förändringar som sker i omvärlden. I det här samtalet mellan Kristin Nord och Cecilia Gärdén, strateger på MTM, kommer du att få veta mer om MTM:s arbete med att utveckla talboksmodellen i nära dialog med både bibliotekssektorn, brukarorganisationer och bokbranschen. Ett pågående arbete för att bättre möta dagens förutsättningar. Samtalet hölls på Bokmässans biblioteksscen i september 2025. Här visas just nu ett exempelinnehåll från Default. Vill du se det riktiga innehållet är du välkommen att klicka på knappen nedan. Tänk bara på att en ...
Både landningsplats och mötesplats – biblioteken och fristadskonstnärerna
Idag är 25 svenska städer och regioner medlemmar i nätverket International Cities of Refuge Network – ICORN. Städerna erbjuder en tillfällig fristad för författare och konstnärer som tvingats fly sitt hemland till följd av förföljelse eller hot. Bibliotek spelar en avgörande roll, anser Karin Hansson, ICORN-samordnare i Sverige. Organisationen ICORN startade 2006 och har sitt huvudkontor i norska Stavanger. Sedan starten har organisationen vuxit rejält och i nuläget har mer än 80 städer i Europa, Nord- och Sydamerika, anslutit sig. Dessutom har hela regioner anslutit sig. Idag har sekretariatet tretton anställda och finansieras av olika bidragsgivare på kommunal, regional och statlig nivå, där bland annat Kulturrådet är med. Det finns också privata bidragsgivare. Det övergripande målet är att stödja yttrandefrihet världen över, genom att medlemsstäderna ...
Chefens betydelse för att främja läsning
Vad är chefens roll när det gäller det läsfrämjande arbetet på folkbibliotek? Och hur kan kompetensutvecklingsinsatser riktade till chefer bidra till utveckling av verksamheten på biblioteken? Rapporten "Strategiskt läsfrämjande på folkbibliotek" fördjupar sig i bibliotekschefens betydelse för att främja läsning.
Beredskap i kommunala biblioteksplaner
Bibliotekens roll i totalförsvaret har diskuterats ända sedan 2019 då det först föreslogs i arbetet med den nationella biblioteksstrategin. Sedan dess har utvecklingen i omvärlden synliggjort behovet av att planera för att kunna fortsätta bedriva biblioteksverksamhet även i utmanande situationer. Denna artikel undersöker hur kommunala biblioteksplaner beskriver folkbibliotekens roll för att stärka den civila beredskapen.
En plats för att bryta tystnaden
Som journalist, poet och bokförläggare har Bisan Edwan åtskilliga gånger upplevt yttrandefrihetens begränsningar. Under ett flertal år i Egypten samarbetade hon med olika bibliotek och arrangerade offentliga samtal. I denna artikel reflekterar hon kring biblioteken och deras roll som demokratiska institutioner i Egypten, Gaza och Sverige. Bisan är idag fristadsförfattare i Lund.
Kommunicera medvetet – en inkluderande språkguide för alla
Vad är egentligen skillnaden på “etnicitet” och “nationalitet”? Och betyder “funktionsnedsättning” och “funktionshinder” samma sak? I många situationer kan det vara svårt att veta vilka begrepp och ord som är korrekta och inkluderande. För att råda bot på detta så har det tagits fram en språkguide som ska göra det lättare att kommunicera mer inkluderande, medvetet och respektfullt.
Är du en medveten medieanvändare?
I höst lanserar Mediemyndigheten en helt ny webbutbildning, mediemedveten.se, som ska bidra till en ökad medvetenhet hos invånare att bättre förstå, kunna granska och navigera i dagens komplexa medielandskap. I en tid där medie- och informationslandskapet blir allt mer komplext är medie- och informationskunnighet av stor betydelse. Befolkningens kunskaper och förmåga att navigera i och förstå informationsflöden är en förutsättning för en motståndskraftig demokrati. Mediemyndighetens kommande utbildning mediemedveten.se riktar sig till alla som vill bli mer medvetna i sin medievardag. Genom film, interaktiva moment och övningar ska utbildningen stärka invånare som medvetna medieanvändare i en tid där AI, algoritmer och desinformation påverkar hur vi tar till oss information. Webbutbildningen lanseras under senhösten 2025 och är kostnadsfri och tillgänglig för alla. Den är utformad för att ...
Censur på gott och ont − hur har dess roll förändrats över tid?
Idag uppfattas censur som en inskränkning av människors rätt till information och uttryck, men det går också att argumentera för censur på basis av rättvisa. Det kan till exempel vara rättvist att skydda utsatta grupper från diskriminerande innehåll. Jon Helgason är docent i litteraturvetenskap. I denna essä berättar han om censurens roll, och hur synen på den har skiftat genom historien.
Kodade karaktärer: artificiell intelligens i barn- och ungdomslitteraturen 2024
Under 2024 fick artificiell intelligens sitt genombrott i svensk barn- och ungdomslitteratur. Från helt AI-skapade bilderböcker till experimentella översättningsprojekt och AI-kloner av uppläsarröster – tekniken påverkar nu alla delar av bokproduktionen. Samtidigt pågår intensiva debatter om upphovsrätt, kvalitet och framtidens bokmarknad. Under Svenska barnboksinstitutets årliga event Bokprovning föreläste Amanda Idberg om ämnet.
Ojämlika livsvillkor – vilken framtid vill vi ge våra barn?
Det finns många barn och unga idag som utesluts från kultur- och fritidsaktiviteter eftersom familjen inte har råd. Ungas perspektiv ger fler insikter om hur hälsan hänger ihop med både ekonomi och vilket område man bor i. Men på vilket sätt kan bibliotek, kulturskola och civilsamhälle arbeta för att jämna ut denna orättvisa?
Olika språks läskulturer
Biblioteksutveckling i Västra Götalandsregionen har arrangerat ett antal webbinarier om olika språks läskulturer, som nu finns tillgängliga att se i efterhand.
Viktiga pusselbitar för att främja de nationella minoritetsspråken
Under en konferens om språkrevitalisering av de nationella minoritetsspråken blev det tydligt för Maria Olsson Eklund, Åsa-Maria Berg Levinsson och Francisca Beckert att folkbiblioteken inte uppfattas som en relevant arena för detta arbete. I det här referatet från konferensen lyfter de konkreta tips på hur bibliotek kan arbeta med att främja de nationella minoritetsspråken.
Pedagogik i fokus när Kajsa Lunde förnyar sin populära kurs
Kajsa Lunde skapade den första kursen som publicerades på Digiteket och nu kommer det en efterlängtad, utvecklad och förbättrad uppföljare. Hon vill ge bibliotekspersonal verktyg för att skapa mer lärande möten med besökare och bättre uppfylla bibliotekslagens skrivningar om digital kompetens.
Bibliotekskort för barn – olika vägar fram till barnets bästa
Fler och fler folkbibliotek inför möjligheten för barn från 13 år att ansöka om bibliotekskort utan vårdnadshavares medgivande. Men vilka ställningstaganden behöver biblioteken ta och vilka förordningar och lagar behöver de förhålla sig till för att genomdriva en sådan förändring?
Resursbiblioteket för romani chib
I den här intervjun berättar Mirsad Sahiti och Senka Islamović, på Resursbiblioteket för romani chib, om hur de arbetar för att lyfta de romska språken och stödja folkbiblioteken.
MIK från A till Ö – En ordlista för oss förvirrade
QAnon, bitcoins och doxxing: det kan kännas hart när omöjligt att följa med i den snabbföränderliga terminologi som definierar vår samtid. Digiteket har satt samman en ordlista med begrepp och termer som på olika sätt relaterar till medie- och informationskunnighet av idag, som förhoppningsvis kan hjälpa dig att navigera och bättre förstå vårt hetsiga, förvirrande och ibland motstridiga informationsflöde. Läs ordlistan från A–Ö, eller gör nedslag på termer som känns relevanta. I vissa fall länkar vi till vidare läsning och fördjupning. Kom ihåg att du kan söka på sidan med hjälp av kommandot ctrl+f (PC) och command+f (Mac). Bidra gärna med begrepp, ord och termer som du tycker ska ingå i ordlistan via kommentarsfunktionen i slutet av artikeln. 4chan: Anonymt internetforum känt för sin oreglerade ...
Universell utformning på bibliotek – en väg mot tillgänglighet för alla
Vad handlar universell utformning egentligen om? Och hur är det relevant för att skapa mer tillgängliga och inkluderande bibliotek? Ulrika Danielsson och Victoria Lagerkvist, biblioteksutvecklare i Region Uppsala respektive Sörmland, har djupdykt i området och ger i den här artikeln en introduktion. Folkbiblioteken ska enligt bibliotekslagen vara tillgängliga för alla barn, unga och vuxna. Det är ett rimligt mål att sträva mot, men vägen dit är inte enkel. För att nå dit behöver vi utforma biblioteket utifrån att människor har olika förutsättningar. Behov kan också variera över tid och beroende på situation. I detta ibland svårnavigerade arbetsområde kan vi använda det som brukar kallas för universell utformning när vi planerar, genomför och förbättrar biblioteksverksamheten. Universell utformning handlar om att utveckla lösningar, eller som i det ...
Agnes Török startar unga läsråd i Jokkmokk, Sandviken och Årjäng
Vid Kulturrådets läsfrämjandeträff i december presenterades Agnes Török, Sveriges nya läsambassadör. Hen berättade då om att tre unga läsråd ska etableras i olika delar av vårt avlånga land. Digiteket har träffat Agnes för att få veta mer om hur det går med läsråden och hur hen ser på sin roll som läsfrämjande förebild.
Vi står inför en ny era – men vi har varit här förut
I en tid när artificiell intelligens transformerar vårt samhälle kan vi hämta värdefulla lärdomar från historiens tidigare industriella revolutioner. Theo Andersson, omvärldsbevakare på DIGG, visar hur dessa historiska omställningar kan hjälpa oss förstå och navigera i dagens AI-revolution. Artikeln är ett referat av föreläsningen av biblioteksutvecklaren Weine Sundell.
MIK-utsikten: Plattformsdebatten, Wikipedia-kriget och AI-lärande
Efter en lång paus återkommer MIK-utsikten. Det har hänt väldigt mycket sedan sist och inte minst i skrivande stund, med Donald Trump som president och en snabb och spännande AI-utveckling. I den här MIK-utsikten kikar vi på den nya, eller nygamla, plattformsdebatten och tipsar om några matnyttiga AI-relaterade resurser samt en Wikipedia-thriller.
AI i bibliotek: etik, integritet och demokrati
Vilka utmaningar, möjligheter och svåra frågor kan AI innebära när det gäller etik, personlig integritet och demokrati? Hur ska biblioteken arbeta med dessa frågor och vilken kunskap behövs för att möta invånarnas behov? Dessa frågor var i fokus under ett webbinarium med forskaren och internetanalytikern Marcin de Kaminski.
Ny databas kartlägger förbjuden litteratur – initiativ från Dawit Isaak-biblioteket
Dawit Isaak-biblioteket i Malmö lanserar ”The Dawit Isaak Database of Censorship”, en ny databas som dokumenterar och synliggör förbjuden och censurerad litteratur från hela världen.
”Det är en fantastiskt spännande tid att leva i” – om AI på bibliotek
Hur kan AI komma att påverka bibliotekens verksamhet framöver? Vilka nya möjligheter med tekniken kan vi ta vara på? Biblioteksutvecklare Weine Sundell har skrivit ett referat och reflektioner från en föreläsning med AI-experten Anders Bjarby. DigiDag är Biblioteksutveckling Blekinge Kronobergs årliga konferens om teknik och framtiden för folkbibliotek och offentlig sektor. I år var det stort fokus på AI i allmänhet och dess användningsområden på folkbibliotek i synnerhet. AI-experten och visionären Anders Bjarby presenterade hur AI-teknik kan revolutionera biblioteksverksamhet, här i ett referat av Weine Sundell som också reflekterar kring folkbibliotek och dess verksamhet i förhållande till tekniken. I sin föreläsning ger Anders Bjarby konkreta exempel på hur folkbibliotek kan använda AI för att effektivisera administrativt arbete, skapa individanpassade tjänster och stärka sin position som ...
Lås upp läsupplevelsen med Lesersørvis
Många bibliotek har fått upp ögonen för den norska metoden Lesersørvis! Kärnan i metoden går ut på att förstå vad en läsare har uppskattat i en bok genom att identifiera ett antal nycklar. Digiteket har träffat Vanja Øyrås, som står bakom Lesersørvis, för att få veta mer om hur metoden används på bibliotek och hur den skiljer sig från sin amerikanska motsvarighet Readers’ Advisory.