Kommunicera medvetet – en inkluderande språkguide för alla

Vad är egentligen skillnaden på “etnicitet” och “nationalitet”? Och betyder “funktionsnedsättning” och “funktionshinder” samma sak? I många situationer kan det vara svårt att veta vilka begrepp och ord som är korrekta och inkluderande. För att råda bot på detta så har mångfaldsnätverket All of Us tillsammans med Sveriges Kommunikatörer tagit fram en språkguide som ska göra det lättare att kommunicera mer inkluderande, medvetet och respektfullt.

För den som inte är så väl insatt kan det vara svårt att veta vilka begrepp man ska använda när man pratar med och om personer som på något sätt inte ingår i det som betraktas som norm i majoritetssamhället. Detta kan handla om normer kopplat till exempelvis etnicitet, hudfärg, könsidentitet och funktionsnedsättning. Detta gäller inte minst när man jobbar på bibliotek, där man möter många olika människor varje dag.

Eftersom språket hela tiden förändras och uppdateras kan det också upplevas svårt att hänga med i vilka begrepp som fortfarande används och vilka ord som är daterade och i vissa fall kan betraktas som nedsättande mot personer som tillhör minoritetsgruppen. Den osäkerhet som många känner, samt att vissa ämnen kopplade till minoriteter kan upplevas som känsliga, gör att många undviker att prata om dem helt. Detta kan i sin tur leda till att viktiga samtal om orättvisor och ojämlikhet på till exempel en arbetsplats undviks helt.

Nu har mångfaldsnätverket All of Us tillsammans med Sveriges Kommunikatörer tagit fram en praktisk vägledning i form av en språkguide som ska göra det lättare att kommunicera mer inkluderande, medvetet och respektfullt. Den kan användas av alla som kommunicerar – i arbetslivet, media, skolan eller i vardagliga samtal. De beskriver själva språkguiden som en sorts lathund, som gör det lättare att prata om och med varandra på ett tydligt och inkluderande sätt. Guiden har tagits fram i samarbete med experter och innehåller rekommendationer kring bland annat etnicitet, hudfärg, könsidentitet, pronomen och funktionsvariationer. I guiden finns en ordlista med konkreta och rekommendationer kring begrepp som till exempel “rasifierad”, “brun”, “cisperson”, “ickebinär” och “funktionsnedsättning”. 

– När språket blir tillgängligt, blir samtalet möjligt. Jag har mött så många människor som vill göra rätt, men som har saknat verktyg för att delta och ta plats i samtalet. Vi saknar helt enkelt en gemensam språklig kompass i Sverige för hur vi pratar om identitet, ursprung och tillhörighet. Många ord saknar tydlig praxis, vilket skapar osäkerhet. Därför har vi tagit fram Språkguiden, för att fler ska våga delta och känna sig trygga. Ett inkluderande språk öppnar rum där fler röster får höras, säger Roshanak Fatahian, projektledare och medgrundare av All of Us.

Till sin hjälp har de bland annat anlitat forskaren Tobias Hübinette, organisationsutvecklaren Kitimbwa Sabuni samt organisationen RFSL.