Angelägen forskning

Kanske blir det en flodvåg – eller så stannar det vid krusningar på ytan. Oavsett verkar AI-genererade böcker vara här för att stanna, och blir något som alla bibliotekarier behöver förhålla sig till. I denna intervju berättar Beata Sjöstedt utifrån sin masteruppsats om hur folkbibliotekarier ställer sig till AI-genererad skönlitteratur. Och om de svåra avvägningar som kan behöva göras. – Jag tror att det är viktigt att göra medvetna val, att det inte blir slentrian, säger hon.

När internet svämmar över av AI-slask – syntetiskt, AI-genererat material – lever källor en undanskymd tillvaro och fakta riskerar att tas för givet. I den här intervjun resonerar Olof Sundin, professor med ett stort intresse för information och samhällsfrågor, med Digiteket om källkritiken av idag. Hur kan förändringarna påverka, men också mötas av, biblioteken?

I sin masteruppsats Du kan lägga in din hjärna i dem har Oskar Jonsson undersökt pojkars läspreferenser utifrån metoden Lesersørvis. Genom att använda Lesersørvis nycklar har han försökt förstå vad pojkarna uppskattar och tilltalas av i böcker. Jonssons uppsats visar att det finns en stor potential i att ta tillvara pojkars intresse för tv- och datorspel för att lyckas med bibliotekets läsfrämjande arbete.

Är alla bibliotekarier läsare? Hur påverkar bibliotekariers läshistoria deras yrkespraktiker? Sofie Samuelsson, bibliotekarie och bibliotekskonsulent, undersöker läsarminnen och läsarlivet hos sig själv och andra bibliotekarier. I texten, som baseras på en masteruppsats, gläntar hon på dörrar till litteraturförmedling, meningsfullhet och förundran.

Vilka är forskarna runt om i landet som håller på med biblioteksforskning? Vad forskar de egentligen om och hur kan det vara relevant för folkbiblioteken? Digiteket bad forskare inom biblioteks- och informationsvetenskap i Sverige att berätta om sin forskning.

Doktoranden Nikolina Nordin forskar om hur unga förhåller sig till digital läskultur på plattformar som Booktok och Goodreads. Men till skillnad från en förenklad bild av sociala medier som ett verktyg som enbart främjar och stärker läsning hos unga, visar hennes forskning på mer komplexa och kritiska förhållningssätt.

Folkbiblioteken har i många år tampats med att erbjuda digitala böcker till sina användare. Trots att tekniken finns på plats så begränsas tillgången av licensavtal, ekonomiska ramar och förlagsbranschens affärsstrategier. I denna översiktsartikel undersöks varför utlåningen av e-böcker och e-ljudböcker på folkbiblioteken fungerar som den gör, vilka aktörer som är inblandade och vilka utmaningar som präglar den så kallade ”e-boksfrågan”. Med fokus på utvecklingen i Norden, och särskilt Sverige, belyser forskaren Maciej Liguziński spänningsfältet mellan bibliotekets uppdrag om fri och likvärdig tillgång till litteratur och den digitala bokmarknadens logik.

Digiteket lanserar podden Angelägen podd – om forskning och folkbibliotek! I det första avsnittet ska vi börja med att ringa in vad forskning är och hur man kan ta tillvara och använda forskning i det vardagliga biblioteksarbetet. Samtalet är en inspelning av ett seminarium som Digiteket arrangerade på Bokmässan 2025 – spetsa öronen och lyssna på det första avsnittet! I samband med den förstärkta satsningen på att tillgängliggöra och sprida biblioteksrelevant forskning under paraplyet Angelägen forskning lanserar Digiteket en ny podd! I det första avsnittet av Angelägen podd – om forskning och folkbibliotek får vi lyssna på ett samtal från ett seminarium som Digiteket arrangerade under Bokmässan 2025.  I samtalet möts Jenny Lindberg, lektor vid Högskolan i Borås, Erika Lundvall, bibliotekarie på Kulturcentrum Kulören i ...

Vilken är folkbibliotekens sociala roll i en tid som präglas av utmaningar? För att undersöka detta vände sig forskare från Lunds universitet till bibliotekarier, biblioteksbesökare och beslutsfattare. Forskarna tog fram en rad rekommendationer för att biblioteken ska kunna fortsätta bidra till ett välfungerande, hållbart och robust samhälle.

När AI började skriva litteratur förändrades även läsandet av dem. En studie av svenska kritikers reaktioner på AI-genererad litteratur visar på en paradox: i stället för att textens ursprung skulle bli mindre viktigt har författarens mänsklighet blivit allt mer avgörande för hur vi värderar litteratur.

Julia Pennlert undersöker i denna artikel hur läsfrämjande som begrepp både "görs" och skrivs fram på olika nivåer – från vardaglig högläsning vid sängkanten till strategiska planer på kommunal nivå. Genom att identifiera dessa parallella narrativ kan bibliotekarier utveckla en mer strategisk approach och skapa gemensam förståelse för vad läsfrämjande faktiskt innebär i praktiken.

Böcker kan, i den bästa av världar, göra så att människor möter andra perspektiv, nya idéer och får ta del av ny kunskap, samtidigt som de hjälper läsaren utveckla sitt språk. Allt detta är viktiga delar för att delta i ett demokratiskt samhälle. Det är sannolikt därför larm om en pågående läskris väcker både intresse och starka känslor. Den nationella SOM-undersökningen visar att 19 procent av den svenska befolkningen inte läste en enda bok under 2024. Men vem är det som inte läser?

Idag uppfattas censur som en inskränkning av människors rätt till information och uttryck, men det går också att argumentera för censur på basis av rättvisa. Det kan till exempel vara rättvist att skydda utsatta grupper från diskriminerande innehåll. Jon Helgason är docent i litteraturvetenskap. I denna essä berättar han om censurens roll, och hur synen på den har skiftat genom historien.

Bibliotekens samhällsrelevans är obestridlig i ett demokratiskt samhälle med fri och öppen tillgång till information. I tider av oro och kris vänder sig många till biblioteken för tillgång till tillförlitlig information. Det är följaktligen relevant att studera förtroendet för en så viktig samhällsinstitution.

Denna artikel av Pamela Schultz Nybacka, docent i biblioteks- och informationsvetenskap vid Södertörns högskola, undersöker hur lustläsning uppfattas inom läsfrämjande arbete på bibliotek. Trots att forskning visar på lustläsningens positiva effekter på välbefinnande och läsförmåga, präglas den ofta av skam och skuld, särskilt populärlitteratur som ses som "fulläsning" jämfört med respekterad "finläsning".

Forskaren Catarina Schmidt har tillsammans med bibliotekarier från Eksjö och Gislaveds kommun utvecklat en modell för hur bibliotek kan arbeta mer fördjupat med läsfrämjande för barn i förskoleklass. Modellen bygger på en upplevelsebaserad läsning som öppnar upp bokens innehåll för barn genom samtal, lek och skapande.

Bibliotek möjliggör storskaligt återbruk av böcker, film och annan media. Men hur kan bibliotek engagera och verka för en samhällelig omställning? Och vilket ansvar har bibliotek för att främja ett hållbart samhälle? Om det går åsikterna isär.

Årets sista sändning av Angelägen forskning ägde rum den 28 november. Den handlade om hur läsfrämjande kan öka delaktighet. I samtalet medverkade Linda Stjernholm, doktorand vid Certec i Lund, Malin Reimerthi, bibliotekarie vid Lomma bibliotek och Lisa Olsson Dahlquist, verksamhetsutvecklare vid MTM.

Trots att ChatGPT ofta beskrivs som opålitligt används det till att söka information. I masteruppsatsen "Information i sammanflätning och förändring: Ungdomars informationssökning med ChatGPT" beskrivs hur ChatGPT:s inträde i ungdomars informationspraktiker i förlängningen har lett till både förändringar i hur ungdomarna använder Google och hur de granskar fakta. Samtidigt kan den nya information som genereras ha konsekvenser för informationslandskapet i stort.

Forskningsprojektet "Folkbiblioteken i ett förändrat politiskt landskap" har under flera års tid undersökt hur folkbibliotekens uppdrag att verka för det demokratiska samhällets utveckling påverkas när synen på vad demokrati egentligen är ifrågasätts. I denna artikel berättar forskarna mer om politisk påverkan på folkbibliotek och vilka slutsatser de kom fram till under projektets gång.

Folkbibliotekens arbete med samverkan och delaktighet stod i centrum för detta avsnitt av forskarforumet Angelägen forskning. Sofia Lindström Sol, lektor på Högskolan i Borås och Mohammed Mekrami, bibliotekschef för folkbibliotek och kulturhus i Uppsala, diskuterade olika aspekter av samverkan och delaktighet med fokus på målgruppen ungdomar.

I mitten av april bevistade jag en tredagarskonferens i Uppsala. Forskare som arbetar med frågor kring desinformation, kunskapsmotstånd, medielandskapet, kritiskt tänkande och liknande, diskuterade aktuell forskning i dessa ämnen. Det var spännande, aktuellt och man fick med sig många intressanta infallsvinklar och lästips. Denna MIK-utsikt blir något så ovanligt som en konferensrapport, med nedslag i de tre dagarnas imponerande innehåll.

Denna artikel syftar till att förmedla en samlad bild, i den mån det går, av de kunskaper som finns att tillgå när det gäller mångspråksarbete och läsfrämjande riktat mot barn och ungdom med annat modersmål än svenska eller med anknytning till de nationella minoriteterna.