Gå direkt till innehållet
Forskarna Fredrik Hanell, Lisa Engström och Hanna Carlsson. Foto på Fredrik Hanell av Johanna Hanell, licens: CC-BY. Foto på Lisa Engström av Johan Persson, licens: CC0. Foto på Hanna Carlsson av Anders Runesson ©

Folkbiblioteken i ett förändrat politiskt landskap – ett forskningsprojekt om politisk påverkan

Ett nyligen avslutat forskningsprojekt har under flera års tid undersökt hur folkbibliotekens uppdrag att verka för det demokratiska samhällets utveckling påverkas när synen på vad demokrati egentligen är ifrågasätts. I denna intervju berättar forskarna mer om projektet och vilka slutsatser de kom fram till.

Forskningsprojektet Folkbiblioteken i ett förändrat politiskt landskap – ett demokratiuppdrag för en ny tid? pågick 2021–2023. Projektledare Joacim Hansson, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet, har undersökt politisk påverkan på folkbibliotekens verksamheter i sex sydsvenska regioner. I projektet har också Hanna Carlsson, docent på Institutionen för kulturvetenskaper, och Fredrik Hanell, lektor i biblioteks- och informationsvetenskap (båda vid Linnéuniversitetet) samt Lisa Engström, universitetslektor vid Avdelningen för ABM och digitala kulturer vid Lunds universitet, ingått.
Fokus för forskningsprojektet har legat på bibliotekariers upplevda erfarenheter av hur politisk utveckling i Sverige påverkar folkbibliotekets roll i kommunen, konflikter som utspelar sig i biblioteksrummet samt de biblioteksanställdas yrkesroll. 

Vilka förutsättningar och utgångspunkter har projektet haft?

– En utgångspunkt är att kulturpolitiken, som länge varit föremål för en bred politisk konsensus i ökande grad, utgör en arena för ideologisk konflikt. När synen på vad demokrati är ifrågasätts, i synnerhet av radikalhögern som motsätter sig ett pluralistiskt samhälle, blir det viktigt att undersöka hur folkbibliotekens uppdrag att verka för det demokratiska samhällets utveckling påverkas. Med utgångspunkt i bibliotekslagen används folkbiblioteket för att fånga upp och belysa politiska tendenser i samtiden som är av vikt för hela samhället. Projektet har vägletts av den övergripande frågeställningen: “Hur förändras bibliotekariers arbetsvillkor och upplevelser av uppdraget att verka för ett demokratiskt samhälles utveckling när en etablerad demokratisyn utmanas?”

Joacim Hansson, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Linnéuniversitetet, är projektledare för projektet. Foto: Vimefr. Licens: CC BY-SA 4.0.

Ni har gjort såväl en enkät med bibliotekschefer som intervjuer med chefer och grupper med biblioteksmedarbetare. Vad har framkommit via dessa olika metoder? 

– Enkätstudien visar att bibliotekschefer överlag upplever en god överensstämmelse mellan den nationella kulturpolitiken och det lokala genomförandet, och att det är relativt ovanligt med politisk påverkan i de undersökta folkbibliotekens verksamhet. Men studien visar samtidigt att sådan påverkan faktiskt förekommer, vilket är anmärkningsvärt. Dessutom framgår det att även bibliotek som inte själva har upplevt påverkansförsök anpassar sin programverksamhet för att undvika hot och hat. Det är framför allt mångspråk och hbtq+-frågor som har orsakat kontroverser, och det är i relation till bibliotekens programverksamhet som otillbörliga påverkansförsök har ägt rum. Samtliga fall som nämns i enkäten är utförda av högerflanken i det politiska spektret. Hot och påverkansförsök görs både offentligt, via sociala medier, och direkt till bibliotekschefer. I enkätstudien framkommer också tydliga uttryck för en oro inför framtiden, huvudsakligen kopplad till den politiska utvecklingen på nationell nivå.

– Gruppintervjuerna med bibliotekspersonal visar att den nya politiska situationen leder till professionella dilemman. Intervjupersonerna lyfter frågor kring hur de ska hantera icke-demokratiska röster i biblioteksrummet och på vilket sätt biblioteket kan vara till för alla i en tid av ökad polarisering. På så vis utmanas idén om biblioteket som en demokratifrämjande mötesplats som har konsensus som slutmål. Resultaten från intervjuerna visar därmed att biblioteket snarare bör sträva efter att vara en arena där antagonistiska konflikter, det vill säga konflikter mellan fiender, kan omformas till agonistiska konflikter, det vill säga konstruktiva konflikter mellan meningsmotståndare.

Finns det några generella tendenser? 

– Enkätstudien, som genomförts vid tre tillfällen under projektet, visar att över tid präglas relationen mellan biblioteksverksamheten och den politiska nivån av stabilitet och lågt politiskt intresse. Samtidigt bidrar den ökade samhälleliga polariseringen till att biblioteken ställs inför politiskt färgade konflikter med åtföljande etiska dilemman, i synnerhet när det gäller programverksamheten. Vi ser i enkätstudiens första etapp, från 2021, att det som orsakade politiska påtryckningar eller hot då nästan uteslutande rörde programaktiviteter förknippade med mångspråk eller kulturell pluralism, till exempel sagostunder på arabiska. I den senaste enkätstudien, från 2023, är det istället hbtq+-relaterade aktiviteter, i synnerhet Drag Story Hour, som möter politiskt färgade påtryckningar eller hot. Vi ser också att det huvudsakligen är politiska beslutsfattare som står för de politiska påtryckningarna.

– En generell tendens är således att folkbibliotekens verksamhet utsätts för påtryckningar och hot när verksamheten utmanar radikalhögerns kritiska syn på kulturell diversitet och sexuella minoriteters rättigheter.

Flera intervjupersoner vittnar om hur biblioteksarrangemang som inkluderar minoriteter eller marginaliserade grupper, såsom sagostunder på arabiska och Drag Story Hour, resulterar i hot och hat från radikalhögern. Vissa medarbetare har också själva mottagit rasistiska och hatiska kommentarer.

Hur ser chefer respektive medarbetare på bibliotekens demokratiuppdrag?

– Enkätstudien visar att bibliotekscheferna upplever att bibliotekslagens skrivning om att bibliotek ska främja det demokratiska samhällets utveckling har starkt stöd bland befolkningen. 

– Vad gäller medarbetarna så beskrev samtliga personer som vi intervjuade bibliotekets uppdrag att främja demokrati som fundamentalt. I vår analys urskilde vi tre teman för hur intervjupersonerna anser att biblioteket verkar demokratifrämjande. Det första temat är att bibliotek stärker jämlikheten, och därmed fyller bibliotek en kompensatorisk roll. På så vis bidrar biblioteksverksamheten till att motverka den socioekonomiska, och därmed också den politiska, polariseringen av samhället. Detta sågs som särskilt viktigt i områden som kan beskrivas som utsatta eller diskriminerade. Det andra temat är att bibliotek är inkluderande platser som är öppna för alla. I det sammanhanget lyfter också intervjupersonerna vikten av att minoriteter och marginaliserade grupper representeras i biblioteksverksamheten. Det tredje temat är delaktighet. De intervjuade poängterar både vikten av att biblioteksanvändare ska ha inflytande över biblioteksverksamheten och att barn genom biblioteksverksamheten kan utveckla demokratiska förmågor genom att de i biblioteket möter en mångfald av åsikter, livsstilar och åskådningar.

Hur ser chefer respektive medarbetare på den politiska utvecklingen i Sverige i relation till sina yrkesroller?

– Såväl chefer som medarbetare tar upp den ökade samhälleliga polariseringen, även om de också beskriver att den politiska styrningen i stort fungerar väl. Vissa chefer uttrycker oro för att den politiska utvecklingen kan innebära en förändrad kulturpolitik och omskrivningar av bibliotekslagen, samt att förekomsten av politisk påverkan på biblioteksverksamheten skulle kunna öka i framtiden. Samtidigt påpekade många i enkätstudien som genomfördes 2023 att det vid den tiden var för tidigt att säga något om hur valresultatet 2022, där Sverigedemokraterna gick framåt, kommer att påverka biblioteksverksamheten framöver.

Vi menar att bibliotekarierna […] aktivt måste arbeta för demokrati genom att skapa möten och dialog mellan personer och perspektiv som står i konflikt till varandra.

– I intervjuerna beskriver medarbetarna att den politiska utvecklingen har inneburit att de måste hantera nya professionella dilemman. Ett exempel på det är att intervjupersonerna upplever att de oftare stöter på rasistiska, sexistiska eller främlingsfientliga kommentarer. De ställs då inför frågan om var gränsen går för vad som får sägas i biblioteket och hur de på bästa sätt ska agera i situationen. Hur ska odemokratiska röster i biblioteksrummet hanteras? Ett annat professionsetiskt dilemma berör målet att biblioteket ska vara en öppen plats för alla. Flera intervjupersoner vittnar om hur biblioteksarrangemang som inkluderar minoriteter eller marginaliserade grupper, såsom sagostunder på arabiska och Drag Story Hour, resulterar i hot och hat från radikalhögern. Vissa medarbetare har också själva mottagit rasistiska och hatiska kommentarer.

– Samtidigt berättar intervjupersonerna att invånare som sympatiserar med partier på högerkanten kan undvika att gå till biblioteket eftersom de inte upplever att det är en plats för dem. Dessa personer kan dessutom vara desamma som i andra sammanhang lyfts fram som viktiga målgrupper för biblioteket, då de exempelvis kan sakna resurser eller kompetenser som biblioteket hade kunnat bistå med. Sammantaget innebär den här situationen att bibliotekets karaktär som öppen mötesplats förändras. Vi menar att bibliotekarierna därför aktivt måste arbeta för demokrati genom att skapa möten och dialog mellan personer och perspektiv som står i konflikt till varandra. Målet är inte att konflikten ska lösas och att alla ska komma överens, utan målet är att konflikten ska kunna utspelas med demokratiska medel.

Drag Queen storytime med Bardada de Barbades på Grande Bibliothèque i Montreal, Kanada, 2018. Foto: Jennifer Ricard. Licens: CC BY-SA 4.0.

Det kommer fram att rädsla för hot och hat påverkar bibliotekens agerande. Vilka exempel har ni fått fram på hur bibliotek förhåller sig till risk för politisk påverkan?

– I projektets olika studier har det framkommit exempel på att programverksamhet som kan väcka anstöt hos högerradikala grupperingar eller hos folkvalda politiker upphör eller plockas bort. I sammanhanget har nämnts sagostunder på andra språk än svenska eller olika former av arrangemang med hbtq+-tema. Bibliotekens agerande har antingen varit ett svar på uttalade politiska krav eller en följd av mer subtila upplevelser av vad som upplevs som ”gångbart” i kommunen. I vår analys av debatterna om Drag Story Hour som florerade i media främst under 2022, framkommer att biblioteken förhåller sig och agerar olika vid förekomst av direkta hot mot verksamheten. I vissa fall ställdes arrangemanget in medan andra bibliotek valde att hålla sagostunden digitalt eller med utökad säkerhet i lokalen. Detta kan tolkas som att det finns olika förståelser av vad som avses med att biblioteket ska vara en säker plats. Det pekar också på olika förutsättningar för bibliotek att erbjuda och skapa sådana platser när folkbiblioteket på ett annat sätt än tidigare utsätts för ideologiskt laddade påtryckningar.

Vilka professionella dilemman har ni identifierat? 

– Ett tydligt dilemma som återkommer knyter an till en pågående diskussion om tjänstepersoners neutralitet och handlar om huruvida det är rätt att som biblioteksanställd ta ställning för eller emot vissa perspektiv och åsikter. Frågan ställs på sin spets i en tid av politisk turbulens, när frågor som tidigare varit föremål för en tämligen utbredd konsensus politiseras och blir föremål för en polariserad debatt. Exempel på sådana frågor är den liberala demokratins ställning, hbtq+-personers rättigheter och allas rätt till sitt språk. Samtidigt så bygger både det svenska styrelseskicket och bibliotekslagen på den liberala demokratins värden, de är även instiftade för att främja just dessa värden. Det är alltså inte möjligt att förhålla sig neutral och samtidigt följa bibliotekslagens skrivningar. Vår slutsats är att det heller inte är önskvärt med ett neutralt förhållningssätt om biblioteken ska kunna fortsätta att vara relevanta och verka för det demokratiska samhällets utveckling. Istället ser vi behovet av en agonistisk förståelse av politik och demokrati som inte bortser från känslor och konflikter och där vi givetvis måste respektera varandra men inte nödvändigtvis nå konsensus.  

Läsfrämjande aktiviteter, som DSH, ses därmed som samhällsfostrande och det samhälle som radikalhögern eftersträvar är heterosexuellt, vitt och normföljande.

– Här tangeras även ett annat dilemma som framkommit i studien gällande huruvida biblioteket faktiskt är till för alla. Är även de som inte spelar enligt det demokratiska samhällets och samtalets spelregler välkomna på biblioteket? Återigen ser vi hur det föreställda kravet på att förhålla sig neutral försvårar för de bibliotekarier som ställs inför svåra situationer. Här ser vi behovet av att byta ut idén om en neutral hållning mot en ”intellektuell verktygslåda”, som rymmer flera olika möjliga förhållningssätt för att möta en mer konfliktfylld bibliotekspraktik och vardag.

I projektet ingår även dokumentstudier, vad innefattar de, och vad har de visat? 

I artikeln som analyserar Drag Story Hour (DSH), analyserar vi tidningsartiklar som berör kontroverser kring när bibliotek arrangerar sagoläsning med drag queens för barn. Utifrån ett digert nyhetsmaterial valde vi ut fem fall där bibliotek har mötts av hat och hot i samband med DSH. I två av fallen, Kalmar och Trelleborg, försökte SD-politiker stoppa bibliotekens arrangemang. De argumenterade för att DSH är skadligt för barn, vilka framställs som oskyldiga och asexuella. Läsfrämjande aktiviteter, som DSH, ses därmed som samhällsfostrande och det samhälle som radikalhögern eftersträvar är heterosexuellt, vitt och normföljande. I Kalmar röstades SD-politikernas förslag att stoppa DSH ned, men i Trelleborg lyckades SD först med sitt uppsåt. Efter starka reaktioner från vissa politiker och skriverier i media togs dock ett beslut i kommunfullmäktige som återinsatte DSH på bibliotekets program.

– Även förespråkare av att DSH arrangeras på bibliotek argumenterar för arrangemangets inverkan på barn, men de framhåller mångfalden och det gränsöverskridande som positivt. Detta ligger också i linje med rådande kulturpolitik.

Även om biblioteket är öppet för alla betyder inte det att alla i praktiken har samma tillgång och möjlighet att ta del av de samtal och möten som är tänkta att leda till en starkare demokrati. Det behöver inte heller vara ett syfte att dessa samtal och möten ska leda till att alla kommer överens.

– I två av kommunerna som vi analyserar i artikeln valde biblioteken att helt eller delvis ställa in DSH av rädsla för vad som potentiellt hade kunnat hända. I Olofström sändes istället en inspelad version av sagoläsningen och i Älmhult ställdes arrangemanget in helt. Därmed anser biblioteken att de värnade om användarnas säkerhet, eftersom hot riktades mot de annonserade arrangemangen. I Malmö, det sista fallet som vi analyserar, valde biblioteket att genomföra DSH trots hoten, men med ett utökat säkerhetsarrangemang. Här relaterades frågan om säkerhet för användarna till en större samhällskontext som inbegriper allas rätt att kunna uttrycka sig och leva i enlighet med sina egna preferenser.

– De fem valda fallen visar att bibliotek hanterar hot mot programverksamhet olika och har skilda förståelser av hur säkerhet konstrueras. Analysen visar också att kontroverserna kring DSH kan knytas till olika förståelser av det läsande barnet och den framtid – det goda samhället – som detta barn är satt att bidra till. Ska bibliotek främja en pluralistisk demokrati som värnar mänskliga rättigheter, diversitet och minoriteters rättigheter, eller ska bibliotek förespråka traditionella könsroller, normefterlevnad och vit överhöghet? Svaret på den frågan styr kulturpolitikens framtida utformning.

Två dragartister i stora klänningar sitter respektive står i en bibliotekslokal.
Lady Busty och Miss Shameless utgör det svenska kapitlet av den internationella organisationen Drag Story Hour. Foto: Biblioteken i Malmö ©

Hur har er förståelse av bibliotek som mötesplats ändrats genom er forskning?

– Projektet visar på den komplexitet som ryms i såväl idén om mötesplatsen som i dess realiserande. Vi ser att folkbiblioteket fortsatt kan spela en viktig roll som demokratifrämjande mötesplats i samhället. Dock ser vi att många av de antaganden som mötesplatsidén bygger på behöver belysas kritiskt och omförhandlas för att passa en mer polariserad och politiskt turbulent samtid. Även om biblioteket är öppet för alla betyder inte det att alla i praktiken har samma tillgång och möjlighet att ta del av de samtal och möten som är tänkta att leda till en starkare demokrati. Det behöver inte heller vara ett syfte att dessa samtal och möten ska leda till att alla kommer överens. Demokratiska möten handlar till stor del om att få utrymme att uttrycka känslor och åsikter som skiljer sig åt. En utmaning för biblioteken i samtiden är snarast att verka för att skillnader i perspektiv och utgångspunkter inte utmynnar i en antagonistisk sammanstötning mellan fiender. En viktig uppgift för biblioteken är att erbjuda en säker plats för möten mellan oliktänkande.

Vad har överraskat er i arbetet med det här projektet? 

– En positiv överraskning är att i de allra flesta fall fungerar samspelet mellan politiken och folkbiblioteken väldigt väl, enligt våra respondenter. I den stundvis hätska debatt som rått, inte minst i relation till Drag Story Hour och principen om armlängds avstånd, är det lätt att tro att vi är på väg nerför en sluttande brant. Vi är därför glada att se att så inte verkar vara fallet. Det visar också på vikten av att balansera debatten med resultat från vetenskapliga studier. 

Hur jobbar ni vidare?

Eftersom vi uppfattat att projektet rönt ett stort intresse inom den svenska bibliotekssektorn, vilket är väldigt roligt, planerar vi att skriva en monografi på svenska utifrån projektets samlade resultat. Därutöver får projektet en fortsättning genom ett nytt, men besläktat projekt: Culture Institutions and the Culture War (CiCuW). I projektet förenas perspektiv från biblioteksforskning, digital humaniora och lingvistik, och projektet syftar till att skapa kunskap om den digitala hotbild som demokratifrämjande kulturinstitutioner, såsom folkbibliotek och museer, är utsatta för idag. Dessa digitala påverkansförsök och de direkta konsekvenserna av dessa utgör ett hot mot kulturinstitutionernas demokratiska uppdrag och är därför något som behöver studeras närmare.

Hur kan man ta del av forskningen?

– Samtliga artiklar från projektet är publicerade med öppen tillgång och är tillgängliga via följande länkar:

Referenser

Carlsson, H., Hanell, F. & Engström, L. (2023). Revisiting the notion of the public library as a meeting place: challenges to the mission of promoting democracy in times of political turmoil. Journal of Documentation, 79(7), s.178–195.

Carlsson, H., Hanell, F. & Hansson, J. (2022). ”Det känns som att jag bara sitter och väntar på att det ska explodera”: politisk påverkan på de kommunala folkbibliotekens verksamhet i sex sydsvenska regioner. Nordic Journal of Library and Information Studies. 3(1), s.26–43.

Engström, L., Carlsson, H. & Hanell, F. (2024). Drag story hour at public libraries: the reading child and the construction of fear and othering in Swedish cultural policy debate. Journal of Documentation, 80(7), s. 226–245.

Engström, L., Skøtt, B., Carlsson, H., Hanell, F. & Hansson, J. (2024). An Act of Balance: Exploring the Boundaries of Librarianship in Times of Political Turmoil in Sweden and Denmark. Nordisk kulturpolitisk tidskrift, 27(1). 8–25.

Hanell, F., Carlsson, H. & Engström, L. (2023). The public library as a political symbol: a post-political reading of the demise of the consensus-model in Swedish cultural policy. International Journal of Cultural Policy. Epub ahead of print.

Hanell, F., Carlsson, H., Engström, L. & Hansson, J. (2024). Canaries of Democracy: The Role of Public Libraries in Times of Political Turmoil. Public Library Quarterly. Epub ahead of print. 

Hanell, F., Hansson J. & Carlsson, H. (2022). Public libraries in a changing political landscape: results from a survey on political influence and pressure on public libraries in Southern Sweden. Information Research, Vol. 27.

Utöver dessa artiklar kommer ett populärvetenskapligt kapitel inom kort att publiceras som en del av antologin En ifrågasatt demokrati, som är under utgivning på Makadam förlag.

Du kan läsa mer om projektet och dess publikationer på projektets webbsida.


Fotnot: intervjupersonerna har fått intervjufrågorna skickade till sig och tillsammans svarat på dem via mejl.

Upphovsrätt och licens för innehåll på aktuell sida

Observera att innehållet (texten, bilder, video och så vidare) på sidan kan vara licensierad i enlighet med olika licenser.

Textinnehållet på denna sida är licensierat enligt Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 4.0 Internationell (CC BY-NC 4.0).

Detta innebär att du:

  • får kopiera och dela vidare materialet i vilket medium eller format som helst
  • får remixa, återanvända och bygga på materialet
  • inte får använda det i kommersiella syfte och sammanhang
  • inte behöver fråga om lov.

Om du bearbetar, delar eller använder texten:

  • Ge ett korrekt Erkännande
    • ange verkets namn,
    • ange vem som skapat verket,
    • ange länk till verkets ursprungsplats,
    • ange länk till upphovspersonens webbsida (frivilligt, men trevligt),
    • ange vilka delar som eventuellt är bearbetade
    • länka till licensen.
  • IckeKommersiell
    • du får inte använda verket i kommersiella ändamål.

Ett korrekt erkännande skulle kunna se ut så här:

Allt du skulle vilja veta om Creative Commons, men varit för skraj att fråga om, av Ola Nilsson. Texten är licensierad med Creative Commons Erkännande-IckeKommersiell 4.0 Internationell (CC BY-NC 4.0).

Bilderna är licensierade i enlighet med den licens som finns angiven för dem.

Kommentarer

Hjälpte detta dig?

Digiteket-redaktionen vill gärna veta mer om hur du har använt artikeln.


Fält markerade med * är obligatoriska. Redaktionen granskar kommentarer innan de publiceras. Din e-post kommer inte publiceras.