“Vänta inte på att ungdomarna ska komma till er”

Återkommande bok- och skrivklubbar, ett omfattande mangabibliotek och unga läsambassadörer – folkbiblioteken i Söderköping, Gislaved och Halmstad har arbetat på olika sätt för att nå och engagera unga i sin verksamhet. Detta presenterade de under ett webbinarium med temat barnrätt i praktiken.

För att möjliggöra för personal på folkbibliotek att utveckla sitt barnrättsarbete samarbetar flera regionala biblioteksverksamheter och Digiteket med att arrangera en serie webbinarier på olika teman under rubriken Barnrätt i praktiken. 

Det senaste tillfället hade temat läsfrämjande arbete med fokus på målgruppen unga. Webbinariet modererades av Bodil Alvarsdotter, biblioteksutvecklare i Västra Götalandsregionen. Träffen spelades inte in, men för att fler ska kunna ta del av innehållet följer här en redogörelse för vad de inbjudna gästerna pratade om. Artikeln innehåller även reflektionsfrågor och tips på läsning för ytterligare fördjupning. 

Ett förslag är att läsa artikeln tillsammans med kollegor och använda reflektionsfrågorna som utgångspunkt i samtal om hur ni tillsammans kan arbeta mer barnrättsbaserat i er verksamhet!

Hur lyckas vi med ungdomsverksamhet?

Ungdomar beskrivs ibland i biblioteksvärlden som den svåraste målgruppen att nå. Och visst finns det utmaningar, men det går att bygga en verksamhet som både lockar och engagerar unga. Det har Söderköpings stadsbibliotek lyckats med, genom ökad kunskap om ungas behov och intressen.

Med projektmedel från satsningen Stärkta bibliotek har Söderköpings stadsbibliotek i ett treårigt projekt utforskat hur biblioteket kan bli en uppskattad och angelägen plats för ungdomar. Bibliotekarien Ingrid Bäckström anställdes för att driva projektet tillsammans med personal på stadsbiblioteket.

Bibliotekets utmaningar

Ungdomar är en av bibliotekens prioriterade målgrupper men på Söderköpings stadsbibliotek var det svårt att nå ut till dem. Initialt identifierades fyra utmaningar som biblioteket stod inför och som blev viktiga utgångspunkter i projektets utformning: 

• Minskat läsande bland unga
• Lokaler som behövde förnyas 
• Avsaknad av programverksamhet för unga
• Osäkerhet bland personalen kring bemötande och ungas behov 

Ingrid beskriver att det finns två parallella och motstridiga berättelser kring ungas läsning idag, att det både finns en “läskris” och rapporter om att många unga upptäcker läsningen via framför allt Booktok.

En mix av metoder

Under projektets gång har flera olika metoder använts. Här nämner Ingrid framför allt Shiers delaktighetsstege, en modell i fem nivåer som kan användas för att öka barns och ungas delaktighet i beslutsfattande. Även UX-metoder har varit viktiga verktyg för att förstå ungas behov och önskemål. Kulturrådets skrift Med läsning som mål: Om metoder och forskning på det läsfrämjande området har också fungerat bra som vägledning.

Vad har då hänt under projekttiden?

Projektets fokus har legat på ungas delaktighet och att väcka läs- och skrivlust genom samtal och aktiviteter. Inledningsvis gjordes en gedigen omvärldsbevakning och en kartläggning av olika bibliotek i landet med inspirerande ungdomsverksamhet samt en användarundersökning. Även fortbildning av personalen genomfördes vid flera tillfällen, såsom utbildning i barnkonventionen och bemötande av barn och unga. 

Samverkan med lokala aktörer som bedriver ungdomsverksamhet har varit en viktig del av projektet och att arbeta uppsökande mot unga. De har exempelvis gjort besök i skolklasser och på fritidsgårdar. En referensgrupp bildades med arvoderade unga samt sommarjobbande unga läsambassadörer. 

Ingrid nämner flera exempel på aktiviteter som startats upp under projekttiden, många utifrån ungdomarnas egna önskemål: 

• Bokklubbar (totalt ett trettiotal träffar)
• Robotprogrammering
• Ung salong: Konstutställning i text och bild
• ”Testlabb” för metoder inom läs- och skrivlust
• Kreativt skrivande i samarbete med Nyströmska gymnasiet

Under hösten har själva biblioteksrummet på Söderköpings stadsbibliotek genomgått en ombyggnation. Omvandlingen har gjorts utifrån den kartläggning av ungas intressen och behov som gjordes inom projektet. Biblioteket arrangerade bland annat en barnrättspromenad och en bildworkshop för att få in idéer och förslag till utformningen. Temat för den nya ungdomsavdelningen är “natur och skog” efter önskemål från unga. Den nya avdelningen invigdes i december 2024. 

Hundratals unga har nåtts av de olika program och aktiviteter som genomförts under projekttiden. Ingrid menar att projektet har lett till att ungdomsverksamheten nu blivit en självklar del av bibliotekets programutbud.

Ingrids tips för att skapa en lyckad ungdomsverksamhet

• Ta kontakt med lokala verksamheter där unga finns och skapa strukturer för att arbeta gemensamt.
• Vänta inte på att ungdomarna ska komma till er, gå ut i klasser eller till fritidsgårdar och berätta om vad biblioteket erbjuder.
• Se till att ha en regelbundenhet i de aktiviteter och träffar som biblioteket arrangerar. 
• Håll hårt i de ungdomar ni lär känna och som visar intresse! Se till att de inte tappar sitt engagemang. Erbjud dem möjlighet till arvoderade uppdrag.

Mangabiblioteket i Gislaved

Tea Andreasson och Kristina Serey Mendez ville göra något för att få fler unga killar att låna och läsa böcker. De bestämde sig därför för att bygga upp ett mangabestånd på biblioteket i Gislaved och ge unga ett tydligt inflytande i inköp och urval. En utmaning som landat väl.

“Manga kan vara en jättebra ingång till läsning för tonårspojkar”, menar Tea Andreasson och Kristina Serey Mendez, som beskriver sig själva som manganördar. De jobbar på ett integrerat folk- och gymnasieskolbibliotek i Gislaved med cirka 1 300 elever. Tea är gymnasiebibliotekarie och Kristina är barn- och ungdomsbibliotekarie med inriktning mot läsfrämjande. De har sedan tidigare skrivit en artikel till Digiteket om sitt arbete med att bygga upp ett mangabestånd. 

Vilka böcker ska vi köpa in?

Det började med att Tea och Kristina inventerade beståndet av manga som redan fanns på biblioteket. De pratade med unga besökare och snappade upp namn på manga eller anime som ungdomarna var intresserade av för tillfället. 

När det gällde inköp var många av de mer klassiska mangatitlarna gamla och därmed svåra att få tag i. De fanns inte hos den upphandlade leverantören. De gjorde ett gediget förarbete för att hitta de titlar som var attraktiva och kontaktade bland annat SF-bokhandeln och serieaffären Comics Heaven för att få tips om var de köper in sina böcker. Enligt Tea och Kristina har Adlibris tidigare varit en bra leverantör, men numera har Bokus ett bättre utbud av manga. 

De har även medvetet valt att köpa in manga på engelska, eftersom de har upptäckt att många unga föredrar det. Tea och Kristina märker att ungdomarna inte har samma prestationsångest som när de läser på svenska. 

Idag har Gislaved uppemot 250 mangaserier, och ett helt rum fyllt med fortsättningsvolymer i magasinet. För ett år sedan var de uppe i 1 500 volymer och det har sedan ökat till drygt 1 700. Under året har de köpt in 170–180 titlar. En försämrad budget gör dock att de numera har mindre utrymme för nya inköp. Kollegor som ansvarar för andra avdelningar på biblioteket har dock valt att bidra med en del av sin budget till förmån för fler inköp av manga. 

“Hur vi ska tänka framöver är inte helt klart”, menar Tea och Kristina. “Ska vi köpa in det unga vill ha eller köpa in böcker som enbart står outlånade på hyllorna? Vi kan ändå konstatera att det just nu inte råder någon läskris i Gislaved!”

Mangabladet involverar unga

När själva grunden för mangabeståndet var lagd var det dags att lyssna in vad ungdomarna ville ha. Trender kommer och går och det är svårt att hinna med i ungdomarnas senaste intressen. Det gäller att snabbt lyssna in och vara på tå, och skynda på inköpsprocessen om det går. När Tea och Kristina uppfattade att många unga pratade om en viss mangaserie på TV var de inte sena med att köpa in titeln direkt. 

En konkret aktivitet i deras relationsskapande arbete och barnrättsarbete är Mangabladet. Det är ett häfte som finns placerat intill mangabiblioteket. Här kan ungdomarna läsa om de senast inköpta titlarna, skicka in recensioner av serier, tipsa och kommentera varandras inköpsförslag. I Mangabladet ryms även det återkommande ”Fortsättning följer” där ungdomarna kan delta i en urvalsprocess om vilka delar som ska fortsätta köpas in. Vid inköp av nya mangaböcker utgår Tea och Kristina alltid från ungdomarnas förslag. Till en början gavs Mangabladet ut varannan månad men nu går det lite längre tid mellan gångerna. Ett tydligt exempel på hur ungdomar ges inflytande över bibliotekets bestånd!

På biblioteket i Gislaved är samtal och bemötande av barn och unga en viktig del av barnrättsarbetet. Alla frågor är viktiga och alla blir lyssnade till. Om en del i en serie inte står på hyllan så kan Tea och Kristina snabbt tipsa om en annan liknande serie. Att de själva har kunskap och intresse i manga ser de som en jätteviktig kompetens för att kunna arbeta läsfrämjande mot unga.

”En oas av bild och text”

Under uppbyggnaden av mangabiblioteket var det viktigt att ge mangaböckerna rätt utrymme i lokalen, en plats där unga rör sig. De lärde sig också att ungdomarna inte tittar efter en viss författare utan efter titeln, något som de snabbt fick rätta sig efter. Det fick bli en placering utifrån titelordning i tråg, och med avgränsare för att lätt kunna bläddra bland volymerna. En fördel med detta är att det blir lättare att hitta när det kommer ut fortsättningar av en serie, som är skriven av en annan författare. Vid mangaböckerna står också bibliotekets seriealbum, vilket “ger en känsla av en oas av bild och text”, enligt Tea. 

Tea och Kristina menar att manga är en genre som felaktigt kan uppfattas som “fulkultur”. Men många mangaböcker innehåller djupa existentiella frågor. Även serier som är lättare att läsa, till exempel One Piece, kan ha undermeningar som kräver en uppmärksam läsare.

Ett märkbart resultat av deras arbete är att allt fler pojkar kommer och vill prata om sin läsning. Men det är långt ifrån bara killar som lånar. Många tjejer hänger vid mangatrågen på rasterna. En del elever läser på håltimmar utan att låna med sig böckerna.

Tea och Kristina vill också tillägga att manga knyter an till bredare japansk kultur som såsom spel, film och mat. Därför jobbar biblioteket i Gislaved brett med mangakultur, och med olika avstickare. Det kan handla om att köpa in kokböcker baserade på maten i en mangaserie.

Efter att ha byggt upp beståndet av manga kan de även se en annan positiv effekt, nämligen att deras kollegor blivit intresserade och börjat läsa manga!

Tea och Kristinas tips för att bygga ett mangabibliotek

• Köp in flera extra exemplar av de första tre delarna i en mangaserie, för de är ofta utlånade.
• Sortera mangabeståndet efter titel – inte författare.
• Gör det enkelt för ungdomarna att komma med inköpsförslag och var snabba med att köpa in.

När unga läsambassadörer själva får vara med och bestämma

Hur kan biblioteket arbeta för att möjliggöra en meningsfull fritid för unga och öka deras delaktighet och inflytande i bibliotekets verksamheter? Stadsbiblioteket i Halmstad beslutade sig för att forma en ny ungdomsverksamhet genom att rekrytera ungdomar som läsambassadörer. 

Sedan 2023 har Biblioteken i Halmstad haft unga läsambassadörer anställda för att vara med och utveckla bibliotekets verksamhet. Hur mycket har ungdomarna, i åldern 15–25 år, fått vara med och bestämma och vad har personalen lärt sig av detta? Projektledaren Emma Paradis och läsambassadören Lina Saadaldeen berättar om det tvååriga projektet. 

Rekrytering

För att rekrytera unga läsambassadörer skickades en annons, i form av en video, ut till skolor i Halmstad med en beskrivning av uppdraget. Intresserade unga behövde inte skicka in något CV eller personligt brev utan istället en kort video på sig själva. Alla som sökte fick komma på en första intervju, vilket Emma framhåller var viktigt för att ge alla ungdomar en likvärdig möjlighet. Att delta vid en arbetsintervju är dessutom en bra erfarenhet för framtiden. Biblioteket anställde fyra ungdomar, på 4–6 timmar i veckan, som alla kom från olika områden i kommunen.

Det första året 

En viktig utgångspunkt under projektet var att läsambassadörerna inte enbart skulle arbeta mot barn som läsande förebilder, utan också vända sig till andra unga personer. 

Det första uppdraget som de fyra läsambassadörerna fick var att åka ut till olika bibliotek på studiebesök inkognito för att uppleva platsen och se vilket utbud och vilka aktiviteter som fanns. Det blev ett godkänt betyg, men de upplevde att personalen behövde någon form av kompetensutveckling och verktyg för att bli bättre på att interagera och känna sig bekväma med unga. De vände sig därför till verksamheter och mötesplatser inom kommunen som arbetar med ungdomar, såsom fritidsgårdar, för inspiration. Det visade sig även vara ett bra tillfälle för läsambassadörerna att komma i direktkontakt med unga för att samtala med dem om deras tankar och upplevelser av bemötande.

Marknadsföring av bibliotekets aktiviteter mot unga var också något som de fokuserade mycket på. Bland annat testade biblioteket att ta fram affischer med en ny formgivning som frångick kommunens gängse mallar och riktlinjer. Läsambassadörerna fick därefter välja ut de affischer som de gillade bäst, som de tyckte stack ut. De upptäckte att affischer med helbilder på inbjudna föreläsare/författare och med många färger och färgkombinationer är mer tilltalande för unga. 

Läsambassadörerna startade under perioden Instagramkontot Orden på hyllan där de når ut riktigt bra till målgruppen. De har även testat att spela in poddar tillsammans med olika författare och kreatörer och de finns även på Tiktok (via bibliotekets konto). Genom att läsambassadörerna deltog i arbetet kring marknadsföring, och kunde undersöka vad som var uppskattat, fick biblioteket ny värdefull kunskap.

”Det hade inte hänt utan er”

Under projektets andra år var tanken att det skulle göras en ny rekrytering av läsambassadörer. Men på grund av minskade projektmedel och för att man ville ta tillvara den kompetens som byggts upp valde man att behålla två av de fyra ambassadörerna ytterligare ett år. Här var det avgörande att ungdomarna själva hade så välgrundade argument till varför de skulle få stanna kvar, så det blev ett enkelt val.

Nu fick läsambassadörerna ta ett ännu större ansvar när det handlade om att planera och utföra biblioteksaktiviteter. Det blev tydligt att unga som vänder sig till andra unga når fram på ett helt annat sätt. Som Emma uttryckte det: ”Det hade inte hänt utan er.” 

Lina beskriver ett exempel på en sådan aktivitet, “Bokfika”, som hon genomför på en av kommunens ungdomsgårdar. Tanken med Bokfika är att det ska vara en kravlös mötesplats och häng för unga, där de tipsar om och pratar om böcker. Lina menar att det viktiga är gemenskapen och att “det ska kännas som att vara med kompisar”. Det kan vara lättare att nå unga på andra platser än på biblioteket såsom i skolan, på rasterna eller i en park på sommaren. De unga som besöker biblioteket gör ofta det av en anledning, såsom att plugga.  

Makeover av ungdomsavdelningen

Läsambassadörerna har även varit involverade i en förändring av bibliotekets ungdomsavdelning. De har utformat en enkätundersökning samt hållit i referensträffar med unga för att samla in förslag på hur biblioteksrummet och ungdomsavdelningen skulle kunna se ut. Det som framkommit i undersökningen kommer så småningom att ligga till grund för en planerad omvandling av ungdomsavdelningen. Man har redan börjat förändra så smått. 

Även bibliotekets studiehörna ska få nytt liv och gestaltning genom ny griffelfärg på väggarna, vilket möjliggör affischering, och nya möbler, gardiner och växter ska köpas in. Bokhyllorna planerar de att dekorera utifrån olika teman.

Så, vad blev resultatet av att Halmstads stadsbibliotek anställde läsambassadörerna? Svaret är att biblioteket har ökat sina aktiviteter för unga: från 52 aktiviteter under 2023 till över 72 under 2024. Dessutom är det fler unga som deltar, och de flesta aktiviteterna leds av andra unga. 

Lärdomar från Emma och Lina

• Helt fria tyglar är inte bra, lägg fram förslag som de unga får välja emellan.
• Unga har lättare att locka andra unga att delta i bibliotekets verksamhet.
• Se unga som en välbehövlig resurs, det vinner alla på (och det kan frigöra tid för bibliotekarien).

Biblioteken i Söderköping, Gislaved och Halmstad visar på att det inte är omöjligt att involvera unga, ge dem inflytande i bibliotekets verksamhet eller öka antalet aktiviteter gentemot unga. De visar att biblioteket som plats, och den verksamhet som erbjuds, i allra högsta grad kan och bör verka för barns och ungas rättigheter. Genom att skapa goda relationer och låta ungdomar få inflytande över verksamheten får vi så mycket tillbaka.