Delaktighet för unga med KulturCrew

Digiteket träffade Petra Romberg och Daniella Melin, bibliotekarier på Lunds stadsbibliotek, som tillsammans är projektledare för KulturCrew-satsningen på Lunds stadsbibliotek. Det blev ett livligt och entusiastiskt samtal, där projektledarna berättade om satsningen och bakgrunden till det pågående projektet.

KulturCrew existerar som modell sedan flera år tillbaka i kultursektorn. Den uppstod ur behovet att öka ungas delaktighet och medbestämmande inom kulturområdet, men modellen bidrar också till att ungdomarna får ökade kunskaper inom olika områden. Det kan till exempel gälla marknadsföring, planering och teamarbete. Ungdomarna kan också få en liten lön för sitt arbete. På så sätt hjälper KulturCrew-modellen till att bygga upp ungdomarnas CV och öka deras möjligheter till jobb i framtiden. Samtidigt bidrar KulturCrew till att uppfylla målen i flera artiklar i barnkonventionen genom att barnen och ungdomarna bland annat får uppleva ägandeskap och inflytande.

Nu är alltså Lunds stadsbibliotek det första biblioteket i Sverige att nyttja modellen i biblioteksverksamhet. Här bjuds unga mellan 16 och 22 år in att bestämma, planera och genomföra program och inköp av böcker inom ramen för biblioteksverksamhet.

Ingången till projektet i Lund är bred och syftar på ett övergripande plan till att komma åt kärnan i begreppet ”delaktighet” i biblioteksmiljö och biblioteksverksamhet, med frågor som: Vad innebär delaktighet? Hur får man till detta i praktiken, på ett fungerande och hållbart sätt? Vilka faktorer krävs för en ökad delaktighet bland ungdomar i en biblioteksmiljö?

På Lunds stadsbibliotek har man lång erfarenhet av flera initiativ och projekt som syftat till en ökad delaktighet bland barn och ungdomar. I och med KulturCrew-satsningen testar man nu en ny metod för delaktighet som också har fokus på långsiktighet.

I förstone kan det kanske vara svårt att se den direkta kopplingen mellan ett starkt fokus på delaktighetsaspekten i projektet och fokus på intresseområden som litteraturförmedling och läsfrämjande. Utifrån det Petra och Daniella berättar går det dock att förstå det på följande sätt: Att hitta ett grepp som gör delaktighet möjlig på riktigt är grundläggande för att det ska gå att arbeta med ungdomarnas relation till biblioteksmiljön, till biblioteket, dess uppdrag och utbud. Det handlar om hur ungdomarna ser på bibliotekets relevans i deras egna liv och om hur detta kan bidra till att utveckla dem som individer. När relationer skapats blir det möjligt att väva samman de två fokusområdena.

KulturCrew på Lunds stadsbibliotek – utmaningar, behov och arbetssätt

Grunden till det nu pågående KulturCrew-projektet på Lunds stadsbibliotek, med stöd från satsningen Stärkta bibliotek, lades egentligen långt tidigare. Redan 2018–2019 lät folkbiblioteken i Lund med hjälp av en extern byrå genomföra en etnografisk kundundersökning som inbegrep alla folkbibliotek i Lunds kommun. Undersökningen ingick i det projekt som folkbiblioteken i Lund vid det tillfället bedrev, också det med pengar från Stärkta bibliotek-satsningen.

– Undersökningen visade att många unga mellan 16 och 25 år vistades på det vi traditionellt ser som vuxenavdelningen, säger Petra.

Undersökningen visade också att Lunds stadsbibliotek hade ett mycket rikt program, både inhyrt och egenproducerat, men att det trots det inte fanns något egentligt program som var nischat för ungdomar mellan ca 16 och 25 år. Resultaten bekräftade den bild man själv hade av sin egen verksamhet och av utmaningarna gällande detta i biblioteksverksamheten i Sverige i stort.

Undersökningen visade alltså på vikten av att hitta en lösning som engagerar den målgrupp som i dag är 16 till cirka 25 år, där det långsiktiga målet borde vara att göra dem till biblioteksbesökare även som vuxna. Därför blev det alltså viktigt att stärka den belysta gruppens relation till biblioteket, göra den relevant för dem. Nyckelordet i sammanhanget var ”delaktighet”.

Projektledarna konstaterar att det finns bibliotek som fått igång välfungerande verksamheter, till exempel Krut i Malmö och Lava i Stockholm, men konstaterar samtidigt att man i dessa verksamheter har egna avdelningar med personal avsatt för just detta. Förutsättningarna på Lunds stadsbibliotek är annorlunda.

– I vårt hus är det en stor, öppen lokal utan stängbara rum. Vi kan därför inte skapa den typen av verksamhet och vi har inte heller personalresurser för att göra det. I stället tog vi fram ett underlag för hur det ser ut på vårt bibliotek och hur vi skulle kunna gå vidare.

På Lunds stadsbibliotek konstaterade man att de rumsliga lösningarna, det utbud som vänder sig till ungdomar och att hitta ett fungerande koncept för ”deltagande” i gruppen var knäckfrågor, för att även i framtiden kunna garantera en fortsatt ström och tillväxt av besökare och låntagare på biblioteket bland dem som i dag tillhör ungdomsgruppen.

– Det är väldigt skönt att ha resultaten i undersökningen att luta sig mot. Att det inte bara är något vi har hittat på. Det är starka argument, säger Daniella.

När Lunds stadsbibliotek i somras tog in sina sommarpraktikanter bestämde man sig för att redan då prova att göra dem till konsulter som rådfrågades i olika frågor. Vid denna tid hade Lunds stadsbibliotek ännu inte erhållit pengar för sitt tilltänkta ungaprojekt inom ramen för Stärkta bibliotek 2022–2023, men såg det som ett bra tillfälle att komma igång med att arbeta mer och på nya sätt med ungdomars delaktighet.

– Det kunde handla om sådant som ”Hur letar man på TikTok?” eller ”Var hittar man bäst vad som trendar i ungdomars läsning?” De fick göra lite bredare undersökningar och till exempel skriva manualer till oss, berättar Petra.

Samtidigt fick Petra och Daniella tillgång till en liten del av Stadsbiblioteket i närheten av informationsdisken. Denna fick de nyttja tillsammans med sina sommarpraktikanter. Man knöt an till den etnografiska undersökning som genomförts och påbörjade sedan i samråd med sina ”konsulter”, sommarpraktikanterna, ett jobb med att utveckla rummet till en plats tillägnad ungdomar och formad genom delaktighet.

– Vi tog hjälp av en arkitekt som snabbt tog fram ett förslag på hur man kunde inreda hörnet. Sedan gav vi sommarpraktikanterna i uppdrag att arbeta med projektet. De fick i uppgift att titta på förslaget och enas. De fick i uppdrag att tala om vad de gillar, vad de inte gillar och varför. De fick gärna komma med andra förslag. Sedan bollade vi tillbaka det till arkitekten, berättar Petra.

För ungdomarna blev det ett sätt att arbeta med frihet under ansvar och de kunde dra lärdomar om hur de själva fungerar i en arbetssituation, ett reflektionsarbete som kan vara nyttigt att ta med sig in i framtida jobbansökningar och arbetssituationer. Dessutom fick praktikanterna en kort introduktion till vad ett folkbibliotek är och hur det fungerar, kunskaper som de fick nytta av som konsulter på biblioteket.

– Vi gav dem en liten utbildning i frågor som ”Vad är ett folkbibliotek?”, ”Vilka är våra uppdrag?” och ”Vad måste vi alltid tänka på, vad vi än gör?”, till exempel med fokus på tillgänglighet och mångspråk och prioriterade grupper. Det tog de till sig och hade i åtanke när de arbetade med ytan: till exempel att det skulle vara avstånd mellan stolarna, så att man kom in med en rullstol. Efter tre veckor kände vi att vi hade gett dem en lite bättre förståelse för vad ett folkbibliotek är! säger Petra glatt och preciserar att detta är någonting de tänker genomföra även med de ungdomar som nu engagerat sig i KulturCrew.

Det är också här någonstans som tankarna på att vända blicken mot och närma sig KulturCrew Skåne tar fart hos projektledarna. Tankarna om att modellen KulturCrew och biblioteksverksamhet kanske skulle kunna sammankopplas för att nå ungdomar, stärka deras delaktighet ytterligare och bygga upp en ännu starkare relation mellan dem och biblioteket föddes.

Kontakt med KulturCrew Skåne

– Jag är också involverad i Litteralund och är med i en grupp som utformar de olika programmen. Förra året var första gången som vi lät ungdomar göra sitt eget ungaprogram från ax till limpa, helt själva. Ett KulturCrew som bestod av ungdomar skapades för detta specifika arrangemang. Gruppen hade en budget, och de planerade, genomförde och gjorde allt själva. De blev också arvoderade, berättar Daniella.

Hon fortsätter:

– Därför bjöd jag in Petra Bergström, som är en av de tre som jobbar på KulturCrew Skåne, till oss här på biblioteket, så att hon kunde få berätta om vad KulturCrew är. I början tänkte nog både jag och Petra – och våra andra kollegor i projektgruppen: ”Hur omsätter vi det här i biblioteksvärlden?” KulturCrew finns ofta på kulturskolor eller i en skolmiljö och det handlar ofta om rena kulturarrangemang.

Efter en del famlande och många diskussioner i projektgruppen kom man fram till att under 2023 samköra bibliotekets och Litteralunds KulturCrew-initiativ. Därmed kommer också satsningen på KulturCrew som arbetsmodell att få en tydlig koppling till litteratur, bok- och biblioteksverksamhet, inte bara till delatighet.

För att komma igång startades ett KulturCrew redan under hösten 2022. Även om man då inte nådde ut till så många, har Lunds stadsbibliotek sett ett starkt växande intresse, genererat av det projekt de lyckades genomföra under november till januari, och Petra och Daniella ser mycket positivt på framtiden och på potentialen i projektet.

– Vi hade en första kickoff-träff med pizza med ungdomar den 23 november 2022. Vi hade skickat ut information till flera olika platser där ungdomar rör sig och till gymnasieskolor i stan. Fyra eller fem kom. Det var inte så många, men vi körde ändå, berättar Daniella.

Ungdomarna fick ett uppdrag som innebar att de skulle skapa en invigning för den yta som arbetats fram under sommaren av sommarpraktikanterna.

– De skulle döpa ytan samt planera och genomföra invigningen som hölls den 28 januari 2023. Det blev väldigt lyckat och det kom så många ungdomar! Nu har vi sex eller sju nya ungdomar som vill vara med. Vi har träffats ungefär varannan vecka sedan i november och fortsätter att ses under våren. Ungdomarna har varit väldigt trogna och drivna, säger Daniella glatt.

I vår stundar Litteralund

– Inför vårens arbete behöver projektgruppen diskutera och ta ställning till ett antal frågor: Hur går vi vidare med KulturCrew-gruppen? Vad vill vi att den ska göra i nästa steg?

Petra och Daniella trycker på vikten av konkretion och tydlighet och säger att det inte får bli för spretigt för ungdomarna, men att de samtidigt måste få tycka till och vara just delaktiga.

– Petra Bergström på KulturCrew Skåne har lärt oss att vi måste vara tydliga. Vi måste ge ungdomarna ett konkret uppdrag, så att de vet vad de kan förvänta sig och vad de förväntas genomföra, preciserar Daniella.

Petra passar också på att hänvisa till vad hon lärt sig under en konferens om delaktighet och knyter an till Aidan Chambers:

– Jag var på en konferens som regionen arrangerade om delaktighet. I arbetet med ungdomar lärde jag mig följande: Det är inte en framgångsfaktor att säga ”Vad vill du göra? Hur vill du att det ska bli? Vad har du för idéer?” Det är för stort. I sin samtalsmodell säger författaren Aidan Chambers: ”Fråga inte varför!” utan ”Vad var det som gjorde att du …?” Man måste omformulera för att göra det möjligt för de unga att delta i samtalet. Det är samma sak här. Under det här året kommer vi i projektgruppen att tvingas ställa oss frågor som ”Hur frågar man?” och ”Hur skapar man delaktighet utan att fråga ‘Vad tycker du?’?”

Den 9 februari träffades KulturCrew-gruppen för en uppstart för hela 2023 och för att sätta igång planeringen inför Litteralund som går av stapeln den 27 april 2023.

Mer om det delprojekt som fokuserar på Litteralund kommer Daniella och Petra själva berätta om i en text på Digiteket, under senare delen av våren eller början av sommaren 2023.

Petra och Daniella är glada över att få berätta om projektet och att kunna dela med sig av sina erfarenheter. De säger att de tror att det kan finnas ett brett intresse i landet att ta del av det som Lunds stadsbibliotek nu arbetar med: delaktighet, att få ungdomarna att besöka biblioteket och se hur det kan vara relevant för dem, att göra dagens ungdomar till biblioteksbesökare även som vuxna.

– Det är många kommuner som brottas med de här frågorna. Hur får vi de unga att engagera sig? Vi använder ofta ordet ”delaktighet”, men hur får vi till det “på riktigt”?

Tveka inte att höra av dig till Petra och Daniella, som gärna svarar på frågor om projektet och utbyter tankar om KulturCrew i en bibliotekskontext med intresserade kollegor på andra bibliotek i olika delar av landet! Kontakt: folkbiblioteken@lund.se. Märk mailet med “ungaprojektet”.

Besök KulturCrews webbsida för mer information.

Artikeln beskriver i huvudsak bakgrunds- och uppstartsfasen i projektet och kommer under 2023 att följas upp med ett par artiklar skrivna av projektledarna själva. Där kommer de att berätta mer om ett av delprojekten i sin KulturCrew-satsning, med fokus på litteratur, litteraturförmedling och läsfrämjande, samt dela med sig av slutsatser, erfarenheter och lärdomar liksom berätta mer om hur de planerar att förvalta och driva vidare initiativet i framtiden, efter projekttidens slut.